Alla inlägg under december 2009

Av Anita - 30 december 2009 22:02

  

När man nu sitter här i kylan och tänker på året som gått så är första tanken att jag har bara jobbat och hela sommaren regnade det men....... det är bara min negativa skitkärring som sticker upp näsan för när jag börjar minnas så har det hänt en massa kul och trevliga saker.


1. Jag har dansat och gått på buggkurs. Kanske jag har dansat mer än vanligt det här året.

2. Fyra trevliga 50-årskalas och en klassfest.

3. Jag har lyckats komma iväg på en auktion och tre marknader.

4. Visserligen har vi inte varit till Malung på Dansbandsveckan iår men DansBritt och jag åkte till höga kusten och hade några riktigt trevliga dagar där.

   

5. Visserligen hade jag bara två veckors semester i sommar (som vanligt)  och det regnade mest hela tiden men jag hade 2 fina dagar tillsammans med ett gäng gudinnor ute på en ö och det var en ny och spännande upplevelse.

  

6. Jag fick också väldigt mycket besök den här sommaren av gamla släktingar och bekanta och nästan trevligast av allt var att min bloggkompis Skatan tillbringade några dagar hos mig. Vi hade sommarcafe när hon var här men det gick bra det också.



Här hjälper hon och Erika till med serveringen.

8. Sedan var det fester i massor den här sommaren. Sonen och SnyggEmma var hemma på semester och fixade första festen. Sedan blev det kräftskiva och fest hos broder B och hos SnickarMagnus. Många är vi när det är fest, mest runt 20 stycken och ibland ännu fler.


 Broder B:s dotter myntade ett uttryck som blev lite fel men ändå rätt. " Det är så lättsamt med fest i den här familjen för här fiser man och rapar i mun på varandra." Som sagt lite fel blev det men hon menar att det är lättsamt och inte ett dugg stelt. hi hi

   

9. Sedan kom det mest fantastiska som hänt det här året.

Resan till Sardinien tillsammans med min barndomsvän AMV. Jag hade fått ett presentkort av mina bröder och vänner när jag fyllde 60 och det kom till nytta nu

Tänk att det kan finnas en sån underbar plats på jorden och vilket varmt vatten och vilken mat och vilka dofter och vilken sand. Oj oj oj.


Så när negativa jag bara kommer ihåg det tråkiga jobbet och de jäkla fordonsdatorerna och den hemska kylan som har hemsökt oss nu i en lång tid.

Alla grejor som har gått sönder och min värkande axel då skulle jag ha stryk.


Alla vänner som jag har roligt med. Alla trevliga saker vi gjort tillsammans.


Jag brukar inte ge några nyårslöften för jag vet att det är svårt att hålla men jag bestämmer mig alltid för att göra en sak jag inte gjort förut.

I år blev det Sardinienresan och dagarna med Gudinnorna och resan till höga kusten. Så mitt nyårslöfte blir att åka till Skåne och gå på konsert på Sofiero i juni och så ska jag gå på någon form av utbildning och kanske skaffa några höns.


GOTT NYTT ÅR PÅ ER ALLA OCH HOPPAS ATT NI INTE BEHÖVER FRYSA OCH VARA HUNGRIGA OCH ATT NI FÅR VARA FRISKA OCH HA MASSOR MED KÄRLEK OMKRING ER OCH FÖR DEN DELEN: PENGAR SÅ NI KLARAR ER. KRAM   

ANNONS
Av Anita - 29 december 2009 17:35

 


Imorse var det 32 grader kallt.Jag skulle iväg och jobba. Som jag berättat förut så är bilen som en tjurig gammal gubbe. Stel och hårdstartad men men vi kom iväg i alla fall.


På¨lunchen åkte jag hem med lite medikamenter till sonen och vad får jag se.

SnickarMagnus kommer vandrande med en isborr. Ute på sjön står hans fru och dotter i högsta hugg med att försöka pimpla. I 27 graders kyla.   Jag trodde inte mina ögon. Ps Dom är från Skåne.


Glöm bort kylan, glöm bort snön för nu ska jag ge er en berättelse, så sätt dig till rätta och lyssna.


  


Det var en gång en gammal sliten ängel som för det mesta var instängd i en trist låda tillsamman med tomtar, fåglar och kulor.


En gång om året fick hon komma fram. En varsam hand tog upp henne och hon fick hänga i en doftande härligt grön gran.


