Senaste inläggen

Av Anita - Onsdag 21 jan 13:27

 

Har du tänkt på att ofta när man tänker på någon eller något så dyker det upp nästan på en gång. 

Sista dagarna har det hänt mig inte bara en gång utan minst fyra gånger.

Jag har tänkt ringa flera personer och precis när jag skulle till med det så dyker dom upp i dörren.


Dessutom har jag letat efter en sorts tvättlina som drar ihop sig när man inte behöver den. Som jag letat i kataloger och på nätet och i affärer men icke nicke nej. Säkert görs dom inte längre.

Jag råka nämna det till Datafia och tror ni inte att hon hade en sådan liggande som jag fick. Hjälpen var alltså närmare än jag trodde.


Nu till det allra märkligaste. Härom dagen berättade jag att att fåglar och fjärilar brukar landa på mina händer och armar. men jag sa också att "fjärilar lär det väl dröja innan jag har på händerna".


Igår kväll när jag lade mig hände det. Jag tog min bok och började läsa och rätt vad det var så kom det en fjäril flygande och satt sig på min hand, en liten svartvit fjäril (inte en mal) Vacker med nästan genomskinliga vingar och med rutmönster i svart. Jag fortsatt att läsa min bok och fjärilen vandra omkring på min hand i nästan en timme innan den fladdrade iväg. Märkligt.

 

I söndags var det Gubbdag. De kom och gick gubbar hela dagen och kaffepannan puttrade varm hela tiden.


Igår jobbade jag och åt lunch med DansBritt. Resten av tiden har jag skottat snö och skottat snö men det ska vi inte prata om mer för jag har malt nog om det eländet redan.


Julgranen är fortfarande kvar inne men det har inte kommit några nya skott på den så jag vet inte hur den mår men den barrar inte i alla fall.


 

Ingen bastu har det blivit heller. Det känns så besvärligt att pulsa sig ner till sjön och skotta sig fram så det får vara ett tag.

 

Tankarna går till sommaren. Till stunder man kan ligga i gräset och lukta på blommorna, blåsa på maskrosbollarna och se fjunen blåsa mot den blå himlen och prata med fjärilarna som svirrar omkring. Höra fågelkvitter och humlornas surrande i lupinerna. Det du, då känner man att man lever och att hjärtat slår.


Dagens ord:Om man låter bli att titta ut slipper man se snön.

ANNONS
Av Anita - Söndag 18 jan 10:05

 

Först kom det snö igen.

Sedan kom Mustaschen och det var länge sedan nu. Vi satt och fikade och såg på en gammal rolig film. Vi skattade åt äppelknyckarbyxor, sättet att använda titlar och söderkisar som busade.Vi hade en del opratat också och både han och jag är så förbannad på dom som far här varje dag och skjuter allt som dom ser. Snart finns inte en skogsfågel längre och en hare har jag inte sett ens spår av på hela vintern. Här som var så mycket djur förut..


När han åkt kom AMV och Gubben och vi pratade och åt och fikade och vips, fort som en höna skiter, hade hela dagen bara rustat iväg.

Bestämde mig för att låta snön ligga kvar och eftersom det var tö så försvinner den förhoppningsvis på gården i alla fall.

 

Ska vi prata om tröst eller feghet eller vådan av att ha en elfilt?

Vi börjar med TRÖST

En av bloggvännerna har tröstat sig med att köpa en ny telefon som tröst i januaris mörka kalla helvete. den värsta månaden på hela året.

Vad tröstar jag mig med då? Jo jag köpte mig en bukett tulpaner i förra veckan och så började jag gå på vattenjumpa. Det är nog 10 år sedan sist och det var riktigt roligt och att träffa kvinnorna som jag inte sett på länge. Det är PRO som har vattenjumpan så det ska jag fortsätta med.

Fick tag i biljetter till Östersundsrevyn och det ingick bussresa och var pro som anordnat så det var billigt. Ännu en tröst. Att få skratta är alltid uppmuntrande i vinterns hemska tid.


