Alla inlägg under oktober 2009

Av Anita - 31 oktober 2009 22:22

                                          

                




Blandad kompott. Halloween och Alla helgons dag. Det ena utsluter väl inte det andra. Naturligtvis har jag varit runt och tänt ljus på gravar och naturligtvis har jag gjort en halloweenllykta.


Vi tar det från början.

Igår kom min brorsdotter och vi har alltid trevligt när hon kommer och ligger över hos mig. Vi firade med att åka på hotellet och äta middag och sedan gröpte vi ur en pumpa för att göra en lykta. Innehållet gjorde vi en pumpapaj av. Det var lite kryddor i den Ingefära. kanel och nejlikor. Om jag ska göra den fler gånger ska jag nog öka på kryddorna lite grann så det blir mer smak.

Så såg vi på tecknad film, åt paj, pratade, smaskade på chips och dip och choklad och hade en mysig kväll.


Idag har det varit en disig dag men vi började med en mysig frukost.


 Sedan ringde telefonen och en man som bodde i Fisksjön som barn ringde till mig. Han hade tänkt på att han var den sista i generationen Fisksjöbor som fanns kvar och som hade varit med när det begav sig. Det var väldigt intressant att höra honom berätta saker om den här byn som jag faktiskt inte visste och precis nu när en hemsida om Håsjö är på gång. Så precis.


Sedan for brorsdottern och jag och hämtade broder O och vi åkte till mammas grav och satt ljus där.


När jag kom hem så kom DansAnn och hennes mamma och hälsade på. Ann hade med sig en bok som hon tyckte skulle passa mig precis.


Eftersom hon vet att jag hatar vinter och snö och ibland är insnöad rent fysiskt inte bara psykiskt så hette boken: Kokbok för insnöade. 41 goda ursäkter att stanna inomhus. Länge leve konserven. En bok om rätter man kan laga med nästan enbart konserver. Så fyndigt. Av mamman fick jag 4 hemstöpta ljus till adventsstaken. Vilken trevlig dag det här har varit.


Så tände jag pumpan utanför och för att även tänka på det andliga så satt jag fram en ängel.

                                       


Dags att börja stöka lite med maten för jag hade bjudit Datafia med familj på mat. Så vi åt, såg på dansbandstävlingen på tv (dom bästa gick vidare tycker jag) och sedan har vi varit ner på kyrkogården och sett alla ljus lysa för alla avlidna.

Det är en så ljummen och härlig kväll. På andra sidan sjön lyser Bernards lampa och ute på udden har man tänt ljuset vid bastun så ny ser jag 2 ljuspunkter. På hundarnas gravar lyser små ljus.


Jag hann med en liten promenad idag också. Brorsdotter och jag gick badstrandsrundan för att kika på bävern men tji fick vi. Alla blommor är döda nu och nästan alla löv borta. Dock fann jag en buske som fortfarande hade några vackar röda löv. Var så god . Till er alla.

                                      


Nu är det natt men en natt som drar mig ut. Även om jag ska ta på pannlampa och gummistövlar så går jag ut i mörkret ner till sjön för att titta på ljusen på andra sidan. För att höra vattnets klirr i den tunna isen och titta på stjärnorna och månen. Det händer att något drar mig ut och en sån natt är det inatt. Hoppas bara att ingen står bakom något träd och skriker BUUUUUU men vem skulle göra det här i ödemarken. 

Nu har oktober gått och tiden har rusat iväg. 


En sån här kväll kan man tänka på: Märligt att det som nyss låg framför oss så snart ligger bakom oss.    


                      

Av Anita - 29 oktober 2009 21:13

  


Jaha, nu sitter man här med näsan i dataskärmar och örona i lurar och knappar och trycker så fingrarna nästan kroknar och inte kan man annat. Hur blev det på dette viset? kan man verkligen fråga sig.