I den här familjen var det en kärlekshandling att hänga upp de gamla julgransakerna som alla hade en historia. Det var inget tal om att vara trendig med bara kulor i samma färg eller annan modernt.


Visst hände det att någon sa "Ska du verkligen inte slänga den där tufsiga gamla ängeln och dom knöliga julgranskaramellerna. Både urblekta och trasiga"?

Ängeln höll andan av skräck men nej.... ängeln fick ännu en jul hänga och dingla i granen.


Men....allt var sig inte likt den här julen. En liten kladdig barnhand lyfte ut ängeln under glada skratt och gurgel.


Sedan fick hon se att tätt, tätt intill hängde det vackraste  hon sett. En runt tjock elefant med blixtrande stenar och guld. En exotisk varelse från en annan värld, alldeles ny och osliten.


Där hängde dom sida vid sida. Den gamla slitna ängeln och den nya runda elefanten. Allt var inte sig likt och dom bekantade sig med varandra som man gör när man kommer från olika ställen och hänger bredvid varandra. Dom blev goda vänner och snurrade runt och lekte och skrattade.


Dom kikade på det som hände runt omkring. Katten som värmde sig framför brasan, Kvinnan som läste i favoritfotöljen med fötterna på en pall, människor som kom och gick, barnen som lekte och hundarna som sprang runt.


Det var gott att leva i granens famn men tiden går så fort när man har roligt och alltför snart kom en hand och plockade ner ängeln och elefanten och eftersom sagor inte alltid har ett gott slut så hamnade dom i olika lådor och stoppades upp i spökskrubben och om jag inte minns fel så ligger dom där fortfarande och väntar med spänning på att få träffas igen och komma upp ur lådan.


Dagens ord: Man vet aldrig med vem man får snurra med nästa år.

Inte heller vet man när den odrägliga hemska kylan tar slut och om veden räcker. 

Strängt taget vet man ingenting och det är kanske tur det.

ANNONS
Av Anita - 28 december 2009 16:16

  

Jag längtar efter grönt och glada färger. Ute är det 20 grader kallt fast enligt väderleksrapporten ska det vara 13 grader. Typiskt. Det är alltid kallare här och vitare. Det har kommit snö inatt igen. Sonen skottar.


Jag har väntat på varmare väder för ett bastubad måste jag ha innan helgen är slut. Verkar inte bli varmare så det är bara att gå ner och tända upp för idag ska det bli av.


Strandstugan och bastun ligger inbäddat i snö men det gär ganska fort att få varmt i bastun i alla fall.

                                       


Jag sätter där i värmen och mår gott och där har man tid att sitta och fungera medan det sprakar i kaminen och kastar skuggor på väggarna.


Tänker på barn som inte får julklappar och som måste leva i skräck för fulla föräldrar. Läst och hört hur många hemlösa som det finns och hur hemskt det måste vara att inte ha något varmt ställe att vara på.

Hur världen blir mer och mer grym och utan förbarmande med dom värnlösa och svaga.


Sedan ser man hur många ungar får allt dom pekar på och behandlar sina föräldrar som tjänstefolk och helt utan respekt och föräldrarna låter det ske.


Jag som vill och försöker leva efter  "Livet ska vara lätt att leva" känner ibland att det är omöjligt. Allt är så komplicerat nu för tiden och det blir värre och värre.


Nåja, idag är en bra dag trots kyla och snö.

Sonen och jag har ätit falukorv med potatismos idag. Man börjar bli trött på julmaten. Vi tar det lugnt, ser på¨tv, slöar framför brasan och katten Oskar vill inte ens gå ut. Han vill bara ligga i knä och mysa.


                            

 Fram på kvällen kommer ett gäng släktingar. Lite nattmacka och kortlek och en gitarr kommer fram.

Eftersom jag ska jobba går jag och lägger mig vid 11-tiden och somnar till gitarrplink och sång och glada skratt nerifrån köket.


Så härligt att ligga här och höra huset vara fullt med glada människor. Jag har aldrig problem att somna till ljud. Det är bara mysigt.


När man nu läser så mycket trist i tidningen får man försöka med att tro:


Tappa inte tron på mänskligheten. Om några droppar i havet är smutsiga så blir inte hela havet smutsigt.

Av Anita - 27 december 2009 12:26

När jag sitter här i ett tyst hus klockan 3 på natten är allt lugnt. Sonen sover uppe i sitt rum och katten Oskar sover i min säng.


Jag brukar inte vara vaken den här tiden på natten men i just den här magiska julnatten ser jag på en engelsk deckare Tittar ut och ser att det toksnöar utanför.


