Alla inlägg under augusti 2009

Av Anita - 31 augusti 2009 18:49

Trots regn och rusk var den här sommaren full av skratt och glädje.

Vi fyra syskon skrattade gott tillsammans. Även om jag ser på bilden att vi blivit gamla så har vi inte glömt glädjen.

På det andra kortet finns StockholmsAnders omgiven av glada brudar.


AMV, kinabror, StockholmsAnders och jag tillhörde samma ungdomsgäng. Livet var lätt att leva på 60-talet.

Det var Beatles, Cliff R och Elvis.

Det var blommigt tält, grilleldar och flotte på sjön.

Det var cyklar, mopeder och mellanöl.

Det var alltid vackert väder och sommar, sommar på radion.


Den här sommaren ses vi igen alla tillsammans.

Vet ni ungdomar. Vi är samma människor som då!

Det är bara skalet som har skrumpnat!!! Inuti är vi alldeles lika.


Nu när jag ramlade in i minnernas värld kom jag att fundera lite över mammor.

När jag var tonåring tyckte jag att mamma bara var en vanlig tjatig morsa som bara gnällde på allting.


Hennes råd var tex:

"Klä inte av dig så här tidigt på våren. Du blir förkyld"

Det första jag gjorde var att slänga av kläderna och gå omkring barfota även om jag huttrade och frös. Inte blev jag förkyld inte.

"Simma inte så långt ut. Du kan drunkna"

Jag simmade ut mitt på sjön och inte druknade jag inte.

"Gå inte för långt i skogen. Du kan gå vilse"

Jag gick i flera timmar och inte gick jag vilse inte.


Däremot varnade hon mig inte för cigaretter och sprit så

.....sprit och cigarettet struntade jag i.

Inte varnade hon mig för pojkar heller. Sa bara: "Ska du vara med pojkar så skydda dig". Jag kutade iväg och fick p-piller.

Egentligen uppskattade jag inte mammas råd och förmågor förrän jag blev vuxen.


Hennes gästfrihet och förmåga att få nya vänner överallt. Hennes goda sätt mot barnbarnen och alla timmar hon läste sagor och spelade kort med dom. Hennes så kloka och sanna råd:

Ju fler kramar du ger desto längre lever du.


Så ni som bara ser dom gnälliga och fjaskiga sidorna hos era mammor.

Kanske har hon all anledning att gnälla. Kanske kommer ni att se andra sidor och då kan det var för sent.

Så dagens råd till er alla:

Var rädda om era mammor så länge ni har dom. Dom gör ett stort hål när dom inte finns längre.


       

Av Anita - 31 augusti 2009 09:35

Varför i fridens namn sover man som allra bäst när väckarklockorna har ringt?

Varför är sängen som mjukast och varmast då?

Varför är katten Oskar mest kelig och spinnig just då?

Tillhör det det som kallas för "livets jävlighet"?

Av Anita - 30 augusti 2009 19:53

Veden SKA in i vedboden genast innan nästa regnväder kommer.

Storfiskarn ville inte ta in den så det var bara att ta på sig arbetshandskarna och börja. Det är ett arbete jag avskyr och vad gör man då.


Jo man tar ner radion och spelar musik. För varje skottkärra jag kör in tänker jag. "En dag i vinter då jag inte behöver frysa. En dag till och en dag till. Då känns det lättare. Det är viktigt att försöka lura sig själv när man gör tråkiga saker.


Klockan 3 skulle mannen som ska skriva hemsida om Håsjö komma och det gjorde han och stockholmsKarin. Vi pratade, åt lite middag (korvgryta) och precis till efterätten (äppelpaj) kom Storfiskarn.


Han hade ångrat sig och behövde pengar till en cross så nu skulle han lasta in ved. Han är snabb och duktig så nu är veden inne. Hurra Hurra.


Som ni ser så har trädgården börjat gå i vila nu. Det är bara krassen som blommar i massor av färger och änglatrumpeten har minst 50 knopper. Hoppas bara att den hinner slå ut innan frosten slår till.


Funderade lite på män. "Jo, då dom är också människor" fast från en annan planet känns det som ibland.


Lekkamraten han är om inte från en annan planet så från ett annat land. Kanske med en annan uppforstran eller så är han född sån.

 Hjälper alltid till med maten, när vi äter nötter tex så skalar han dom till mig.

 När vi äter kräftor får jag alltid hans skalade kräftskärtar. Det är så väldigt rart och sånt aldrig någon jämtlandsman gjort.


