Direktlänk till inlägg 1 februari 2010

SVART SOM SOT 37 grader kallt

Av Anita - 1 februari 2010 18:22

  

Fullt påklädd kröp jag ner under täcket och skulle vänta ut sotarn så jag kunde börja elda.


Han kom så småningom trots kylan. Fy så hemskt att klättar på tak i den här kylan på över 30 grader. Gav honom lite kaffe att värma sig med och det var en pratsam och trevlig sotare. Han rotade omkring i min vedspis och hittade luckor och ställen jag inte visste fanns.  Som allt blir när det är kyla så hade hans dammsugare slutat fungera så det blev ett fasligt före runt spisen. Fyllde en hel hink med sot.


När han gett sig iväg tände jag i kökspisen och braskaminen och gick ut med askan. Kom in och huset var fullt med rök. Brand var min första tanke och hjärtat flög upp i halsgropen.


Snart förstod jag vad som hänt. Sotarn hade rivit ner sot ur skorstenen som lagt sig för i röret för braskaminen. Det var bara att börja släcka och skruva lös luckor och böka och försöka få ut en massa sot. En halv hink fick jag till och jag var svart på både händer och jackärmar. Hostade som en tok och katten Oskar stack ut trots kylan. Han trodde nog också att det brann.


Stoppade min av sot svarta overall i tvättmaskinen och grannen kom kutande och ville att jag skulle hämat ved åt honom och hämta posten och dra tillbaka soptunnan.


När jag kom in väntade nästa elände. Slangen till tvättmaskinen hade lossnat och badrummet var fullt med vatten. Där flöt dammsugarn omkring eftersom jag ställt den där i väntan på att jag skulle få lagat på toaletten.


Jag undrar ibland varför det alltid ska bli så här för mig januari och februari varje år. Vad ska jag lära mig av det här?


Att hitta 5 positiva saker en sån här dag känns väldigt svårt.

Det där att det kunnat vara värre finns väl med förstås, men det är inte det jag menar med positiva saker.


Känner mig som i en skämtfars. Svart som sot, vit av snö, blå av kyla och röd av ilska och frustration.   


När jag nu ligger och torkar litervis med vatten från golvet så kan väl det här ordspråket passa.


Vid avgrundens rand är det nödvändigt att ändra färdriktning.

 
ANNONS
 
Jennie

Jennie

1 februari 2010 20:17

Jäkla skitväder.

Lösenordet till boggen är inbjuden.

http://jtv.bloggagratis.se

 
Ingen bild

AnEk

1 februari 2010 21:18

Turen har verkligen inte varit med dig i denna förfärliga kyla
men skam den som ger sig! Du är ju stark och ser även positiva saker i allt elände! Håll ut...jag följer din blogg och kom ihåg.... det blir bara bättre!
Du gjorde helt rätt som stannade hemma det skulle jag oxå
gjort! 37 gr är ingen temp man går ut frivilligt i!
Kram

 
Ingrid

Ingrid

1 februari 2010 21:42

Men snälla nån så illa det har gått för dig!

Jag brukar läsa dina inlägg för maken, men det här får jag allt vänta med ett tag, för i morgon är det vår tur att få besök av sotaren och Åke, som är en riktig pessimist, har redan pratat om att sotningen ska få det det att lossna stenar i skorstenen så att det inte ska gå att elda mera.
Hoppas att du är ren, torr och varm nu!
Kram Ingrid

http://blog.stenstugu.com

 
Skatan

Skatan

2 februari 2010 11:04

Alltså ... maximal otur ... och fy f-n vilket helv-te. Om du nu skall försöka hitta fem positiva saker ur det här får du hitta dom längre fram i tiden när du kan skratta åt eländet. Nu kan bara någon annan hitta dom ...
1, att det verkligen vaaar farsartat
2. att du kunde skriva så roligt om det så vi fick oss ett gott skratt (som i och för sig satte sig i halsen av medlidande men ändå ...)
3. att det ändå slutade bra ... för det gjorde det väl när du fått upp allt vattnet också? Dammsugaren gick väl inte sönder till råga på allt? Väl?
4. Nja, nu blir det svårare att hitta nåt positivt ... jo, att sotarn överhuvudtaget kom trots kylan och vågade sig upp på taget ...
5. Att du i alla fall slapp frysa ihjäl ...

