Senaste inläggen

Av Anita - Söndag 4 dec 11:21

 

Även om man är pensionär så tycker jag att man ska göra någonting särskilt för att känna att det är helg.

Fredagen började inte så bra. Ett fodral till min nya klatermobil hade kommit men var förstås fel storlek. Ett brev som jag inte fattade ett dugg av kom också.


Lika bra att ge sig iväg hemifrån innan något annat trist hände. Kinabror. Mannen och jag for till Hammarstrand. Hämtade upp DansBritt och vi for på hotellet och åt som vi för det mesta gör på fredagar.

Då ringde dom från verkstaden och vi var tvungna att ge oss hem och hämta några grejor till bilen. Det blev lite jäktigt på eftermiddagen för klockan 16 skulle vi vara på julbord med PRO i Kälarne. Det behövs inte mycket för att man ska känna sig jäktad när man nu har lärt sig av med att jäkta och ta det lugnt.


Så åkte vi dit och det var god mat och trevligt sällskap och så hade då fredagen gått.

 

Storfiskarn kom en sväng och han lekte med Morris. Mannen och jag ska vara hundvakt eftersom Kinabror gav sig iväg till Hunge. Katten och hunden går inte bra ihop. Katten skrämmer skiten ur hunden Jack så han satt hårt tryckt intill Mannen i soffan hela kvällen.


 

Så gjorde jag iordning gamla julbocken. AMV:s gubbe påstår att den inte liknar en bock utan börjar mer och mer likna en julgris men jag tycker att även en julbock kan få bli lite rund till jul.

Långpromenad med Mannen och hunden Jack och så gick lördagen också. Som jag sagt förut så går dagarna fort.


Idag har det fallit ett tunt lager snö på marken. Det är mörkt nu. Fast klockan snart är mitt på dagen så är det liksom skumt ute och jag tror att det kommer mera snö så småningom.

 

Man får minsann försöka att tända alla lampor man har för att försöka jaga bort mörkret och spela någon cd med lite julmusik.

Mannen han ser på skidåkning men jag är ju inte det minsta intresserad. Skidåkning är som ni vet det absolut värsta jag vet. Tänk att man blev tvingad att åka skidor varje dag av våran lärare när man gick i skolan och det var kallt blött bakhalt och inga brätten och inget spann på skidorna. Fy sjutton. Aldrig mer att jag sätter skidor på fötterna. Däremot att åka slalom var roligt. Det var en hel vinter för länge sedan som jag och PappersBeda åkte flera gånger i veckan och det var kul.


Dagens ord: Det är viktigare att göra sitt bästa än att vara bäst.

ANNONS
Av Anita - Onsdag 30 nov 18:28

 

Som vanligt är november en konstig månad, ena dagen snö nästa tö och nu har det varit rent otroligt halkigt i flera dagar. 


Mannen och jag var iväg och handlade lite mat idag och fikade hos PappersBeda och hennes gubbe. När vi kom hem så bestämde vi oss för att ge oss iväg på spark ut på sjön. Vi höll oss nära land för än är isen inte så tjock och säker långt ut. Vi skulle ju ändå åka till Kinabror och äta middag så vi drog iväg bort mot Kronstugan.

 

Inte en vindpust och skönt och härligt i luften. Sparkarna ljud mot isen, stilla skymning. Nog har man det bra som pensionär som kan välja att göra vad man vill när man vill.

 

Trevligt med sällskap också och när vi kom till Kinabror hade han gjort potatismos och julkorv och det var gott. Sedan sparkade vi hem på sjön och fick låna en lampa för nu var det svart så svart så svart men hemma lyste det ur alla fönster och såg inbjudande ut. Det är skönt att komma hem i värmen när man varit ute på sjön ett tag.


Så kommer en natt när man hör stormen vina och låta utanför och det som väderlekstjänsten utlovat som en fin dag var en dag med kallblåst och ruggigt men vi försökte gå ut en stund.


Tog med hunden Jack och gick en tur bort över Gubbflon och ner till Stedesbacken och vägen tillbaka genom skogen.

 

När man kommer fram bakom ladugården så blir det ljusare och solen tittade fram för ett kort ögonblick.