På sätt och vis är elfilten jag fick av Sonen också en tröst. Skönt att linda in sig i den när man kommer in frusen och förbannad och med värkande rygg efter snöskottning, men den har den verkan att jag tvärsomnar.


Feghet: Ärligt talat är det den bistra sanningen att jag är FEG.

Kinabror har sin fyrhjuling med snöblad ner i mitt uthus och jag får låna den om jag vill men jag vågar inte. Jag är lika rädd för fyrhjulingen som jag är för skoter, moped. traktor och motorsåg. Allt som brummar och går fort fyller mig med fasa. Det är bara att erkänna. Är man så feg får man väl gå där med sin snöspade och lida.

Feg föresten. jag är inte feg och rädd för mörker, spöken, vilda djur eller för att villa mig bort i skogen men som sagt rädsla för det som brummar så jag får skylla mig själv.

Trots det är det så att jag mitt våp kan tycka synd om mig själv när jag skottat ett par timmar. Sån är jag. Både lat och feg.


Nåja vi får trösta oss med att om några månader slår midsommarblomstret ut och fyller ängar med härligt blått.

 

Dagens ord: Jag beundrar alla modiga människor och jag vet att många av er bloggvänner är just det. Modiga.

ANNONS
Av Anita - Onsdag 14 jan 10:40

 

Vinterträdgård, då tänker man på en inglasad trädgård med exotiska växter, citroner och olivträd och sånt fint men faktiskt så är det väl en vinterträdgård det här också. Det är ju min trädgård och det är ju vinter. Nog faaan är det vinter.


Tänk om man hade råd att ha en dräng. Tänk om man slapp skotta och skotta och skotta. Jag skottade några timmar igår men orkade inte med att skotta. Efter två timmar är man ganska matt i både rygg och ben.

 

Jag hade varit iväg på byn och jobbat och fikat med DansBritt och så tog jag sparken och fort bort till Skåneungdomarna. Dom har lekt i snön, åkt spark och byggt en snögrotta. Nu är det dags för dom att åka tillbaka till landet där ingen snö finns men det finns ju halka och storm och gråväder.


 

Sparkarna är tillbakalämnade och titta så långt jag har ner till vedboden. Dit ska jag skotta idag men det är ju så kallt, 18 grader och jag blir iskall i ansiktet efter ett tag men jag måste ju faktiskt skotta dit ner för jag har slut på veden inne.

Ingen ska påstå att livet är roligt i snön men vad ska man göra. Det är bara att kämpa på men det blir lite jobbigt när det blir flera dagar på raken med snöskottning. Hörde att fram över helgen skulle det komma massor med snö igen.


Nej nu slutar vi att tänka på eländet. Kom nu inte och säg att det är gratis gym och träning för kroppen. Jag hatar sådana positivitetsuttalande. Det är bara kärringen Lanefält med sitt knip som kan komma på något sådant dumt. Skulle sätta en hoper sådana kärringar att skotta snö och bära ved hos mig så tror jag dom blev tysta ganska fort faktiskt. Konstigt är det egentligen. 


Nåja, eftersom jag levt på gammal skåpmat nu i flera veckor handlade jag igår och unnade mig en tulpanbukett.

 

Så fina och krispiga och färggranna dom är. Dessutom köpte jag mig en hel massa blodapelsiner för det är min älskilngsfrukt och just nu är dom saftiga och fina och goda. Man måste unna sig lite av livets goda om man ska orka med. Nej nu måste jag ut igen. Ha en bra dag och ni som har en gubbe eller en dräng som skottar åt er. Ta vara på honom. Han är guld värd så koka honom en riktigt god kopp kaffe.


Dagens ord: Ni som slipper skotta snö var glada och lyckliga. 

Av Anita - Måndag 12 jan 11:11

 

Så är det verkligen. Det blir nästan aldrig som man planerat eller tänkt och konstigt att man alltid blir lite sur för att det inte blir så.

Som idag när jag hade planer på att åka och jobba och handla och äta lunch med DansBritt. Då är det 28 grader kallt när jag vaknar och ingen ide att ens tänka på att försöka starta bilen. 