Däremot vet jag inte om han menar sina komplimaner. Jag hoppas att han är lika rar mot sin fru nu när han ska gifta sig.


Jag har sagt det förut och jag säger det igen.


Jämtmäns komplimanger kan låta som så:

Snyggt arsle för att sitta på en sån gammal kärring.

Du luktar inte så illa för att vara så fet (ingen har sagt så till mig men jag har hört att det har sagt så.

När maten är god: Smakade inte så fasligt illa.

När man frågar om något klädplagg ser bra ut: Jag har sett att du har haft fulare.


Men----skulle nån mot förmodas säga att man är snygg vet man att han verkligen tycker det.


Skit samma jag har min katt Oskar jag och sitter han i mitt knä och spinner så vet jag att han gillar mig.


Nåväl helgen har gått och imorgon är en ny dag, tyvärr arbetsdag.


Dagens ord: Inget arbete är ansträngande om man låter någon annan göra det.


Så kändes det idag när min ängel Storfiskarn dök upp för att rädda mig från veden.

Av Anita - 29 augusti 2009 19:59

Man säger ju att regn är bra för potatisen och banne mig är det inte sant. Här brukar man ta upp "päran" i slutet på september men nu är dom så stora så dom måste upp redan nu.

Det är ju grannen som har potatis men jag som har satt den och idag skulle den upp. Grannen hackade upp en halv hink och sedan blev han plötsligt väldigt dålig och gick hem. (Av någon underlig anledning blev det lika när vi satt potatisen i våras).

Nåja. Grannens brorson kom och hjälpte mig att ta upp resten så det gick ganska bra.


Sedan kastade jag mig i vinbärsbuskarna och plockade en hink vinbär.


Så kom lekkamraten och det var rätt länge sedan han var hit. Datafia kom också. Storfiskarn kom puttrande på sin moped och vi fikade lite grann.


Så var vi nere vid sjön och eldade lite skräp och sedan började vi med middagen. Stekt abborre med nypotatis och dillsås. Rätt gott.


Det är ju helg och vad händer då. Mera gäster. Då kom min brorsdotter med svärmor och hälsade på en stund.


Lekkamraten och jag har avslutat kvällen med att se lite på tv och sedan provkörde jag hans nya bil.


 Hon heter Anna. Nya bilen alltså.- Den gamla volvon har lagt av och det här var en klar förbättring men fråga mig inte vilken sort den var. Mörkgrön och med automatlåda. Automatlåda skulle jag också vilja ha. Vad behändigt.

Två saker fattar jag inte att det inte är på alla bilar.


Automatlåda och så det där med kamremmen som måste bystas för dyra pengar. En rem som gör att hela motorn rasar om den går av. Det låter väl verkligen som stenåldern. Nog måste man väl kunna hitta på något bättre när man nu kan flyga till månen. Ja ibland blir man lite brydd.


Nu har jag hamnat ur spår känner jag.


Jag nu är det kväll och alla har åkt hem. Jag ska kasta mig i badet för som sagt. Jag är som en mullsork. Under fötterna ser jag rent förfärlig ut. Kanske skulle jag inte gått barfota i pärlandet.


Nu har jag i alla fall potatis i källaren. Jag  har saft så jag klarar mig hela vintern. Blåbär och hallon i frysen. Torkad karl-johansvamp i en glasburk. Kryddorna hänger till tork över spisen. Kort sagt kan jag känna mig ganska nöjd.


Nåt händer med männen den här tiden på året. Idag ringde det en annan före detting och pratade jättelänge. Den andra på två dagar nu. Sedan kan man ju fundera på varför bara före dettingar hör av sig. Skulle vara kul med någon ny beundrare ibland. Inte bara gammal skåpmat.


Imorgon ska jag fortsätta kroppsarbeta. Jag gillar det egentligen om det inte blir för mycket som det blir med snöskottningen på vintern.


Dagens ord i anledning av mitt skördande

Som man sår får man skörda.  


Av Anita - 27 augusti 2009 22:09

Efter en grådassig (både fysiskt och psykiskt) dag kom solen fram framåt kvällen. Så här sent på sommaren ligger solen lågt och det blir ett särskilt ljus som får allt att skimra som guld.


Gjorde ett litet krafttag och körde in lite ved till veboden men sedan gick jag ner till sjön och satt mig med en bok.


Katten Oskar gav mig den ynnesten att behaga sitta i mitt knä och spinna. Så skönt och lugnt vi hade där. En stund av harmoni och närhet.


Sedan kom jag på att jag hade ett ärende till en kompis nere i byn så jag for iväg till henne.

I den ljumma kvällen tog vi en promenad och pratade. Det var länge sedan vi sågs så vi hade mycket opratat.


Vid badstranden hade högstadiet från Hammarstrand utflykt och skulle ligga över i tält. Tält överallt, kanoter i vattnet, brinnande lägereld och en massa ungdomar.

Jag önskade att jag hade varit ung igen och fått vara med. Jag minns så väl vad det var härligt.


När jag kom hem igen stod det en främmande bil på gården. Det var en gammal föredetting som jag inte träffat på flera år. Så sorgset att se hur hårt livet farit fram med honom även om det är självförvållat.


I sin vilda fantasi hade han tankar på att återuppta vårt förhållande och hade ett väldigt stök för att få honom att ge sig iväg.

Det som är över är över. Så är det bara.


Mörkret faller fort på kvällarna nu och det blir så svart, så svart. Tvättar håret och sitter på trappan och kammar det.

Tänder ett ljus på mitt bord. Dricker en kopp te.


Dagens ord får bli:

Förbanna inte mörkret Tänd ett ljus istället.

Av Anita - 26 augusti 2009 19:20

Jag är ibland en rätt negativ person som har dålig självkänsla. Visst finns det flera kvinnor som är så inte bara jag?

Oroar sig för en massa saker, skjuter upp obehagliga saker. tycker inte att vi duger som vi är. Om du inte känner igen dig kan du sluta läsa här. Men....


Jag läser en massa böcker och ibland får jag råd som jag tror kan hjälpa.


En klok kvinna sa så här:

Varje kväll när man lagt sig ska man tänka till.

Vad har jag gjort för bra idag? Vad är jag stolt över? Vad har gjort mig glad?

Svårt?

Börja med en enda sak. När det gått några dagar har du lärt dig att se fler bra saker du gjort.


Förhoppningsvis har man efter ett tag fått en mer positiv syn på sig själv och tillvaron. Då blir man gladare och det smittar på dom runt omkring. Man har liksom startat ringar på vattnet.


De där tankarna som man inte har något problem med att komma ihåg som tex.

Jag hann inte. Jag skulle gjort annorlunda. Jag är för tjock. Jag borde banta. Det blev fel. Ingen tycker om mig.

Känner ni så lätt dom tankarna lägger sig runt hjärtat.


Nej nej nej. Tänk dig en stor ful möglig säck. Stoppa ner alla dom tankarna i säcken och ta ordentlig sats med bästa sparkfoten och kicka iväg säcken rakt åt helvete.


Här ska det bli postiva tag.

Fast.

Dock tror jag att ni även i fortsättningen får njuta av min negativitet och ilska. För medge att jag är roligare när jag är arg?     

Ska berätta en hemlighet för er. Jag har ett litet trick som förmodligen bara visar hur knäpp jag är.


I bilen har jag en liten flaska såpbubblor. När det känns för jäkligt och jag kör fast på vägen eller bara känner mig skitdeppad stannar jag och blåser såpbubblor och låtsat att alla skittankar försvinner i takt med att bubblorna brister.


Så....... ser ni en vithårig kvinna blåsa såpbubblor i en bil med en hysterisk blick så är det förmodligen jag.

Dagens ord:

För att tycka om andra måste man lära sig att tycka om sig själv.

Av Anita - 25 augusti 2009 17:41

Alla bär vi med oss minnen. Svarta pärlor och vita lysande skimrande pärlor. Det är ofrånkomligt. Ingen bär bara vita minnen men det gäller att de vita pärlhalsbandet är längre än det svarta.


Min sommar minns jag som en räcka av skimrande minnen.

Alla dess fester vi haft. Alla dessa härliga danskvällar. Alla trevliga människor som kommit och hälsat på här i mitt paradis.


Bastubaden med väninnor och dopp i sjön även om vattnet varit ganska kallt.


Utflykten till höga kusten där natten på Carl-Gustavs herrgård lyser extra starkt. Vi var för en kväll prinsessor i en dröm.


Kvällen med "gudinnorna" vid en eld. En indiantrumma och en spegelblank sjö.


Sonen och SnyggEmma som stannade rätt länge trots regnet. Sonen som spelade och sjöng för Skatan och mig.