 

Nog har man en del att göra men jag vet inte hur det blir. Dagarna bara sveper iväg och rätt som det är så har det gått en hel vecka. Det råder fortfarande ett kaos i huset och är grejor överallt och dessutom skulle det behöva städas. men skit samma, vem bryr sig.  


Jag hade tänkt att fara och jobba men man kan ändra sig. Ligger man och drar sig till klockan halv 10 och myser och kliver upp och långsamt fikar i lugn och ro och  så kommer Kinabror och Jack och vi sitter och läser tidningen så är det helt plötsligt mitt på dagen.


 

Så kommer gullige Storfiskarn och han hade med sig sand och går omkring och sandar på gården så att man ska våga gå ut och det var tur för precis kom det en varubuss som skulle lämna tv och diskmaskin till Kinabror och då var det väl bra att det inte var värsta glashalkan på gården.


Så blev det fika och mera prat och sedan var det nästan dags för mig att börja med maten och så gick den dagen. Jag hade tänkt fixa till min julbock.

Såg att julbocken i Gävle brann upp bara ett kort tag efter att den var på plats och man kan ju undra vilka vakter dom har egentligen. Eller är det nu så att dom vill att den ska brinna? Man kan ju undra.

 Nåväl, kära vänner. Jag tror inte att någon bränner upp min julbock i alla fall. Det finns vissa fördelar att hålla sig till det lilla formatet här i livet.


Dagens ord: Bättre gå på hal is med dubbar på än att gå med högklackat i lera och sörja.




ANNONS
Av Anita - Måndag 28 nov 13:43

Är det för att man är pensionär som dagarna rusar på och man inte hinner någonting. Så har det varit den här helgen. Man hinner bara kliva upp så är det dags att gå och sova igen. Trött är man hela tiden också troligen för att nattsömnen varit kort sista tiden. 


I helgen kom Sofie Propp och vi skulle göra ljus som skulle se ut som cocacolaflaskor och så skulle vi göra någon italiensk korvrätt och god efterrätt med after eight choklad i.

 

Så skulle vi förstås ta en sparktur nu när det är blankis på vägen och storm utanför och mörkt och dystert ute. Jag Mannen och Sofiepropp åkte en tur på kvällen.


Så började jag förstås plocka fram adventsbelysningen och lyckades få upp belysningen utomhus också. Det ska vara mycket ljus på vintern tycker jag. 


Söndag morgon fick jag kaffe och macka på säng och det är ju alltid trevligt minsann. Så vet jag inte vad vi gjorde. Jo. Sofie och jag plockade fram tomtarna.

 

Dom väcker alltid minnen. Den stickade tomten som mamma stickat och tomtemor och tomtefar som mamma och jag satt och sydde och gjorde iordning och skrattade och hade kul. John Blund tomten som var Sonens och den gamla tomten som jag fick när jag var liten. Den grå tomten är alldeles ny och den har Mannen och jag köpt tillsammans bara för att den var så fin.

 

Sofie gillar också mina tomtar som hon också har minnen med.

Annars är det fullt upp överallt. Det ligger grejor precis överallt och jag plockar och placerar om och placerar om och när jag tagit bort från ena stället så vet jag inte vart jag ska göra av det som jag i sin tur måste flytta. Det är ett evigt plockande.


Vi gjorde iordning tomtelandet också. Det är alltid lite kul och än så länge har inte katten Morris raserat alltihop som han gjorde ifjol och jag fick börja om från början.

 

Så skulle Sofiepropp hem och då var det julskyltning på Hammarn och vi gick runt en stund och tittade, köpte några lotter och några munkar och jag träffade tomten.

 

Som ni väl ha märkt så gillar jag tomtar i alla formen så vem kan låta bli att stanna och prata med alla tomtar jag träffar. Ja så var åkte Mannen och jag till Kinabror och åt kålpudding och jag for iväg till bokcirkeln. Jaha så var helgen slut och imorse när vi vaknade satt en liten blåmes och tittade in och jag kom ihåg att jag missat att ge dom frö

Inga promenader har det blivit för tiden räckte inte till och det stormade och var kallt så det var lika bra att hålla sig inne. Jag skulle ha gjort iordning min julbock men istället blev det att sy gardiner till Kinabrors lekrum. Lekrum för karlar med biljardbord och annat som gubbar gillar. Piltavla och plats för höga stolar och öl. Ja ni vet själva vad karlar som fortfarande är killar i själen gillar. Till och med en musikmaskin har han köpt sig.