Det ska visst bli snö också på eftermiddagen så nu blir det att stanna inne och elda. Fåglarna sitter utanför som ludna bollar och fryser och det har kommit en hel hoper med domherrar och då blir det oväder.

 

Jag har ju lite speciell kontakt med fåglar och fjärilar.

 

Nu lär det dröja innan någon vacker liten fjäril sätter sig på min arm.


Helgen har varit rätt ok. Det har förstås varit snöskottning men på lördag kom först PappersBeda och Gubben och fikade och sedan kom TuppOla. Båda hade med sig hundarna så dom fick busa lite i snön och vi satt inne och fikade och pratade en god stund.


Efter ett tag ringde DataFia och bjöd hem mig på eftermiddagsfika. Hon tyckte att vi skulle rensa hennes sista kakfat efter julen och där fanns det många goda kakor att smaska på. Jag har bara en burk med pepparkakor hemma.


Söndagen blev det mest att skotta snö och prata lite i telefon och som sagt. Det fanns planer för idag som inte blev av. Jag läste en av mina bloggkompisars inlägg härom dagen och hon berättade om bokmärken.


Om att hon hade många och bytte med sina vänner och jag hade många bokmärken. Tre fulla album med änglar och tomtar och vackra blombuketter.

 

Tänkte att jag skulle visa några av mina blad allt eftersom under den här veckan. Jag tror inte att jag bytt märken för jag var alltför förtjust i dom jag hade. Jag hade fått mammas gamla bokmärken och min fasters också. Ibland fick man en bokmärkeskarta i födelsedagsprecent. Det fanns att köpa på Kondrads affär i byn. Minns att dom hängde på en krok och man sjukades efter att få äga. Minns att jag gillade dom stora blombuketterna allra mest, speciellt dom som hade glitter på sig.


Vad ska man tänka en sådan här dag. Jo kanske man ska ta och börja plocka undan lite av julgrejorna, bara lite, inte ljusen i fönstren och inte julgranen men av alla massor med tomtar kan man kanske ta och ta bort en liten aning. Jag har väldigt svårt att skiljas från julen och från det varma röda.


Jag fryser om fötterna idag. Trots att jag eldar och värmepumpen går för fullt så är golven kalla. Raggskockar och tofflor håller inte kylan borta när det är så här kallt. Vinterdeppen frodas men vem är jag att klaga. Jag har ved och jag kan elda och jag behöver inte ut. Jag kan hålla mig inne och vänta in bättre tider.


 

Tror vi tar och drömmer oss bort lite grann. Tänk er veckan före midsommar då allt är grönt och doftande. Det är den tiden då grönskan är som grönast och ögonen är känsliga för grönt. Då går vi stigen mot Stedesbacken. Hör bäcken brusa och ser att marken är vit av harsyra. Ta en och smakar på den lite syrliga läskande blomman.


Över stedesbacken där styvmorsviolen blommar för fullt och in i skogen ska vi gå. Vi går där det är som mest slyigt och igenvuxet och blött och plötsligt så når oss den mest raffinerade underbara doft och mitt i det gröna står dom som de vackraste trädgårdsblommor som kommit alldeles fel. GUCKUSKON av oss här kallad GÖKSKO. Farmor berättade att när göken friar har han blommorna som tofflor på fötterna för att göra sig extra fin. Doften av en klunga med göksko är det finaste som finns, bättre än den dyrabaraste parfym. 


Ja det är bara att drömma sig bort till en bättre tid än den vi har precis idag i kylan. På tal om bättre tider så hittade jag ett gammalt foto till som fick mig att minnas.

 

AMV:s ena dotter och min lille Son. Dom hade varit ute och doppat skallen i lervatten och kommit in skitigare än skitig. Då hade jag inte ens ett badkar utan bara en liten balja men det gick ju jättefint att bada i den också. Söta är dom också och så små. Tänk så fort tiden går, nu är dom snart 40 år båda två, de små gulliga liven.


Få se om jag kan hitta några matrester att käka till lunch. Idag är det väl chanslöst att någon kommer och hälsar på när det är så kallt så jag får väl försöka ropa mig själv så gott det går.