Min nya fina brygga.


Kinabror som fixat all god fisk att njuta av.


Gullungen Liam med sitt härliga leende och sin goa kram.


Hela syskonskaran samlad med sång och musik och glädje. Alla härliga hundar som sprungit runt och lekt.


De svarta pärlorna har mest med jobbet att göra.

Bara 2 lediga veckor och kliva upp och fara iväg när alla andra sover.

Lägga sig medan dom andra har som mest kul.


Jobba över, stressa, få skäll.


En svart pärla har varit vädret som hindrat mig en del.

Den regnigaste sommaren på mannaminne.


Åskan som förstört telefoner och dataapparater flera gånger.

Toan som rinner över.

Rören som läcker.

Takstegen som jag inte fått upp ännu.


Men----- tänkter jag tillbaka på sommaren så är det skimrande pärlorna många fler.


Kanske man inte säger det så ofta men jag säger det nu.

Jag är så oändligt tacksam för att jag har så många härliga vänner och släktingar och att vi alla har så roligt tillsammans.


Så dagens ord får bli: Ett rikt liv behöver inte kosta så mycket.

Av Anita - 24 augusti 2009 17:59

Lördagsnattens dansande satt kvar i kroppen när jag klev upp på söndagsmorgonen vid halv niotiden.


Snälle Sven kom på morgonfika och sedan dök DataFia upp för att låna datorn eftersom hennes var trasig.

Roll nr 1: Datautlånare.


Äntligen en solig och fin dag. Sitta på altanen och dricka kaffe och mysa i solen.

Sedan ringde StockholmsKarin och ville att jag skulle komma dit och planera deras blivande trädgård.

Roll nr 2: Trädgårdsarkitekt.


När jag var där dök det upp en främmande man som forskade i Håsjös historia och höll på med en hemsida.

Han ville höra vad vi visste och vi bestämde att han skulle komma till mig nästa helg så vi fick prata.

Roll nr 3: Historieberättare.


Sedan for jag till nye vägbasen för att prata lite om vad som skulle göras med vår lilla väg.

Roll nr 4: Vägföreningssekreterare.


När jag cyklade hem fick jag med mig en stor vacker fjäril. Det var en Sorgmantel.

Ja satte mig på altanen för att äta lite lunch och fjärilen satt sig på min arm. Han åkte med på armen när jag åt.


Grannen kom och tjatade om att vi skulle ta upp hans potatis nästa helg. Han tyckte att jag skulle jaga bort fjärilen. Onaturligt sa han.

Aldrig. Sorgmanteln flyttade sig till min fot. 

Roll nr 5: Fjärilsdomtör.


Jag bjöd honom smaka lite krusbär. När jag gick badstrandstrundan fladdrade han med runt hela vägen. Ibland undrar jag varför fjärilar har sån dragning till mig.


DataFia kom igen och en man på motorcykel och PappersBeda med man.

Dom hade plockat lingon och ville låna min suveräna bärrensare.

Roll nr 6: Bärrensarutlånare.


Så kom grannen och ville ha lite krusbärskräm.

Dagen bara rann iväg och framöver kvällen blev jag bjuden på middag hos StockholmsKarin. Cyklade dit och tog hej av StockholmsAnders som skulle åka tillbaka till Stockholm.


När jag sent om sider skulle cykla hem var världen insvept i en kall fuktig dimma. Hela cykeln hade ett lager med vatten över sig.


När jag kom hem satt min nye kompis Sorgmanteln på farstukvisten och hade fällt ihop vingarna för kvällen.

Trött eftersom förra nattens sömn varit kort lade jag mig rätt tidig.


Försökte att låta bli att tänka på att det snart var måndag och istället fundera på allt roligt jag haft den här helgen.


Mitt gräs skulle ju Storfiskarn klippa men han är 17 år nu och åkgräsklipparen han använt var visst trasig. Jag bad honom använda min gräsklippare men han ORKADE inte. För jobbigt.

Så ikväll har gamla tanten Anita ägnat 3 timmar åt att klippa gräset med handjagaren. Konstigt att jag orkade eller hur?


Nåja.

Dagens ord får bli följande: Gör något kreativt av dina ideer och dansa din dröm levade precis som fjärilarna gör.  


  

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

56 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4 5 6
7
8 9
10 11
12
13
14
15
16
17 18 19 20
21
22 23
24 25 26 27
28
29 30
31
<<< Augusti 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards