Senaste inläggen

Av Anita - Tisdag 21 mars 10:00

Nu undrar ni väl vad jag håller på med men det ska jag strax berätta. En dag fick jag för mig att kasta en massa gamla tidningar som jag tänkt läsa någon gång men har dom legat där i 8-9 år lär dom väl aldrig bli lästa så nu skulle det röjas. Mitt bland tidningarna hittade jag ett häfte om Vättar.

   

Det fångade mitt intresse totalt och visade sig vara berättelser om vettar skrivna om trakterna runt omkring och människor som berättar om sina möten med vättar. 


Vad är nu en vätt? 

Det finns många berättelser om varför dom är osynliga för dom flesta och varför dom bor i en annan värld under vår.


Jo det säges att Adam hade en kvinna vid sin sida före Eva. Hon var fruktsam och födde barn varje år och förökade sitt släkte så kraftig att gud blev förtörnad och dömde henne och sin avkomma att ända till domens dag framleva sina liv under jorden i berg och bergskrevor osynliga för vanliga människor.


Nu för tiden har väl dom flesta vättar försvunnit eller är det så att vi har så bråttom så vi inte uppfattar dom längre. Farmor hade konstakt med vettarna och ropade alltid en varning när hon kastade ut hetvatten så hon inte skulle bränna någon som råkade vara i vägen.


Sedan hade vi vår underjordiska bäck dit vi alltid gick (och fortfarande går) varje midsommarafton. Där bodde vättarna och det är bra att vara vänner med dom så vi kastar pärlor och paljetter och blanka saker till dom som gåva och varför ska man sluta med det?  Det är ju så mycket vi inte vet fast vi tror att vi har koll på allt vi människor.


Jag lekte med en vätt när jag var liten och vid Kolbjännsjön finns det gott om dom, gjorde i alla fall. Jag har hört en jordnära och vardaglig man som inte tror på varken fan eller gud berätta om hur han såg ett tåg med kossor och små människor som gick på andra sidan tjärnen. Visst hade vi upplevt en del konstiga saker där borta också när vi bodde där i skogskojan när jag var ung.


En tant som bodde där berättade om tomten som bodde i ladugården och som hade en läkesten som jag har fått ärva efter henne.


Nå jag funderar bara över vad det är för skillnad på tomtar, alltså dom där små tomtarna som vaktade djuren och skötte om i ladugårdar,. Dom små tomtarna som tant Asta hade i sitt hus och på vättarna. Jag vet inte???? Är det någon som vet och kan berätta det för mig tro. 


Det var i alla fall väldigt spännande berättelser och bara som en varning så går ni i djupa skogen så varna om ni pinkar så ni inte pinkar på någon osynlig vätte för då kan det gå dig illa.


Nog om det för jag vet att dom flesta tror att man är helt galen men ok må så vara. Jag fortsätter nog att kasta pärlor i underjordiska bäcken i alla fall. Jag är gammal nog att skita i vad andra människor tänker om mig.

 

Idag snöar det som sjutton. Hela Kinabrors familj har kommit och det är fullt ös. Ljuset har i alla fall kommit också även om det inte ser speciellt vårlikt ut men det märks på blommorna som börjar se rätt fina ut till slut.

 

Jag ska på läkarkontroll idag vid tvåtiden och jag gruvar mig för jag känner mig rätt frisk och när jag känner mig frisk brukar det visa sig att jag inte alls är frisk och tvärt om. Inga pester har jag haft och inga stukade handleder eller skadade knän inte ens en förkylning eller magsjuka så vi får se vad som är fel. Alltid gruvsamt.


Sedan är det styrelsemöte på fiskevårdsföreningen så den här dagen lär väl dra iväg med en väldig fart. Fy så det snöar  och vägarna lär väl bli som sjutton innan jag kommit iväg. 


Dagens ord: Som pensionär tycker man att det är jäktigt om man har mer än en sak man måste göra.

ANNONS
Av Anita - Lördag 18 mars 22:30

 

Den här helgen är jag hundvakt och som vanligt blir det mycket promenerande i skogen.

Igår kom AMV och Gubben. Vi hade lite att stöka med inför vägmötet.