Det är en sån här vinter. Snöar och när det slutar faller termometer ner till -20 grader omedelbart. Sån tur att sonen skottar och bär ved och eldar. De sysslor jag hatar mest slipper jag i 2 veckor. Det känns som en nåd i denna hemska vintertid.


Annandagen var en mysig dag och rätt så lättsam. Till lunchen kom Datafia med familj hit. Roligt att träffa dom mitt i helgen. Jag fick en flaska hjortronglögg och det ska bli roligt att prova den.


Sedan var det brorsdottern och lille Liam som kom en stund. Liam är min favoritunge, helt härlig. Vi har verkligen blivit kompisar han och jag, så till den grad att han gömde sig under filten när dom skulle åka hem.


Julmat i Hammarstrand hos broder O och sedan åkte vid på julföreställningen av "Allt för byn". Det var två körer med och en körledare som sjöng verkligen vackert. Det var väl inte samma kvalitet på den här föreställningen som riktiga "Allt för byn" men jag tyckte att det var trevligt. Skåningar jag hade med var inte lika begastrade men dom är väl van vid större artister.


Nu tänker jag berätta en sak för er.


   


För länge lä nge sedan var julgranskulorna gjorda av tunnt tunnt färgat glas och gick i kras för det minsta lilla.

Så kom plasten någon gång på 50-talet. Min bror och jag fick varsin genomskinlig julgranskula. Jag minns inte riktigt av vem men jag tror att det var av stockholmsKarin.


Det var något alldeles märkvärdigt. Inne i kulan var det figurer och jag tyckte att det var det vackraste jag sett.


Det tyckte nog brorsan också men han hade en annan tanke. Han hade en förkärlek för att undersöka hur alla grejor såg ut inuti så det dröjde inte länge förrän han plockat sönder kulorna och tagit ut figurerna och då tappade dom sin magi.....................och åren gick. Alla mina gamla julsaker fanns kvar och fick varje år komma upp ur sin låda. Alla saker har sina minnen och det är med varsam hand och kärlek jag plockar upp dom ur sina lådor.  

Plastkulorna var borta och jag hade till och med glömt bort dom.


Så bar det sig så att en sommardag for jag på loppis och där bland fat och gamla prydnadssaker låg dom ....två alldeles lika kulor som dom vi hade och nu hänger dom i min gran och dom är lika magiska med de små fina figurerna inuti.


Nu hänger dom på min gran och fyller mig med glädje. Ibland kan man bli glad för lite.


   


Då får dagens ord bli:  Bland det som andra kanske kallar skräp kan det finnas en skatt för den som förstår att uppskatta den.  

Av Anita - 26 december 2009 09:58

                                     

Juldagen tycker jag om. Då faller lugnet ner över Fisksjön. Ligga länge och dra sig. Kliva upp och elda i kökspisen och koka kaffe. Broder B med fru kommer vandrande och vi äter frukost tillsammans i lugn och ro.


Sedan blir det att stöka ihop efter gårdagens kaos. Lagomt till lunch kommer broder O och sonen, han och jag äter lunch. Lätt som en plätt. Bara att steka lite potatis och äta av allt som finns i kylskåpet. Kylskåpet är så fullt så man vågar nästan inte öppna det. Tänk att man alltid haldlar för mycket mat.


Det har snöat rätt mycket så nu går sonen ut och skottar och sedan kommer DataFias man med traktorn och tar resten. Så tutar någon utanför och tro det eller ej plogbilen kör förbi. Fantastiskt.


Katten Oskar och jag hamnar framför tvn med en knäckskål, en chokladask och en julmust.

Det är ett helt underbart program som heter "ljusår". Någon nere i Skåne (tror jag) har gjort en dokumentärfilm om året i trädgården. Helt utan människröster men desto mer av fågelkvitter, hönsens kacklande och en helt härlig vildvuxen trädgård. Så jag längtar till sommaren. Oskar brukar aldrig bry sig om tvn men nu sitter han som klistrad och försöker fånga fåglarna på skärmen.


                                       


Middagen ska ätas hos broder B och vi vandrar genom snöfallet bort till honom och får en härlig julmiddag. Lille Liam och jag leker. Vi är väl dom mest barnsliga kan jag tro och han är så rolig att leka med.