Dagens ord: Det gäller att alltid ha en plan B eller att bara krypa ner under filten och försöka sova bort kalla dagen. 


Av Anita - Fredag 9 jan 14:36

 

Solen gick ner vid så där kvart över två idag. En härlig fin vinterdag med -8 grader kallt, sol och inte en vindpust.

Tänk så olika man kan se på hur det är här i Fisksjön.


Brorsonen är här med två kompisar. Glada. trevliga ungdomar. Dom tycker att det är exotiskt. Exotiskt att mitt julklädda gammaldags hus ser ut som det gör.


Igår toksnöade det. Tunga stora lappvantar till snö och dom tyckte att det var häftigt. Jag tillbringade dagen med att stå vid spisen och göra älbiff med lök, mina potatisar t, stekta kantareller och sockerärtorna från min odlig, naturligtvis med lingonsylt, tranbärsgele och gurka.


Jag älskar att stå och laga sådan mat. Doften av maten och värmen från spisen. Tog fram blåbär, hallon och hjortron ur frysen och vi åt den med grädde.


 

Så roligt att se dom njuta av maten och tycka att det var både ovanligt och gott. Minns den lille brorsonen som förut nästan inte åt någonting. Det blev en stor karl av honom också som åt och njöt av maten han också numera..


 

Dom lånade sparkar och dundrade iväg nerför backen under vilda skrik. Dom byggde snöiglos. Hoppades på att få se en älg eller norrskenet. Tittade på stjärnorna som framträder extra starkt här i mörkret. Dom förvånades över tystnaden och isens sjungande när det blev lite kallare.


Dom drog iväg ut på sjön och pimplade.

 

Inte mer än krok på. Utan maggot eller mask lär man knappast få någon fisk en då behöver man ju varken rensa eller tillaga så det har ju sin charm det också hi hi.


Jag tog och for ut på sjön efter att jag skottat lite och suttit tillsammans med gamle A och sett på en gammelfilm och fikat. 


Ja ja jag måste väl medge att det är ganska vackert en sådan här dag även om det är vinter men det är solen som gör alltsammans.

 

Jag blev lite sugen på att bada bastu så jag tror jag ska gå ner och elda innan det blir alltför mörkt. Det var ett tag sedan jag bastade nu.


Nog är det väl konstigt att det som jag ser som enbart en jobbig tid  kan uppfattas som exotiskt och härligt av andra. Att mitt gamla slitna hus kan uppfattas som mysigt och härligt av unga människor. Att min enkla mat kan ätas men sådan matslust och glädje. Det är faktiskt ganska härligt men det vill nog till mer för att jag ska njuta av vintern men jag måste motvilligt erkänna att idag var det ingen plåga att vara utomhus, inte ens att skotta snön var lika jobbigt som vanligt.


Nu mina kära vänner så slutar vi med något helt annat. Tänkte att jag varje dag skulle lägga in en vacker blomma på bloggen. Blommor som får oss att tänka på sommaren.

Idag blir det näckrosen. Minns en gammal visa som började Där näckrosen blommar.

 

En liten näckros har jag i min damm men väst i sjön finns massor och borta vid Kolbjännsjön finns det också många och dom är lite magiska faktiskt. Dessutom gillar älgarna att äta de långa skälkarna. Mer än en gång har jag sett älgar stå i vattnet och mumsa. Jag är inte särskilt förtjust i vita blommor. kanske för dom påminner om snö, men ändå.


Dagens ord: Lyckliga dom som kan njuta av norrskenet, stjärnorna och av att göra änglar i snön. Jag för min del skulle kunna tänka mig att göra änglar i varm sand. 

Av Anita - Onsdag 7 jan 11:33

 

När jag läser mitt blogginlägg för fem år sedan slår det mig att för min del har livet blivit bättre faktiskt.


Denna förfärliga januari som var då. Det var 36 grader kallt och var kallt i flera veckor. Jag var tvungen att åka till jobbet varje dag och fick ha motorvärmaren på hela dygnet för att få igång bilen. Det var ca 8 grader inomhus när jag kom hem. Jag hade nästan slut på veden och vattnet hade frusit. Utan pengar och med värk i nacken och ryggen. Flanellnattlinne och varmvattenflaska i sängen. Fy sjutton så hemskt det var.