Dom hade varit en vecka på Mallorca och hade med foton så jag fick se det lysande turkosa vattnet och de färggranna blommorna. Å så härligt.


Vi gick ut och satt oss på Kinabrors trappa för att fika och så kom Storfiskarn också. AMV och jag gick en långpromenad med hunden och sedan skulle vi grilla korv nere vid AMV och Östens stuga.

 

Det började blåsa och solen gick i moln. Korven blev bara ljummen och elden brann dåligt.

 

Vi blev inte sittande där så länge utan vi fick gå hem till mig och då var man genomfrusen. Det har hänt förut och händer igen. Antingen blir det snö eller regn eller blåst. Det gäller att han plan B. 


När dom åkt lade jag mig i badkaret för att tina upp. Inget (utom bastu) kan få kroppen att bli varm igen Så låg jag där och tänkte på härliga tiden kom kom och försvann.

Såg på "lets dance" men vet inte vem jag tycker är bäst. Vi får väl se framöver.


Idag har varit en tråkig dag. Solen sken men det blåste jättekallt. jack och jag har mest legat i var sin soffa och jag har hunnit läsa ut en hel bok. Ingen har varit hit utom en som skulle köpa fiskekort. Ingen har ringt. Mobilen har inte fungerat och inte datorn men nu är det ok igen.


Den här våren hade jag sådana förväntningar på. Det skulle bli den bästa på mycket länge men ingenting blir som man tänkt. Det borde man lärt sig när man blivit så gammal som jag. Önskar att jag hade mer energi att ta till men det kommer kanske dagar när jag inte känner mig så nedstämd som idag.


Våren är på något sätt vemodig och magisk på samma gång. Tröstade mig med en gammal Åsanissefilm och nu har jag nog sett alla flera gånger men vad då. Skit samma.


Dagens ord: Efter en riktigt dålig dag kan det kanske komma en ännu sämre Eller kanske tar vi den där med att bakom molnen lyser i alla fall solen fast det är väl en jäkligt dålig tröst.

ANNONS
Av Anita - Onsdag 15 mars 08:25

DansBritt och jag började dagen med att sitta på Kinabrors soliga trappa och lapa sol och dricka kaffe och leka med hunden Jack.

 

Det droppade från taket och fåglarna kvittrade och det började kännas lite vårlikt minsann.


Såg små svarta prickar ute på sjön och då förstod vi att pimpeltävlingen var på full gång.

 

Kinabror tog skotern men DansBritt och jag gick på skoterleden över sjön. Vid "Mitt ljus i mörkrets" strand höll man till med prisutdelning och invägning och naturligtvis var det hamburgerförsäljning och mingel som vanligt.

 

Vi köpte hamburgare och drack kaffe och pratade med folk.


Så sköt "mitt ljus i mörkret" slutskottet och pimplarna började sakta komma iland.

 

Titta så välfyllda fiskpåsar man har. Den som vann hade dragit upp närmare 25 kilo så visst finns det fisk i vår lilla sjö.

 

Det blev massor med fisk och iår var det ovanligt mycket småmört.

Vi fick med oss några stora fina abborrar hem och Kinabror ställde sig genast att fileea och göra dom iordning.

 

Sedan var det min tur att doppa dom i ströbröd och steka dom och göra kall sås med örter till. 

 

Precis lagom till maten kom TuppOla och vi satt där och åt den mest färska och goda fisk man kan tänka sig. Visst har det sina fördelar med att bo så här åtminstone en sådan fin dag. Annat kan man ju inte säga.


Så drog jag iväg till bokcirkeln och helgen tog slut med att jag tittade på "farmen" på tv. Fullmånenatt och jag sov inte ett dugg. Tur att jag hade med mig en bok från bokcirkeln. Anna Janssons "Svärmödrar utan Gränser". Den var rolig och lättläst och jag läste ut den på natten. 


Igår var det en vanlig dag. Det var gubbdag. Mustachen och Gamle A kom och vi satt vid köksbordet och pratade en bra stund. En promenad väst i gålan med hunden Jack . Idag kommer det några tjejer från stan och hälsar på och det ska bli så trevligt så. Visserligen är det väl mysigt med gubbarna också men dom har liksom annat att prata om, det är mest fiske och skog och lite sånt.