Dagens ord: Tiden går fort när man har kul.

Av Anita - Fredag 25 nov 20:05

 

Inatt sjöng isen och Mannen undrade vad det var. Så fort isen fryser till så sjunger den sin vemodiga och lite otrösamma sång som en ostämt fiol ungefär. Det ljudet brukar skrämma mig när jag ligger ensam i mitt sovrum och bara mörkret finns omkring. men.....med en varm man i sängen och en spinnande katt så kändes det faktiskt riktigt mysigt.


 

Igår var en av de där sällsynta fina dagarna som ibland kommer i november.

Visst blev det en promenad mitt på dagen men det var så mycket annat. Det skulle handlas och det skulle fixas räkningar till Fd Grannen.

Sedan stekte jag öring och röding som Kinabror hade med sig. Potatis och citron-dillsås och oj så gott det var. Länge sedan vi åt sådan fisk nu.

Senare på kvällen åkte vi till Kinabrors kompis M och hälsade på och pratade gamla minnen och skrattade och kände oss som unga igen.


Så vaknade man till en förfärlig morgon. Blötsnön vräkte ner och Mannen skulle iväg och hämta en bil.


Jag skulle jobba och sedan for Kinabror och jag och åt lunch. På den stunden bilen stod ute var den full med snö igen. Oj vad jag tycker illa om att sopa snö. Usch blöta vantar. imma på rutorna, vindrutetorkare som inte orkar hålla snöeländet bort. Halt, moddigt, oplogat och inte blev det bättre av att snön övergick i regn.


Men vem är jag att klaga som bara kört ett par mil. Värre för Mannen som ska köra över 25 mil. November är verkligen en skitmånad.


Jag har satt upp adventsljusen och Kinabror har pyntat i grannhuset med stjärnor och utejulgran så det ser ganska fint ut och lite julaktigt fast det är en hel månad till jul.


 

Jag har gjort det lite rött i mitt vardagsrum en med den här kameran på mobilen blir det konstigt och förvanskat så jag känner knappt igen det. Konstigt hur det kan bli.


Dagens ord: I november sjunger isarna sin sorgsna vintersång.

Av Anita - Onsdag 23 nov 12:03

 

Inte alla gillar att jag har en ny sambo minsann.

De flesta av mina vänner välkomnade Mannen med öppen famn men katten Morris var väldigt reserverad.


Han har sina rutiner. När jag ser på tv ska han ligga i mitt knä och varje stund ligger han med mig i sängen och kelar.

 

På morgonen har vi en mysstund innan vi kliver upp.


Nu är han sur. Den katten kan stirra utan att blinka i evigheter. Med sin lite vindögda blick har han ju redan skrämt skiten ur hunden Jack så han sitter i Kinabrors knä och skakar.

 

Nu försöker han samma metod på Mannen som tagit hans plats i min säng. Morris är sur på mig också liksom fnyser när jag pratar med honom.


En morgon smög han upp i sängen och attackerade Mannens fötter. Den katten som aldrig brukar sätta ut en klo ens.

 

Nåja sista dagarna har Mannen fått släppa in Morris och igår kväll smög katten upp i sängen och luktade på Mannen och slickade honom på armen så förhoppningsvis kommer det att bli bra så småningom


Igår gick hela dagen. Kinabrors ungdomskompis kom och så kom Storfiskarn på sin gamla snöskoter fast det var så lite snö

Mannen känns redan som om han alltid varit här och det känns enkelt och bra.


Dagens ord: Det händer mycket på landet om man har en öppen blick.

Av Anita - Måndag 21 nov 13:45

 

Det sägs att man inte är sämre än att man kan ändra sig och precis så är det för mig just nu.

Nog vet jag hur jag har klagat på männen och vidhållit hur frihet är det bästa ting i världen.

Åren har gått och jag hade bestämt mig för att leva som singel i resten av mitt liv.


Men se ödet vill annat och i ett kök dök det upp en man och en blick och så var det klippt. Han och jag dansade och det var som om vi dansat tillsammans i eviga tider.