Nu är det inte alls lika kallt. Visst har det varit några dagar med kyla men inte så mycket snö och vissa dagar har det till och med varit varmgrader. Jag har numera min värmpump som gör att jag har det ganska varmt inomhus och vedboden är full med ved. Jag behöver inte ha motorvärmaren på annat än när jag ska åka iväg någonstans och jag har just nu inte ont någonstans.Jag har bara behövt skotta två gånger hitintills.


Ändå längtar jag till blommornas tid.

 

Rosornas doft och de lysande färgerna. Längtar till sommar. Önskar jag jag som så många runt mig hade råd att åka utomlands till värmen och solen men jag ska inte klaga.


 Det finns så många som har det så mycket värre och vårt land har blivit så hårt och obevekligt. Alla tiggare som sitter i kylan och fryser och dom som inte vill hjälpa sprider ut påhittade historier om att dom är ligor som har gott ställt egentligen. Undrar om det är nynasisterna som sprider ut sådana rykten som vi tror på? Jag bara undrar.


Så finns det ju många i detta land som har så dåligt ställt så barnen inte ens får riktigt med mat och dom blir retade i skolan för att dom inte kan ha fina kläder och nya telefoner. Vårt land håller på att bli rent hemskt.


Var tog medmänskligheten och godheten vägen. Alla ser till sig själva. Det känns så sorgligt att tänka på på det.

 

Nej vi tänker på sommaren istället och på blommorna och sommardanserna och baden i sjön och fina lugna kvällar ute på sjön. Vi tänker på grillfester och surströmmingsfester och skogspromenader och doftande hallonsnår och smultron på strå, På iskallt vatten i källan som bryter fram ur marken. På vadande i sjön med abborrar runt fötterna och vita skimrande näckrosor.


Vi tänker en stund på fåglar som kvittar glädjefullt i träd och buskar. Vi tänker på fjärilar som fladrar o doften från grekisk lövkoja som smyger sig in genom öppet fönster om natten. Det är då jag lever. Nu överlever jag bara.


Det sägs att man ska leva i nuet men jag har alltid haft svårt för det på vintern. Jag skulle helst vilja gömma mig under täcket och vänta på sommaren och det blir inte bättre med åren.  Men som sagt. På ett vis har jag fått det bättre.


Jag fryser inte inomhus. Jag behöver inte åka på jobbet tidigt på morgonen. Jag har haft tur. Ingenting är trasigt just nu. Jag har inte ont någonstans och frysen är full med mat så jag behöver inte svälta eller vara hungrig. 

Så vem är jag att klaga?

 

Nej men att längta och minnas är min lott. Nu börjar dagarna bli lite längre och det är något att vara tacksam för.

Jag ska snart dra iväg till Kälarne och hälsa på fd Grannen. Han ringer ju otaliga gånger om dagen fortfarande.

Utanför leker ekorrarna tafatt runt björkstammen och det är massor med småfåglar som mumsar frö.


Om jag inte kan hjälpa någon hungrig så kan jag i alla fall se till att djuren får mat och omvårdnad. Alltid något.


Dagens ord: För var vinterdag som går kommer vi närmare sommaren.

Av Anita - Söndag 4 jan 19:53

 


Många börjar ta bort tomtar och julgranar men inte jag inte. Visserligen började jag fundera när katten Felicia rivit ner mina småtomtar för tredje gången men nu har Sofie hämtat katten så nu får dom stå framme länge än.


Det är halka och blåis. Trots dubbar och spark riskerar man att halka på ändan så det blir att hålla sig inne.

I förrgår kväll tog jag mig trots det bort till Bror B för att äta tacos och umgås med Brorsdottern. hennes kille och Lille Liam.