Fast visst, det kunde vara värre. Fönsterputsare i en stad med höghus eller timmerbilschaufför. Hjärnkirurg skulle inte heller vara någon hit precis.


Däremot kan jag tänka mig mycket som skulle vara roligt att jobba med.

Trädgårdsmästare, konstnär, keramiker, lektant, hundtränare, spådam, författare eller något hantverk. Tänk vilken känsla att få tillverka något som blir bestående och vara till andras glädje. Eller kanske att få lära ut något till andra, om natur eller tovningen eller växtfärgning.


Så där kan man ibland sitta och fundera och undra över varför jag föddes så feg. Att jag föddes till att ha ett behov av att kunna försörja mig själv med rädsla för att inte kunna betala mina räkningar. 

Kan man inte få det jobb man vill ha får man försöka gilla det jobb man har fast faan ska veta att det är svårt.

Nåväl nu är det som det är och inget att göra åt och nu är det ju snart över och bli någon bitter gammal kärring tänker jag då inte bli.


Från det ena till det andra så lade jag mig på min spikmatta igår kväll. Visst. Kan kanske vara bra. Jag somnade visst ett tag och tog bort den och lade mig till natten. Men...... jag sov oroligt hela natten, vaknade och drömde en massa konstiga drömmar.

                                            


Får nog låta bli att ligga på den strax innan sängdags i fortsättningen.


Annars har det varit skapligt väder några dagar. Inte en snöflinga har fallit och det är det som är huvudsaken tycker jag. I morse tittade solen fram ett par timmar till och med och det är länge sedan nu.


Tyvärr är det slut på badstrandsrundepromenaderna nu. (oj, vilket långt namn det blev då). Nu är det så mörkt när jag kommer hem så man måste ha pannlampa om man ska gå ut.


Less blir jag när det är mörkt när jag åker på morgonen och mörkt när jag kommer hem men vad hjälper det.

Jag tycker synd om dom som bor ännu mer norrut och har mörkt ännu längre tid.


Hua vilket negativt skit det blev idag då. Knappt ett positivt ord. Kanske blir det bättre imorgon. Man vet aldrig.


Dagens ord till oss som blivit 50.plus från en liten flicka som funderar:

En mormor är en som hela släkten kommut ut genom. Då är det väl inte så konstigt att hon är lite sladdrig i skinnet.

Av Anita - 28 oktober 2009 12:59

En grå och mulen och mörk höstdag så kanske man kan unna sig att drömma sig tillbaka till en härlig sommardag.

Följ med, vet jag, Till paradiset Fisksjön  i Jämtland.

Jag tror att vi kikar in genom gröna porten.


Morgon i midsommartid. Luften klar och doftar av nyslaget hö och syrener (syrenerna blommar sent här)

Fåglarna kvittrar för fullt och sjön är lugn och klar. Det kommer att bli en fin dag.


   

Du, vi sätter oss på bänken under björken tillsammans med trollet och dricker morgonkaffe.

Vill du ha älgstek, majonäs och gurka på din macka eller bara ost?

Gott va?

Ser man på: Det börjar blomma i stora rabatten nu. Borde kanske rensa lite ogräs men nej, inte idag.


    


  

Känner mig rätt nöjd med min hemgjorda gärdsgård. Blommorna står fint mot det grå, tycker du inte.


 


Rosor jag älskar rosor. Synd bara att det är så få sorter som trivs här uppe men dom vita rosorna doftar underbart.


    


Runt dammen frodas jättedaggkåpan och nu på morgonen ligger skimrande droppar i bladen och glittar så vackert i solljuset.

   


Gyckelblomstren är härliga blommor som blommar hela sommaren. Sedan stoppar man undan krukorna i jordkällaren och tar fram dom nästa vår och dom börjar blomma genast. Dom kallas också fö  "potta full" och är rent fantastiskt tåliga.


   


Vet du, ska vi inte gå ner till sjön lite grann och känns om vattnet är varmt. Visst. Kom så går vi.    