Nu har det börja blåsa och jag går hem tidigare än sonen för dom har börjat spela kort och det är inte riktigt min grej. Ser en stund på tvn och lägger mig tidigt. Känns att det saknas en massa sömn för nu har jag just klivit upp och jag lade mig halv 11 igår kväll och sov till halv 10 idag och det är ju lite onormalt.


Jo visst jag glömde det bästa. Jag har fått en massa badskum och badpärlor och grejor till badet och dessutom en badkudde som ser ut som ett jättestort hjärta.

Det första jag gjorde igår var att kasta mig i badet och ligga där och läsa och njuta en lång stund.


Jag fick lite ovett av sonen igår för han tycker att jag klankar ner på männen alldeles för mycket och får dom att framstå som latoxar och helt omöjliga.

Kan tänkas att jag tycker att kvinnorna får bära mest möda och arbete och få minst betalt för det och det är precis som jag tycker.

 För den del hatar jag inte män. Utan dom skulle livet bli trist. Vilka skulle man dansa med då? Vilka skulle man reta sig på och skylla på? Vilka skulle man då ha sex med?

På tal om män så kommer dagens ord:


Ingen kvinna har någonsin skjutit sin man medan han diskade. Eller: Det bästa sättet att få en man att göra något är att antyda att han är för gammal för att göra det.


  


Av Anita - 25 december 2009 00:54

Så sitter jag här mitt i natten alldeles för mig själv och äter en skinkmacka och dricker julmust. Utanför faller stora snöflingor och jag satt ut gröt och skinkmacka till tomten.


Ja. då var det över. Det var inte mer än så här. Jag har spelat huvudrollen i julaftonens stora spel och inte blev det helt lyckat heller.


Ibland går det inte så lätt och tyvärr blev det en sån här dag, varken änglar eller tomtar var med mig.


Höger pekfinger har ett stort skärsår. Det blir att ha gummihandskar när man ska diska och skala potatis och gudarna ska veta att jag har gjort både ock  idag, hela dagen lång känns det som.


Broder B o jag var ner på gravarna och skulle tända ljus. Då skar jag mig på ljuslyktan så även vänster hand blev skadad.


Nu trillade dom in alla hungriga vänner och släktingar och 3 hundar. Båda bröderna med tomteluvor på som vanligt. Jag tror mig om att vara en rätt lugn person men jag drabbades av lite panik när jag råkade tappa ner en flaska med glögg i köksgolvet så glasbitarna for omkring och ni vet ju hur kletigt det blir av glögg.


  


Vilken massa disk det blir av 15 personer och jag känner mig inte särskilt snygg i förkläde och operationshandskar på men vad gör man?


Inte blir det bättre av att vasken fastnade igen och jag fick rensa avlopp mitt i alltihopa.

Disk och matrester överallt och visst är det jobbigt med julmat. Plocka tillbaka och få in det i ett alldeles för litet kylskåp. Ja ni vet. Alla har samma problem.


Hundarna fick köttbullar och prinskorv och för dom var jag nog populärare än tomten till och med.


Så var det då dags för tomten att dyka upp.

Det är jobbigt att vara tomte. Komma in påpälsad från kylan, in i värmen och läsa julrim och dela ut paket.. Hua, så  mycket paket det är. Lille Liam var i alla fall inte rädd för tomten och hjälpte till att bära ut paket med ett stort leende i sitt söta lilla ansikte.


Paniken infann sig när alla paket var öppnade och golvet översvämmat av papper och tomma lådor och saker överallt.


Så var det dags för efterrätt och kaffe och mitt i alltihopa kom mer folk. DataFia med familj. Ännu mer disk.


Kvällen avslutades med besök i vår söta lilla kyrka.

  

Vackert och vilsamt. En ung flicka sjöng vackrare än en ängel. Det är något visst med den här gudstjänsten. De levande ljusen och den nästan magiska känslan och klangen från klockan som ljudit för oss alla i bygden ända sedan 1300-talet.


    

 När jag kommer hem kastar jag  en blick på disken som är kvar men låter den stå för trots allt finns den kvar imorgon om inte tomtarna har förbarmat sig.


Sätter mig ner och andas ut och känner att benen värker. Håller jag på att bli gammal eller vad är det?


Så kom du magiska julenatt med dina stora snöflingor och dina tomtar.

Både tomtarna och jag är trötta efter den här dagen och imorgon ska jag sova länge, länge.

Dagens ord får bli: Kul med julafton men skönt när det är över.

Av Anita - 23 december 2009 08:22

                         


Sista dagen innan julafton. Här i paradiset Fisksjön är det snöigt och kallt men vad gör det när sonen är hemma och eldar.