Igår kom först Broder B, Brorsdotter med Kille och Liam. sedan kom TuppOla och SofiePropp och efter ett tag kom AMV:s gubbe och Måg. Där satt vi i sofforna och drack kaffe och tittade på ÅsaNisse, det vill säga killarna pratade mest om lastbilar och sånt.. Det ska vara mycket folk. Det ska vara trångt. Det gillar jag. Ju fler desto bättre. Tids nog är det tomt och tyst här.


Idag har DataFia och jag kurat i soffan och sett på två filmer, en gammal "Lapptäcket" och så den roliga och tänkvärda "En oväntad vänskap".

Imorgon bitti åker Broder B och SnickarMagnus tillbaka till Skåne.


Nu har jag provat att skanna på min nya skrivare. Hittade några foton i en låda. Ni vet sådana där som ramlat ur album och som man tänkt sätta tillbaka när man fått tid och lust.


 

Det första är nog från 1964 när jag hade långa ben. Vad sjutton tog dom långa benen vägen tro? Vår och lövkrattning är ju det samma men det verkar vara väldigt varmt eller också var man mindre frusen.


 

Nästa är från första gången jag var till Cattolica i Italien. På torget stod en fontän med sjöjungfrur runt om så fint.

Så härlig tid som fortfarande finns kvar i hjärtat. ljuden. dofterna, ingenting är glömt ska ni tro. Killarna som busvisslade efter en. Många år sedan någon busvisslade efter en nu och skulle någon göra det skulle man tro att dom visslade på någon hund. Ack ja sånt är livet.


 

Så lite längre fram i livet sitter Sonen och jag nere vid badstranden i solnedgången. En av kvällarna då vi alla drog ner till badstranden för att grilla korv. ta ett kvällsbad och se solen gå ner.

Funderar även om det var mindre mygg då än nu eftersom vi var där väldigt ofta. Det var härliga kvällar.


Nu har det i alla fall gått ytterligare några vinterdagar och det är bara 2-3 månader kvar innan solen börjar värma och krukväxerna i fönstren börjar repa sig. Jag brukar också börja repa mig framöver mars och kunna gå ut och känna sig som en människa igen, inte som någon som bara vill gå i ide och vänta på bättre tider.


På tal om att leva. Jag har tänkt mig att jag inte ska handla en enda grej innan det är helt tomt i kylskåpet. Undrar hur länge jag kan klara mig? En vecka eller kanske mer?

Hur länge lever julgranen iår? Till Påsk tro? Vi får väl se. 


Min älskade son har inte bara köpt en eluppvärmd filt till mig utan också badskum, badolor och andra lyxiga spagrejor så jag tar och kryper ner i skummet. stoppar ner mina åderbråcksben så jag slipper se dom och drömmer om tider som varit.


Dagens ord: Inget är så trösterikt som ett bubbelbad och en ÅsaNissefilm.

Av Anita - Fredag 2 jan 12:07

 

Konstigt väder har det varit hela året. Midsommar var kallt och inte var det tal om att vara ute. Före midsommar träffades vi meditationstjejer på Stedesbacken för att göra kvastar att sopa in turen i husen för året och det verkar ju ha hjälpt för resten av sommaren blev ju rekordvarm. Sällan eller aldrig som jag minns har det varit 27 grader varmt i vattnet.


Att försöka göra någon form av årskrönika är ju svårt. Mest att få ihop det till att inte bli för långt och svårläst. Vem orkar läsa för mycket om mitt enkla liv.


Det började med att jag hade planer på vad som skulle hända. Jag skulle ha loppis. Jag skulle måla det vita på huset. Jag skulle snickra till och laga min brygga. Inte blev det mycket av det inte, rättare sagt ingenting.


 

Att resa hade jag inget hopp om men det blev trots allt några resor. På våren åkte Kinabror och jag ner till  Helsingborg.

 

Där var det vår och det var härligt att gå efter havet tillsammans med Kinabrors barnbarn.

Så mitt i den hetaste sommaren i juli åkte Datafia och jag till Umeå till hennes pappa och då for vi till Tefteå och dansade.Så roligt vi hade och Signar kom och pratade med oss.