  


Vi går förbi kryddgården på vägen ner. Det börjar växa till lite där nu. Ta en bit gräslök och tugga på. Dra med handen över örterna och känn så gott det doftar.

Se fjärilarna har börjat fladdra runt. Härligt Härligt.


 

                                                  
                 

                                           


                                                  


                                         


Stoppa ner fötterna i vattnet nu. Äsch, fjaska dig inte, det är varmt känner jag.


  

Fiskmåsarna dyker efter småfisk och längre ut simmar skäggdoppingen med ungarna på ryggen.

Titta! Borta mot badstranden står en häger. Den står  alldeles drypstill. Den ser nästan ut som en staty så stilla står den.


  


Vi tar och går hem nu. Är du hungrig? Brorsan röker fisk. Tror du det skulle vara gott med en spisbrödmacka med varm nyrökt aborre på. Jo, jag tänkte väl det.


  


Vi sätter oss på altanen och äter så kan vi titta på blommorna under tiden. Kom skynda dig.


  


Mätt, bra. Bara för du är så gullig så ska du få en blombukett av mig att ta med dig hem.


  


En sån här underbar sommardag går ju fort och jag har lust att fara till Hällesjö och dansa. Häng med vet jag.


  

  



Så kul vi hade. Alla mina glada danskompisar var där och luften var full av glädje och skratt.


 Nu är klockan ett på natten och det är fortfarande ljust. I skymningen lyser lupinerna och syrenerna. Visst är det magiskt och den speciella känslan finns fortfarande i kroppen.

 Ska vi gå ner och bada svettiga som vi är? Inte, men du vill ligga i min strandstuga inatt i alla fall. Lyssna på fåglarna och vågorna kluckande.

 


Ok jag hoppar i och badar nu. Lägg dig i strandstugan du och sov så gott. Imorgon är en ny fin dag och jag lovar att du ska få kaffe på säng.

   

Jaha, vännen. Då dyker vi väl ner i den grå verkligenheten i det kalla och grå paradiset Fisksjön

men......... efter vinter kommer vår och förhoppningsvis ska blommorna slå ut igen och solen komma tillbaka till vår värld. Under tiden kan vi minnas och drömma.

Av Anita - 26 oktober 2009 18:26

Helgmorgon är väl mysmorgon för fler än mig.

Förmodar att många av er ligger och kelar med nån ni lever med och gosar i sängvärmen. Kanske ni till och med får kaffe på säng.

Visst, jag har också haft en sådan tid en gång för länge sedan.

Nu har jag Oskar. Oskar ligger i min säng nästan varje natt. Naturligtvis inte om det finns någon annan kvinna i huset. Då sviker han mig. Annars är han en gentleman och ligger stilla längst ner vid mina fötter och snarkar inte ett dugg. Aldrig vill han ut tidigt heller. Ibland kliver han inte ens upp när jag masar mig ur sängen.


Helgerna är det annorlunda. Jag tänder lampan och sätter på radion och ligger kvar och drar mig. Kanske läser jag lite i någon bok. Då kryper Oskar nära och vi ska kela. klia under hakan och runt öronen. Jag ska massera simhuden han har mellan tårna.


Han i sin tur tar sina mjuka tassar och klappar mig försiktigt på kinderna och ser mig djupt i ögonen.

För ev nya läsare kanske jag ska tala om att Oskar är en katt och inte någon karl och inget ufo heller även om han verkligen är en alldeles speciell katt.


    


Den här regniga söndagen (hurra. snö och is bort bort bort) var det målning av en barnkammare som gällde. Föresten, heter det fortfarande barnkammare? Låter gammaldags på något vis.


Vilken fröjd. Få packa sina färger och stå framför en stor vit vägg och få måla vad man  vill! Blanda färger och få den grå dagen att lysa. Jag bestämmer mig aldrig för vad det ska bli.