Så kom en tid men timslånga telefonsamtal och massor med med fina sms med de finaste och raraste kärleksförklaringar. Nu för tiden får man ju inte kärleksbrev  men även sms kan vara nog så romantiskt faktiskt.


Nog försökte jag bromsa. Jag skulle ju leva i frihet men det är svårt att inte svepas med av en varm vind.

Jag som är rotad i jorden och misstänksam mot män. Nog försökte jag se sidor jag inte gillade men inte hittade jag någonting.

 

Så nu kan jag berätta att nu är jag sambo efter alla år jag levt ensam och Fisksjön har fått en ny innevånare och ökat befolkningen med väldigt stor procent. Nu är vi tre stycken som bor här


Nåja, inte ska jag klaga på att vakna och få kaffe och macka på säng eller vakna och mysa och slippa hämta ved och elda. När det var ishalka och jag gruvar mig för att köra bil så kör han åt mig. Inte behöver jag dans med katta längre utan med med Mannen istället. Inte dumt att ha någon som finns för mig alltid.


Nog vet jag och är klart medveten om att jag sagt ett otal gånger att karlar bara är till besvär och innebär bara bekymmer men visst kan man ändra sig. En sak är säker nu när det toksnöar utanför och vintern känns oändligt lång och svart så känns det inte så gruvsamt och hemskt som vanligt.


Helgen har varit kul. Först marknad i Ammer där vi handlat en massa kakor och mat och druckit kaffe och ätit goda skinkmackor. En härlig liten marknad med så fina saker.


På kvällen var det dags för det obligatoriska julbordet på Håsjögården.

AMV, Gubben, TuppOla. Kinabror jag och Mannen åkte dit. Hemlagad mat och fin musik och trevligt.

 

Kändes som om byborna som är vana att se mig som singel sedan många många år tittade lite extra minsann.

 


Så blev det söndag och det var dags för I-M och mig att stöpa ljus som vi gjort några år nu. Det var roligt att träffa henne och hunden Jansson..

Det var fullt ös hela dagen och kaffepannan stod på kokning mest hela tiden. TuppOla. Kinabror, Storfiskarn AMV och Gubben var här och förstås då Mannen och dagarna och nätterna går så fort nu för tiden. Tiden bara rusar iväg.


Nu kommer nya tider och nya händelser och ett på sätt och vis annorlunda liv. Så nu sitter vi här på var sin sida köksbordet och ser ut på småfåglarna och dricker vårt morgonkaffe och det känns riktigt mysigt.


Dagens ord: Man vet aldrig vad som händer och man är aldrig för gammal för att ändra sitt liv.

Av Anita - Onsdag 16 nov 12:16

November är en konstig månad och det har jag väl sagt förut. En del mornar när man vaknar är det över 15 grader kallt. En del mornar är det snö som faller och ibland så stormar det.

Igår var det tö och regn och halka.

 

Det var dags för bakdag. Pappersbeda kom vid halv niotiden. Då hade hon redan varit iväg till bakstugan och eldat upp ugnen i någon timme. Hon hade blandat till degen så den stod på jäsning.

Vi satt och och drack kaffe och knaprade på några pepparkakor och sedan gjorde vi runda bollar av degen.

 

Så rakar man bort elden från ugnen och föser in den längst in och sopar och rengör med en björkkvast så all aska kommer bort. Sedan är det bara att kavla runda kakor och jag står och gräddar. Pappersbeda är en hejare på att kavla och jag trivs ju i värmen så vi går bra ihop. Vi träffas inte så ofta som förr så de här timmarna vi har i bakstugan är så fint. Vi har så mycket att prata om de här timmarna så allt går lätt och vi ser fram emot det här. Vi har bakat tillsammans i 19 år nu så ni kan tro att det går på rutin och vi samarbetar väldigt bra.

 

Det går väldigt bra och snart kommer Kinabror för att få smaka lite. Frampå eftermiddagen kommer en gubbe till och vill provsmaka och även jag tar en bit för att testa. Tunnbröd är så roligt att baka.