 

Då kommer vi osökt in på det där med dansandet. Det blev inget dansande på Hällesjö iår. Nu har jag blivit för gammal för det är bara ungdomar där nuför tiden och dom dansar inte med en gammal kärring som jag.

Trots allt så har jag lyckats dra med mig Kinabror och Dansbritt på Stormboli, på Björnlogen och på Gerålund och vi har haft jätteroligt överallt. Dansen, se det är mitt liv det! Synd bara att det är så lite dans på vintrarna. Att dansa ensam i köket är inte kul.


Vad har jag mer gjort?

Det har varit vänner och släkt här hela sommaren.

 

 

Jag har ju också tänkt att jag ska lära mig något nytt varje år och iår blev det inte så mycket mer än att lära mig göra salvor av örter. Har odlat ringblommor och gjort ringblomsalva och en massa andra salvor. Roligt roligt.

Varit med Datafia och tränat medicinsk yoga som hon ska bli instruktör i , något jag inte gjort tidigare.

Meditationsgruppen har fortsatt från och till och vi håller ju på med både det ena och det andra.


AMV och Gubben har varit här i sin stuga mycket och vi har gjort väldigt mycket tillsammans. Vi har varit på en massa autioner och det har varit rätt kul även om jag bara ropat in lite julsaker och några stolar.


Av en slump så blev jag lärare i växtfärgning. Det var ett gäng tanter som ville färga.

 

Ett härligt gäng och vi hade tur med vädret

 

Kinabror och jag har odlat potatis på Stedesbacken och lök också och det har varit roligt och så goda potatisar det blev, faktiskt skillnad mot dom man köper.


Så till sommaren stora händelse. Veckan då en massa människor bodde här för att bygga sin egen trumma. Vi bodde 16 personer hos Kinabror och här hos mig. Kinabror och jag bodde i husvagn nere vid AMVs stuga.

 

Så roligt och intressant det var. Jag gjorde också en ny trumma som låter rent magiskt.

 

Visst har jag bakat lite tunnbröd. umgåtts med sonen och hans fjälla och en massa andra. Kräftskivor och grillfester och surströmmingsfester. Två gånger har Kinabror och jag tagit hem fd grannen så han har fått äta surströmming med oss.

 

Så kommer vi till djuren. Jag har varit hundvakt till Bob.

 

Jag har haft hand om en katt som hette Tassen och var en vilsen och rädd katt.


Så åkte Kinabror och jag till vår tremänning i Stockholm för att hämta valpen Jack.

 

Vilken underbar liten hund. Jättego och härlig. En riktig glädjespridare är han.

 

Trevligast av allt var att ett falkpar bodde i björken i somras och fick 3 ungar. Så vackra och inte särskilt rädda heller.

 

Det har varit mycket fisk till middag. Kinabror har fått skottkärrvis med stora fina abborrar som han fileat och vi har stekt och gjort grytor och njutit av det naturen ger.

Hjortron, hallon, tranbär. blåbär och lingon har jag förstås plockat och Dansbritt och jag har hittat svamp förstås.

På buskarna har det växt svartvinbär, krusbär och rödvinbär som aldrig förr. Även jordgubbar har jag ätit varje dag. Det har faktiskt varit en härlig sommar och dessutom en lång och fin höst.

 

Tänk att gå omkring så här lättklädd när man bär in veden i slutet av september. Det är inte ofta det händer.

 

Som det har blommat i den här sommaren. Ända in i oktober kunde man se någora midsommarblomster som blommade om för andra gången. En märklig sommar och en märklig vinter för den delen.


Nu blev det alldeles för långt i alla fall men som sagt. Det är så svårt att berätta om ett helt år kortfattat och vad ska man ta med och inte. Nåja vi slutar väl med det sista fotot. Det av vinter som jag har så svårt för.

Till sist måste jag tala om att vi naturligtvis klättrade upp och gjorde vårskriket och att det hjälpte


 


Dagens ord: När man ser det så här så har väl 2014 varit ett ovanligt bra år. Ett år och en sommar att vara tacksam för.


Presentation


DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

47 besvarade frågor

Gilla bloggen

Kalender

Ti On To Fr
      1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2015
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se