Jag bara målar av glädje.


  


Prinsessor, rosa slott, troll, fjärilar och glada grisar och mycket annat som bara forsar ut ur min pensel alldeles av sig själv. Lilla Ronja som egentligen inte kan prata ännu sa bara: Määäää och tittade på sin nya vägg med stora ögon.


  


Så iväg hem genom dimma och dis och iväg till biografen för att se en film som var lite speciell. "Prinsessa" heter den och handlar om en ung tjej som har en väldig skådespelartalang. Hon var överviktig och blev hånad och skrattad åt och den roll hon fick i en tv-serie var rent förnedrande. Där satt man och tyckte så synd om henne. Se den. Den var både tänkvärd och väldigt speciell.


Annars vad nytt under solen. Jo, jag har investerat i en spikmatta. Så många jag pratat med säger att det är så bra. Man sover gott och krämpor försvinner och man får tillbaka sin energi.


Det är väl just det som jag skulle behöva ENERGI. Sova är ju som ni vet inte mitt problem, det är att vakna.  Nu kommer den svarta vintern så jag behöver all ENERGI jag kan få. Vi får väl se. Jag har inte provat ännu. Tills vidare får jag väl leva med mina fyra väckarklockor och med att somna när jag sitter och tar på sockarna.


Det är normaltid nu också och man ska kuta runt och ställa om alla klockor. Jag tycker att det är bara fånigt med det här bytet av tid. 


En fånig sak till när jag ändå håller på att ösa galla. Reklam på tvn igår om en ny deodorant som gjorde att man inte stack sig under armarna när man var nyrakad. Va, inte har då jag kännt att det sticks under armarna. Frågat fler kvinnor men dom är lika frågande som jag. Nu börjar väl all känna efter Sticks det inte lite? Kanske man måste handla? Lurad blir man för jämnan och behov skapas för att vi ska köpa ännu mer.


Så ni som är på väg att handla en massa onödigt

Dagens ord: HÅLL DIG. KÖPLUSTEN GÅR ÖVER. 

Av Anita - 24 oktober 2009 14:25

  

Jag hade en plan. Tänkte att jag skull kunna smyga mig på pappa Bäver och få ett fint kort. Som ni ser så håller han på att dämma för ån och bygga en hydda.

Trots att bävrarna är hatade beundrar jag dom. Deras envishet. starka tänder och uppfinningsrikedom. Tyvärr hörde han mig på långt håll och dök i vattnet.


    


Jag går min lilla runda och överallt är det mossa. Mossan har växt till i sommar av någon anledning, kanske allt regn.

Tittar man nära är det så vackert som en egen liten sagovärld.Sätt er ner i skogen och se på allt det lilla och ni ska se så mycket fint det finns. Nu när allt gröna är borta så syns en helt ny värld som man inte märker när det finns så mycket annat som fångar blicken.


Det snöar och jag blir både frusen och blöt. Snart försvinner det fina och allt blir bara svart och vitt. Hujedamej.


När man går så här ensam i snön har man tid att tänka. Katten Oskar stannade inne framför spisen, gav mig bara en blick som sa mer än tusen ord. "Är du galen, gå ut nu. Nänämän."


Jag tänker på torsdagskvällens dans och tar några schottissteg.

Kurs i gammaldans och bugg. Vilken kombination va. Det går så bra så. Det dansas alldeles för lite gammaldans. Det är verkligen jättekul. Tjofaderittan, glädje och skratt.

Är det inte det vi behöver i mörkret så säg. Fram för med tjofaderittan.

Vintern skulle vara hemsk om inte dansen fanns. Jag kan inte nog tacka DansAnn som fixat det här.


Tänker också på morgondagen då jag ska åka och måla AMV:s barnbarns lekrum.

Känner hur det kliar i fingrarna att få ta penseln och måla slott, prinsessor, troll och djur eller vad det nu blir. Roligt Roligt.