Jag har kokat en 20-literskokare med risgrynsgröt för idag är det dags att bjuda alla lastbilschaufförer på julgröt och mackor. Problemet är att man inte vet om det blir 8 st eller kanske 30. Snöar det är dom ju ute på vägarna. Känns som om det ska bli 30 för det är 20 grader kallt ute och ingen snö i sikte.


Julen hos mig går väl till som hos alla andra. Vi börjar med gröt och skinkmacka när vi kommer upp.


Sedan är det full fart med matlagningen, skala potatis och ägg och massa  annat som ska fixas.


Fara ner och sätta ljus på gravarna.

Mitt på dagen börjar det droppa in folk och då blir det väl lite glögg och lite fika o nötter och annat.


Alla ser på Kalle Anka utom jag som stökar med maten och klockan 4 äter vi julmaten och det brukar ju ta ett tag. Hur många vi är beror lite på. Så där 15 stycken tror jag det blir iår, grannen och lekkamraten med sin Leila kommer också annars är det bara släktingar.


Framöver kvällen blir det väl fika och då dyker det upp ytterligare 5 st. Det är DataFia med familj. Kanske kommer tomten också om vi varit snälla.


Min älsklingssysselsättning på julaftonen är att åka spark ner till den gamla fina kyrkan nere i byn. Det är mässa där klickan 11 på kvällen. Det är så fint att sitta där och lyssna på julmusiken vid levande ljus. Även om man inte är särskilt religiös är det en fin stund. Iår känns det som om det inte blir spark utan bil ner eftersom det är över 20 grader kallt. Som ni vet så är snön och kylan min värsta fiende.


Sen går luften liksom ur en och man funderar där man sitter med huset fullt med julklappspapper och disk. Var det bara så här. Så mycket jobb och nu är det liksom  slut.


Dock är det gott med en rejäl skinkmacka och en julmust i julenatten och som ni väl förstår ställer jag naturligtvis ut ett fat med gröt till tomten och troligen får han en macka också. Han har ju dock sett till mitt hus ett helt år och hindrat brand och vattenskador och vet allt vad som kunnat hänt .


  


Så från oss alla i paradiset Fisksjön till er alla runt omkring i landet en

                                    RIKTIGT GOD JUL

Av Anita - 21 december 2009 19:02

  

Ledig dag och mina planer var solklara. Revbensspjäll, torka golv och göra sill.

Broder B med fru och barnbarnet gullklimpen Liam har varit här hela dagen. Barnbarn är livets efterrätt och det syns på momma o moffa hur underbart dom tycker att det är att få rå om snart 2-årige Liam. Här vilar han med moffa  på golvet med exakt samma kroppspråk och ändå så olika. Gulliga är dom.


Sonen har dragit iväg till Sundsvall trots sitt onda ben och skulle festa med kompisar ikväll.


Jag har lite svårt att skriva ikväll för jag slant med kniven när jag hackade lök och skar mig rätt rejält i höger pekfinger. Tänk vad det blöder när man skär sig i fingrarna.


Nåväl, jag har klätt julgranen idag, eller rättare sagt så har Liam och jag klätt julgranen. Han har sträckt mig kulor och pynt och jag har stått på en pall och satt fast dom i granen. Han har kvittrat förtjust och har haft ett väldigt tålaomod.


  


Vilken gullplutt. Han är aldrig sur den killen. Han bara ler och ler och är verkligen så gullig som helst. Han tycker om  mitt tomtehus och går runt många varv och tittar på mina tomtar och på mina grisar och riktigt myser så liten han är.


Nu har jag varit till brorsan och ätat stroganoff och vandrade hem i mörkret. Det är inte så kallt ikväll bara 19 grader och det var härligt mycket stjärnor. Månen är en tunn tunn skiva och det var skönt att komma ut en stund och få lite luft.


Imorgon väntar jobbet igen men det är snart jul och det ska bli så roligt.

Känns skönt att man nu får börja lite tidigare  med julen så man slipper jäkta i sista minuten. Förr fick man ju inte klä julgranen förrän på julaftons morgon och allt skulle göra kvällen innan. Tack och lov att man numera göra som man vill och därför få dagens ord bli:


Det är tradition att tiderna förändras 

Presentation


DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

46 besvarade frågor

Gilla bloggen

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3
4
5 6
7
8 9
10
11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21
22
23
24
25 26 27
28 29 30
31
<<< December 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se