Dagens ord: Även om det bara är lite takdropp ger våren alltid lite hopp.    

Av Anita - Lördag 11 mars 21:26

Det händer inte ofta men ibland att det kommer en härlig vårvinterdag. Ännu mer ovanligt att den kommer en helg så att dom stackare som jobbar kan få njuta av den.

 

Tänk att äntligen få blunda mot solen och suga in energi.

Jag ägnade några timmar åt att skicka ut kallelser om vägföreningsmöte men sedan, ja sedan var det bara att ge sig ut i solen.

Kinabror hade redan gett sig ut och kommit hem med en äcklig storgädda på 4,5 kilo. Tänk så lik krokodiler dom är när dom är stora.

 

Så kom TuppOla och han och Kinabror tar sina skotrar och drar iväg väst i sjön för att fiska. Tänk så bra att inte behöva släpa på en enda grej. Det är några kilometer att på lite vingliga skoterspår så det är skönt att inte behöva bära på något.


Sol,. tända eld, tystnad.

 

Tänk att vanlig korv kan smaka så gott bara för att man får äta den utomhus och sitta vid stranden och njuta.

 

Inte fick dom så mycket fisk men skit samma. Huvudsaken att man får sitta ute och njuta.

 

Så gick jag hem efter någon timme och hunden Jack följde med. Stekt lite biff tills killarna kom hem


Ansiktet känns varmt efter solkyssen och mitt ena knä värker lite efter vandringen.

På tal om knän så började "lets Dance" i går kväll och jag njöt av kläder. musik och dans och alla var så duktiga för att vara början. Jag blev så danssugen. Tyvärr hade jag ingen att dansa med och det är långt till sommaren och sommardanserna.


Imorgon är det pimpeltävling på Fisksjön och DansBritt och jag ska gå över till "Mitt ljus i mörkret" och titta på tävlingen. Kinabror han åker väl skoter dit skulle jag tro.


Så blir det nu natt. Rådjuren vandrar runt omkring husen och hunden Jack skäller i alla väderstreck som han alltid gör. Månen lyser starkt och ugglorna ropar.


Jag vet att det blir en sömnlös natt igen.

Tur att jag har en bra bok att trösta mig med. Böcker har alltid gett mig nöje och tröst.


Dagens ord: Man måste njuta av de få vinterdagar man kan stå ut med.

Av Anita - Tisdag 7 mars 18:48

Vaknade efter en natt med orolig sömn. Ser att det blir en solig dag men kallt.

 

Tänder i vedspisen och det går fint. behöver bara en enda tändsticka så sprakar det fint i spisen. Sätter kaffepannan på spisen och kokar morgonkaffe. Sätter mig vid fönstret ner mot sjön och tittar på fåglarna som väntar på¨att få mat.

 

Medan kaffet kokar tar jag min medicin och startar datorn.

Katten Morris sitter alltid och tittar på när jag gör det, varför han tycker det är spännande vet jag inte.

 

Dricker mitt kaffe och pratar i telefon med fd Grannen och en kvinna nerifrån byn.


På med kläderna och går ut och matar fåglarna och tar med mig hunden Jack och hämtar posten. Han passar på att jaga upp katten i ett träd. Han är kaxig när han är utomhus men jättefeg för katten när han är inne.


Kinabror och jag åker iväg på trivselträff och för att lyssna till en man som spelar och sjunger. Lars Grahn heter han och spelar och sjunger varierade saker, contry, Elvis och svensktoppsbitar bara gamla godingar och när jag sitter där och lyssnar blir jag glad och det tänder minnen och jag känner att musik är viktigt. Musik är både glädje och sorg.


 

Minnen av när Sonen spelade gitarr och sjöng och satt i solen på farstukvisten och jag lyssnade och log.

Fest med massor av folk där Broder B underhöll och spelade både gitarr och munspel och hade olika muntrationer för sig.

Pappas bumpande på basfiolen och hans sång av långa berättande visor.

En galen kväll i mitt kök när Sonen och hans kompisar brakade loss med flera gitarrer och MajonäsJens och jag som väsnades så gott vi kunde. Jag spelade på min trumma och han knackade takten med skedar. Så vi skrattade och så kul vi hade. Musik det är grejor det. För att inte tala om dansen. När man hör vissa bitar minns man lyckan i att dansa Oj vad jag saknar det. Tur att det snart är sommar. Det finns så mycket att sakna minsann.