Tänk om man fick ha som yrke det man kan och vill. Livet har ju lärt en att så är det minsann inte.

Det är med jobb som med bilar och män:


Det man vill ha kan man inte få

och det  man kan få vill man inte ha.


Det är ingen idé att gräma sig för det.  Det är bara att låta livet rulla på som en gammal cykel utan växlar. Går tungt och gnisslar och gnäller men går framåt ändå. och kanske om man har tur kommer det en nerförsbacke då och då.

Jaha mina vänner bara så där rakt ut kom ju dagens ord.  Glad Må solen skina på er även om snön vräker ner i paradiset Fisksjön


  

Av Anita - 22 oktober 2009 16:35

    


Ibland ser jag bland alla bloggare unga flickor i 30-årsåldern klaga på att dom är gamla och ser att dom fått rynkor!

Jag för min del tror aldrig jag funderat så mycket över åldern eller rynkor eller hur man ska klä sig.


Eftersom jag är frihetsälskare har jag gjort som jag vill och sett ut som jag vill i alla tider. Trots brist på stringtrosor, makeup och högklackade skor har jag inte direkt haft problem med att få tag i män.......

det vill säga innan 50+.


Då kvinnor händer det märkliga. Nästan över en natt blev man osynlig för männen. Man började svettas och kunde inte sova skönt på nätterna. Slut med polotröjor och långärmat. Röd i ansiktet som tomat från och till.

Andra kvinnor började kommentera ens hår och att man skulle bli mer damig.


Dam! Jag. Kalla mig skogsmulle, häxa eller trollkärring men nån dam blir jag aldrig. Det kan man ju vara säker på.


Man blir viktig bara som arbetskraft. Gudarna ska veta att det är vi kvinnor 50+ som får världen att snurra. Titta er omkring. Vilka är det som fixar och donar, vaktar barnbarn, jobbar heltIid. sköter hem och trädgårdar, ser till att precenter inhandlas och att gamla föräldrar får vård.

Jo just det. Trots vallningar och slitna kroppar är det vi Kvinnorna 50+


Många av mina jämnåriga har slutat dansa när man inser att helt plötsligt dansar de män som man haft som kavaljerer med unga flickor istället.

Männen har ju också åldrats  (eller) men dom märker det inte.


Ni som liksom jag tittar er i spegeln en grå höstmorgon och undrar varför mormor tittar tillbaka på er (för inte är det väl ni). Skit i det.

Det blir bättre jag lovar.


Efter ett tag har man vant sig och efter 60 kan man börja se fram mot pensiontidens gyllene dagar med billga PRO-resor och danser.


Även om det är insidan som är vackrare än utsidan nu för tiden så klä dig som du vill även om döttrarna förfasar sig.

Dansa runt på gräsmattan med barnbarnen, bygg kojor i skogen, nyp nån snygging i häcken.


Fast jag kan känna det lite sorgset ibland när man ser de vackra unga flickorna som klagar över nån liten bagatell i utseendet som ingen annan ser.


Tänk er att man kunde se ut som då men med den livserfarenhet man har nu. Då du världen.


Männen 50+ beundrar jag för att dom för det mesta för att dom tror att dom är snygga och charmiga hur dom än ser ut.

 Ett bra exempel fick jag idag när en man i min närhet stolt berättade att han vägde lika mycket som när han var ung. Att vikten ramlat ner från bröstet och ner på magen verkade han inte ha en aning om. Härligt.


Jag beundrar männen för att dom inte grottar ner sig i detaljer utan låter livet vara enkelt. Att dom tar sig rättigheter att utnyttja sina pengar och sin tid som dom vill.

Inte har dom dåligt samvete för att fönstren inte blir putsade och att barnen inte får helt näringsriktig mat.


Så ni män: Se er omkring på 50+kvinnorna och tänk till hur tillvaron skulle vara utan dom. Lite besvärligare kanske!!!


