När man vaknar och inser med fasa att termometern står på 38 grader är det bara att ringa på jobbet och offra ännu en semesterdag på den förbannade kylan.

Kliva upp och bulsta på sig kläder och börja elda igen.

Vad gör man en sån här oväntad ledig dag då. Det finns hur mycket som helst ogjort i det här huset. Konstigt nog blir man som förstenad av kylan, man har inte lust med någonting. Läste StoraBs blogg och han höll på med album. En lämplig sysselsättning en sådan här dag så jag har klistrat in mina Sardinienkort och tittat på badkort och matkort och vackra vyer. Kan känna hur härligt det var.

Så får man ju hämta ved förstås i kylan. Påbyltad som en köttbulle. Mata fåglarna och nu måste dom frysa och svälta väldigt. Talgoxar och tetor är ju väldigt sällskapliga och tama men det var första gången som en domherre kommer och sätter sig på min axel. Undrar vad han menar med det?

Dansbritt ringer och berättar att hon och dottern ska åka två veckor till Karibien och Domenikanska republiken. Eftersom sonen och snyggEmma varit dit så har jag ju sett foton därifrån med gnistrande grönt vatten, fruktdrinkar och snorklingsbilder. igår pratade vi om avundsjukan och klart jag blir avundsjuk men jag missunnar dem inte det. Det är dom värda helt klart.

Allt går sakta och trögt idag. Fryser gör jag också även om jag fått upp skaplig värme i huset. Ser när solen lyser in att det är förfärligt dammigt överallt. På min dockhylla skulle det behöva dammas men jag vet inte. Har ingen lust.

Dagens ord får bli: Vissa dagar känns som en promenad med skorna full av stenar och granbarr.