Så blev det kaffe och macka och kladdkaka och lotterier och flera timmar hade gått.

Solen hade gått i moln när vi kom hem. Kinabror tog snöskotern och gjorde en tur. Jag tände i braskaminen och lade mig i soffan och såg på "Det okända"


Kinabrors tur att laga middag och så blev det mörkt och kväll.Pratade i telefon med Sonen. Så har ännu en dag gått i byn i skogen och vid sjön. En helt vanlig dag men jag har försökt roa mig så gott jag kan.


Vet att när klockan närmar sig 11 på kvällen går gårdens vaktare ut och skäller i Öster. i Söder, i Väst och i Norr och talar om att här vaktar han så ingen gör sig besvär.


Det blir svart och det enda som händer är att snöflingor faller och ugglan hoar utanför.


Dagens ord: Man får göra så gott man kan för att ha det så bra som det går. 

Av Anita - Söndag 5 mars 14:17

 

Nog kom det snö alltid. Det har snöat i flera dagar förra veckan så nu är det lika mycket som det brukar vara.

Nu är skoterlederna uppkörda och det är skotrar som kör kors och tvärs på sjön och vad värre är kör på vägen överallt fast det inte är tillåtet.

 

Själv har jag naturligtvis ingen skoter utan kör spark men det går bra det också.


Man får väl låta bli att skälla på snön. Ni vet ju vad jag gillar den men det är väl bra för dom som har slalombackar och barnen som gillar att leka i snön och dom stora barnen som gillar att köra snöskoter kors och tvärs och sladda och gasa och leva livets glada dagar.

 

Kinabror kom just hem med sin nyköpta skoter så nu blir det väl köra av.


Till något helt annat. Mina blommor har dött en efter en den här vintern och när jag nu har ett precentkort så handlade jag nya blommor i fredags. Engelska pelargonen, vivor och streptocarpus. Jag vill ju ha något som blommar nu i vinterns grå och vita tid.

 

Igår kom solen fram och hunden Jack och jag gick först i skogen medan Kinabror åkte iväg och drog upp några öringar, eller om det var rödingar, som vi ska äta idag.

 

Så fint sken solen och jag slipper ju skotta numera så jag ska inte gnälla så mycket på snön.

DansBritt kom och vi gick en ny promenad med Jack.

 

Sedan satt vi oss nere vid strandstugan i solgasset och drack kaffe och åt macka och pratade och lekte med Jack. Det var en riktigt trevlig dag och det var rätt länge sedan hon och jag träffades så pass länge.


Jag sover dåligt på nätterna numera och då brukar jag lyssna på "karlavagnen". En kväll var det om fattigpensionärer och jag blev alldeles förskräckt.

Nog har jag tyckt att jag har det fattigt som inte kan bjuda hem folk på mat som jag gjorde förut eller åka någonstans men det är ju ingenting mot hur en del har det.


En tant berättade att hon inte längre hade råd att ha kvar sin katt eller att mata småfåglarna. Jag har både katt och småfåglar som jag kan mata så jag blev faktiskt illa berörd av alla historier jag hörde om bedrövelser och elände bland de människor som byggt upp samhället och slitit hela sitt liv, framför allt kvinnorna som sett till barn och på sitt vis slitit hårt och så bli straffad så här.

Nä fy sjutton hur det blir. Dessutom var det någon dum spoling som menat att man får väl se till att man får en bra utbildning och kan spara till pensionen när man fått ett välbetalt jobb. Annars får man skylla sig själv. Hoppas att den rackarn blir utan jobb och får äta gröt ett tag och få känna hur det är.


Så till dagen som idag är. En mulen grå dag men det är ju Vasaloppet, den enda sport jag brukar titta på.  Jag beundrar och förfasar mig samtidigt för alla människor som trängs och kämpar för att plåga sig så många mil. Varför gör man det kan man undra? De flesta vet ju att dom inte har en chans att vinna och får vara glad om man orkar i mål. Ändå är det lite spännande att se vem som vinner och så är det en folkfest om något.