Kram du fina Skogsnuvan som trots alla motgångar kan skriva så bra och "mustigt" om ditt liv så att det verkligen känns ... hur du lever och har det.

http://skatanstankar.wordpress.com

 
Lilla Blå

Lilla Blå

2 februari 2010 13:38

Jösses, jag bugar mig, förstummad, häpen och imponerad inför din lakoniska redovisning. Själv hade jag gått ut och skjutit mig i ren frustration. Du måste vara gjord av stål. Jag hoppas du kan många svordomar? Annars kan jag lära dig några stycken... ;-)

http://www.lillabla.wordpress.com

 
Ingen bild

bono6703

2 februari 2010 13:49

Hej Anita!
Som du vet betyder djuren mycket för mig. Nässelfjärilen, spindeln. Jag har också en skata som brukar komma till mig, följa med mig på vägen när jag är ute och går. Jag går ju till ett medium/samtalsterapeaut (eller hur det stavas). Hon gav mig en bok om djurens språk. Det brukar stämma bra med hur jag mår, känner mig och dess betydelse. Här kommer vad skatan betyder.
DU HAR FÖRMÅGA ATT SKAPA SKÖNHET ÖVERALLT JUST GENOM ATT DU ÄLSKAR DET VACKRA. DIN GÅVA ÄR ATT SKAPA SKÖNHET I DIN VÄRLD/VÄRLDEN.
Du skapar skönhet genom att först känna kärlek-eftersom skönhet föds ur kärlek. Skatan kommer som en bekräftelse på att skönhet kommer att infinna sig i ditt liv igen. Med andra ord, har du något du oroar dig över och skatan kommer i din väg-släpp din oro-skönhet kommer att infinna sig. Ditt problem löser sig.

Massor med kramar
Lena J

 
skogsnuvan

skogsnuvan

2 februari 2010 14:24

Jaha det lät ju trösterikt i allt elände som verkar rasa över mig i rasande fart. Det blir säkert bra bara det blir sommar men ack det är ju så långt dit. Ps Jag har den boken också men har inte tänkt på att titta i den just nu.

http://skogsnuvan.bloggagratis.se

 
Skogshuldran Titti

Skogshuldran Titti

2 februari 2010 18:36

Men stackars du!
Så många motigheter på en och samma dag!
Får mig att tänka på "lagen om alltings jävlighet" (Murphys lagar).

Att så mycket besvärligt händer just vid den här tiden på året beror väl på att när det är vinter och kallt så blir allt stelt, trögt och samtidigt skört för att det är så hårt fruset. Och så blir det extra mycket aska pga ökat eldande.

Men du löste ju alltsammans, eller hur!?
Och ett långt blogginlägg blev det också utav alla händelserna.

Åker på kurs ett par dagar, vi skrivs när jag kommer åter!

http://skogshuldran.bloggagratis.se

 
Staffan H

Staffan H

3 februari 2010 11:56

Fy för den lede. Tingen verkar vara emot dig. Jag hoppas att oturen vänder snart. Tur i oturen är att du inte är född i farstun utan grejar det.

http://staffanhuss.wordpress.com

 
Agneta

Agneta

4 februari 2010 03:06

Hej!
Jag kommer från Ingrids blogg och läser om brand och här är det inte mycket bättre. En jäkla massa jobb med både sot och vatten. Uch så hemskt. Tur i oturen att det gick väl. Det är inte mycket som krävs för att olyckan skall vara framme.
Nattis, Agneta

http://www.agnetas.name

 
margit

margit

8 februari 2010 01:04

Ojdå!! Stackars dej!! Dedär kunde inte vara roligt att "ta hand om"..men "det kunde ju varit ÄNNU VÄRRE"...det är väl så man måste se det för att orak...
Kramen!!

http://margitholm.blogg .se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Anita - Måndag 3 aug 20:21

  Man får roa sig så gott man kan. Just nu roar jag mig med att sjunga med "lotta på Liseberg" och dansa omkring till Hasse Andersson glada sång. Katten rymmer all världens väg och mattorna flyger omkring. Ute regnar det.   Jag är glad att jag...

Av Anita - Söndag 2 aug 19:56

  När solen äntligen kommer börjar det mogna lite sakta till och med i blåshålet Fisksjön. Jag skördar timjan och hänger till tork. Jag skördar dill, persilja och gräslök för att frysa in.  Jordgubbarna börjar bli röda och smultronen är det mass...

Av Anita - Fredag 31 juli 19:23

Vad gör man när man inte kan sova. Det händer sällan men strax före fullmånen kan det hända att jag ligger och vrider mig i sängen Utanför är det svart som det börjar bli nu. Jag läser och läser och ögonen kliar. När klockan närmar sig 3 kliver jag u...

Av Anita - Torsdag 30 juli 14:41

Så iförrgår for alla iväg utom Kinabror och jag. Det blev tomt och tyst. De enda som förde ljud var alla svalorna som flög omkring och kvittrade glatt.   Mulet och grått och regnskurar men det blåste i alla fall inte. Hörde ni, jag försökte leta...

Av Anita - Måndag 27 juli 20:44

  När man var barn så byggde vi kojor i skogen och var där nästan jämt. De här tuffa killarna gjorde det lite enklare för sig. Dom renoverade det gamla grishuset och var där nästan jämt. Man hörde ett fnitter då och då från skogen. Här har dom i n...

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

52 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3
4
5
6
7
8 9
10
11
12 13 14
15 16 17 18
19
20
21
22 23 24
25
26
27
28
<<< Februari 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se