 

Det värsta med bakningen är att städa efter sig. Det blir ju massor av mjöl överallt. Det blev över 100 kakor och vi kände oss väldigt nöjda med dagens arbete. Visserligen har jag ont i mina ben inte nog med att jag har åderbråck utan jag ramlade ner i en stol som tappade sitsen dagen innan så jag hade ont förut och inte blev det bättre av att så stilla framför bakugnen i flera timmar.


När vi åkte hem snöade det förfärligt, någon blandning mellan snö och regn. Paketera, frysa in, diska upp degbunkar och annat grejs och hoppa i badkaret för att tvätta bort allt mjöl som satt i håret och överallt.


Steka korv och göra potatismos till mig och Kinabror och sedan var jag så trött att jag småsomnade i soffan och vaknade av att jag snarkade.


Det var alltså en vanlig dag i Paradiset Fisksjön. Idag är en alldeles speciell dag. Det är en dag som kommer att ändra mitt liv ganska mycket men det pratar vi om sedan.


Kinabror han har besiktat bilen idag och den har gått igenom.

Storfiskarn kom och även han försökte fixa med min telefon. Vi försökte få in min mail på telefonen men det gick inte heller. Less blir jag.


Så kom Pappersbeda och klippte mitt hår en liten bit och nu har halva dagen gått. Ute flaxar mina fåglar runt som söta små smycken. Redan har jag kokat flera kaffepannor med kaffe och fler lär det väl bli.


Jag bara väntar. Väntar och väntar.


Dagens ord: Livet är som en chokladask. Man vet inte vad som döljer sig inuti och man hoppas alltid att ta den godaste pralinen. 

Av Anita - Måndag 14 nov 08:18

 

Förra gången det var supermåne och månen var närmast jorden var 1948 samma år som jag föddes. Nu är det dags igen och det blir en speciell natt.

Naturligtvis kan jag inte sova för det gör jag inte när det är fullmåne så då har man tid att tänka och fundera och drömma och önska.


Det är kallt nu över 15 grader i går morse.

 

Av olika anledningar är jag lite mosig i skallen och lite okoncentrerad så jag gjorde inte så mycket igår.

Jag kokade lite lingonsylt. Det är ett göra som jag gillar. Att det sprakar i spisen och grytan med sylt står och puttrar och sprider doften av sommar i hela köket, det är minsann livskvalitet. Det är dom små sakerna som ibland kan vara dom mysigaste.


 

Tog med Jack på en promenad och tänkte att jag skulle titta ut en julgran så jag slapp det när snön har lagt sig tung på alla granar. Hittade inte precis någon fin men på Stedesbacken fanns en som skulle duga i nödfall.

 

På sjön ligger isen nu men troligen inte nog stark för att man kan gå ut så långt. Det var en solig och fin dag men kall. Jag var iskall och både öron och näsa.


 

Nu när det är kallt ute ligger Katten Morris mest uppe under taket i sin lilla korg. Där är det varmt och skönt.

Hunden Jack är fortfarande rädd för katten men det har blivit bättre. Han skakar åtminstone inte i hela kroppen som han gjorde förut men sätter sig gärna i knät på Kinabror.

 

Igår var det Kinabrors tur att laga mat och det blev en god gryta med ris till.

TuppOla kom också och han följde med hem till mig och försökte fixa med förbindelsen mellan telefonen och datorn så jag kan föra över foton men även han misslyckades och tror nu att det är något som inte är installerat på telefonen för det går att överföra foton på både hans och Kinabrors telefon och in i min dator. Skit, jag blir så irriterad. Varför ska allt vara så förbannat komplicerat nu för tiden- Ibland kan jag känna att jag är för gammal för sånt här tjafs.


En ny dag gryr, supermånen har försvunnit bakom molnen, kaffepannan puttrar på vedspisen, fåglarna hackar på fönstret och vill ha mat.


Just nu består mina tankar mest på väntan. Väntan på att baka tunnbröd, att lämna in bilen och framför allt väntan på att jag snart ska få träffa någon som jag tycker väldigt mycket om och kanske om jag har tur få dansa lite på köksgolvet med en härlig kille. Det ni trodde ni inte som jag har vräkt på med hur jobbigt det är med karlar.

 


Dagens ord: Man är inte sämre än att man kan ändra sig.

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

49 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2016
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se