 

Morris sitter på tvn och hänger upp och ner och tittar han också och det är ju underligt för han brukar aldrig se på tv.

Jag gjorde räkmackor och bjöd TuppOla och Kinabror på. Dom har varit ute med skotrarna och kom lagom till fikat.

 

Nu ska jag snart fara och jobba ett tag och så har den här helgen gått.


Dagens ord: Det blir som det blir och vart som det blev och inget kan man göra åt det i efterskott.

Av Anita - Onsdag 1 mars 09:11

Mars och det borde väl vara första vårmånaden men nu har det snöat i flera dagar. Ändå känns det lite vår i luften.

 

När hunden Jack och jag gick i skogen hörde vi fåglarna som sjunger mer och mer för varje dag även om snön dalar ner och det är bara någon minusgrad så man kan gott leva med det här speciellt som jag slipper skotta.


Dessutom var det fetisdag igår. Varför heter det så föresten? Fe? Ja man kan ju önska att det är en sådan där fe med trollspö som förvandlar allt till det bästa men händer inte det får man försöka förvandla själv.


Jag förvandlade färdigköpta bullar till semlor. På mammas gamla vis med att röra ihop inkråmet grädde och mandelmassa till lagom smet att lägga i. Det blev så bra så.


Det var liksom gubbdag då igår. Kinabror, Storfiskarn och Gamle A kom lagom till semlorna var klara eller fettisdagsbullar som vi sa förut. Då åt man dom med varm mjölk men det gjorde vi inte men dom var goda och det blev bra.


Efter det gick vi in i Kinabrors hus och tittade på skidåkningen. Han har en stor och fin tv, inte som min lilla tjocktv.

Jag är inte ett dugg intresserad av skidåkning eller sport över huvud taget men en grej gillar jag. Kläderna. man har färggranna och fina kläder och inte som resten av svenska folket som går omkring som ett levande begravningståg med svarta, grå och beige kläder. Ser på cafeprogrammet som gör om folk och nog sjutton gör dom om dom till dystra mörka och hemska kläder. Nog om det. Den lilla svarta som ska vara så märkvärdigt fint. Blääääp.


 

Månadsbilden för idag blir väl ungefär som förra nånadsbilden. Det händer inte så mycket den här tiden med naturen. Vi får se hur det ser ut nästa månad.


Efter lite letande i datorn och med goda råd från Bamse och en kvinna så hittade jag äntligen frön till rovorna. Det gäller att leta på rätt ord. Det heter foderbetor och inte rovor och då gick det bättre så nu till sommaren ska här odlas och vi får väl se om dom är lika goda som jag minns dom.

Ibland spökar ju minnet. Jag skickade efter lite andra frön också. Jag tänker varje år när jag ligger och rensar att jag inte ska sätta så mycket men jag kan ju inte låta bli. Egentligen skulle jag gå ut i källaren och hämta in några krukor med gyckelblomster så dom hinner blomma inomhus till påsk men jag ids inte.

 

Jack är fortfarande lika rädd för katten och vill gärna sitta i Kinabrors knä. Nu när jag ser bilden på det stökiga vardagsrummet så kommer jag osökt in på alla program som handlar om inredning. Folk köper nya möbler som galna, vita soffor och fan och hans mormor.

Så måste man vara rädd om allt och köra ut djur och barn och det blir en katastrof om någon spiller ut någonting. Jag har bara gamla möbler och sånt som alltid funnits i huset och inte gör det något om hundar och katter sitter i soffan och spiller barnen eller för allan del vuxna lite så bryr jag mig inte. Det finns fördelar med att inte vara totalt ointresserad av hur det ser ut bara det fungerar och det gör det ju.


Viktigaste för mig är att jag har det varmt och skönt och att veden räcker och jag har råd att betala strömmen och att jag kan sopa upp det värsta från golvet. Jag har inga bekanta som bryr sig heller och jag tror inte att dom går hem och tycker att jag har ett förfärligt gammaldags och töntigt hem.

 

Jag har till och med sådana här gamla grytlappar som definitivt är gammaldags och ute men det skiter jag i. Det är väl det med friheten att man kan ha det som man vill och vara som man vill utan att behöva bry sig. Jag bryr mig väldigt lite om vad folk tänker och tycker. Alla borde ha nog av sitt.


Så dagens ord får bli: Det gäller att sopa rent framför sin egen dörr innan man klagar på hur andra har det.

Av Anita - Måndag 27 feb 11:25

 

Idag är det dags med snö igen. Det vräker ner så man ser nästan inte ut. Annars har väl inte så mycket spännande hänt sista dagarna. Fånigt sagt för varför ska det göra det. 


Lördagen skulle Kinabror vara funktionär på rally så jag skulle vara hundvakt till Jack.

Som tur var så kom I-M min gamla jobbarkopis och hälsade på och hade med sin rara hund Jansson. Oj så roligt dom hade.

 

En konstig bild blev det. Det blir så konstiga bilder på min telefon så jag har bestämt mig för att köpa en lika kamera som jag hade förut bara jag får pengar. Jag kommer liksom inte överens med kameran som är i telefonen så är det bara .Trodde att jag skulle vänja mig men det har jag inte gjort.


Nåja vad mer. Jag är ibland väldigt imponerad av hunden Jack. Vi gick en runda på eftermiddag när vi blivit själva och då kom dom tre rådjuren springande bara några meter ifrån oss. Tro det eller ej Jack satt kvar när jag sa åt honom men darrade i hela kroppen för han ville springa han också. Det är faktiskt en fantastiskt lydig hund.


Igår var jag iväg och jobbade en stund och for till PappersBeda och fikade och så klippte hon mitt hår. Det växer ju så otroligt fort så man blir brydd. men,,,man får väl vara glad att håret växer, en del tappar ju det och det skulle ju vara hemskt. Hörde ni, jag sa något positivt.


Vad mer att prata om. Jo Mandelmans, programmet som jag gillar men som många tycker är värre än Ernst.

Jag har i alla fall lärt mig en hel del av kvinnan som är väldigt kunnig på mycket. Bland annat fick jag iden att jag skulle lägga min gamla ull runt växterna istället för att slänga bort den som jag tänkt.

Jag har ju massor med ull kvar sedan jag höll på att tova och nu är den för gammal och troligen kommer jag inte att tova mer. Jag har ju slutat med både det ena och det andra. Slutat färga ull, slutat tova, slutat väva och slutat med luffarslöjd och marmoreringsmålning. Slutat måla korgar och måla tavlor. Det finns ingen gräns för hur mycket jag har slutat med men allt i trädgården kan man ju göra till sommaren.


 Men ibland retar jag mig på att alla trädgårdsprogam är från Skåne. Där är det ju löjligt lätt att odla. Fröna fräser upp ur marken hur lätt som helst. Här måste man förodla mycket och somrarna är för korta för att det ska hinna och inte frysa innan det kommer i blom. Det ni sörlänningar är en utmaning om något. Någon gen i mig kan ändå inte låta bli att varje år kasta mig över fröpåsarna och försöka.


Att vara trädgårdsintresserad är minsann en utmaning. Jag har nu försökt att få tag i frön till rovor men inte lyckats någonstans. Det odlades sådanan när jag var liten till korna men dom var så goda att äta. Nu pratar jag inte om majrovor utan riktiga stora saker. Jag skulle vilja försöka med det. Är det någon av er som vet var man kan få tag i dom.


Idag snöar det och snöar det. Jag har kokat fläsklägg och vi ska ha det och rotmos till middag. Jag skulle egentligen åka och hälsa på fd Grannen men att ge sig ut i det här ovädret känns väldigt onödigt så jag spar till en annan dag.


 

Katten Morris vill inte gå ut utan sitter i fönstret och tittar på snöflingorna som faller och faller och faller. Tur att jag slipper skotta i alla fall. Hörde ni. Ännu en positiv grej från mig. Idag står jag över promenaden med Jack. Blötsnö blir man så otroligt blöt av.


När jag var in till Kinabror så stod jag i hallen på ett ben och skulle ta på stövlarna när Jack kom farande och jag ramlade omkull så nu har jag ont i mitt förut onda knä och i vänsterhanden som jag tog emot mig med. Faaan för att vara gammal och ha dålig balans.


Dagens ord: Människan lever inte av bröd allena, det kan kännas bra med lite fläsklägg och rotmos  också.

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

50 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se