Så 50+kvinnor.

Sträck på er. Ni är fantastiska.

 Skit i vad andra tycker. Tillåt er att vara den unga glada flickan som finns inne i hjärtat.


Och kom ihåg:

HJÄRTAT FÅR INGA RYNKOR och NATURLIGA TING ÅLDRAS VACKRAST

Se bara på min gamla mormor. Är hon inte vacker med rynkor och allt.


                                                     scorts  

Av Anita - 21 oktober 2009 21:59

                                      

                                   

Frihetens fågel, ibland seglar du lätt upp mot skyn.

Dansar på lätta fötter med skrattande ögon.

Frihetens fågel. ibland är friheten svår och tung att bära.

När ingen hjälp finns att få, när natten är mörk och ensam

ä'r det lätt att flyga helt fel. 

                                            

                                                  


                                         

                                                  


                             


               Dagens ord: JU MÖRKARE DET ÄR JU SKARPARE SYNS STJÄRNORNA

Av Anita - 20 oktober 2009 17:47

  


Av någon outgrundlig anledning har jag blivit nominerad till "Svergies bästa 50plus bloggare." Jag såg det i Östersundsposten idag och blev lite nervös.

Jag är klart medveten om att jag inte skriver världens bästa svenska och inte stavar jag alltid rätt heller.

Inte kollar jag vad jag skriver heller.


Sedan jag lärde mig skriva som barn har jag skrivit, dagböcker barnböcker, brev. ja allt möjligt.


Jag bara vräker på rakt från hjärtat utan krusiduller bara för att jag tycker om att skriva. Det är väl sådan jag är. Det ska vara lätt att leva och enkelt att skriva så då gör jag det.


Nu är det så att förmodligen kommer det nya läsare till min blogg så då blir jag lite skrämd men det är väl bara att fortsätta som jag brukar.


Idag har inte mycket hänt.

Jo jag druttade på ändan när jag skulle gå över på macken och köpa fikabröd.

Varför tittar man sig först omkring och undrar om någon såg en innan man ens känner efter om man slagit sig?

Jag tror att alla gör så.

Nu är det slut att gå på lätta fötter. Nej dags för grova skor och hasande fötter så man inte halkar på snö och is. Jag hatar det!!!


Kom hem strax efter 4 och en  timmes ljus återstår innan det mörknar. Till helgen blir det vintertid och det eviga mörkret lägger sig över paradiset Fisksjön. Den ljus timmen måste utnyttjas och katten Oskar och jag drar på badstrandsrunda. Jag fick för mig att jag skulle gå bort till ån.


Där mötte vi bävern. Oj, Oskar skrek, bävern skrek och hoppad i sjön med ett plask. Blev ett rejält plask eftersom det var tunn is inne vid land. Det har inte varit bäver här på länge men inte mig emot. Titta så fina pinnar dom gnager. Dom tunna använder jag till ramar på mina drömfångare så en ber att få tacka, herr Bäver.


Vi gick stigen hemåt och på kalhygget stod herr Bulälg och vrålade och lät styggt.

Bulälg vad är det kanske du undrar som är från stan. Jo, älgtjurar letar efter älgkor att sätta på den här tiden och både vilda och galna  ungefär som fulla kåta gubbar på krogen.


Risken finns att man ses som en rival eller än värre som en älgko. Nog för att jag ibland kan vara en riktig kossa men i alla fall. Vi satt fart hemåt och nu är en helt vanlig dag slut och troligen händer inte mer. Ju längre hösten lider destom mindre människor hälsar på kvällstid.


Dagens ord får bli ett eget påhittat:

 BÄTTRE EN BULÄLG I SKOGEN ÄN EN FULLGUBBE PÅ KROGEN  


      

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

56 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3
4
5 6 7
8
9
10
11
12 13 14 15
16
17 18
19 20 21 22
23
24
25
26
27
28 29
30
31
<<< Oktober 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards