Lite kul med den här bloggen att man visar en blink från ett år bakåt och idag handlar det om förvirring. Titta får ni se.
Trodde kanske att jag hade bättrat mig och blivit mer strukturerad men så är det nog inte tyvärr.
Det har varit lite vilset några dagar.
Runt omkring är det stora och små bekymmer runt mina när och kära.
Till det kommer de vardagliga bekymren. bagateller egentligen men nog många små illvilliga små bekymmer blir lätt ett tungt berg om dom är nog många.
Glöm inte det! Fixa det! och det och det och det och det.
Vårtecknen är få men igår kväll när det började skymma skrek ugglorna rent förfärligt utanför i skogen.
Katten oskar ville inte komma in utan satt på trappen och jamade.
Det är ju mars och trots att han är kastrerad är han lite orolig den här tiden.
Stackarn, å andra sidan slipper han gå på friarstråt de 4 km ner till byn där närmaste honkatt finns.
Det är dåligt med kärlek i den här lilla byn Fisksjön. Det är bara fåglarna som får något. Kastrerade katten Oskar och de två gampojkarna som bor är och så jag då som kanske inte kan kallas Gamjänta. Trots allt har jag fått min beskärda del av kärlek i mitt liv men sista åren har det varit klent.
Vilken jäkla samling. Vilken kärleksfattig by just nu. Undrar om vi skulle stå ute på bron och yla vi också. Det skulle vara en syn för gudar men sånt kan bara katter göra utan att någon förundras hi hi.
Över till något annat. Här kommer farmor Annas sockerkaksrecept. Killarna på jobbet slök den på nolltid så den är god och misslyckas aldrig.
Annas enkla sockerkaka
2 ägg
2 1/2 dl socker
3 dl vetemjöl
1 1/2 tsk bakpulver
60 gr smält smör
1 dl mjölk
Vispa ägg och socker pösigt, tillsätt resten och häll i smörad och bröad form.
Grädda i 175 grader i ca 40 minuter.
Gör dubbel sats när du ändå är igång.
Nu ska jag försöka hinna iväg och äta middag hos DataFia innan vägföreningsgubbarna kommer. Storfiskarn har lagat mat som nog ska bli något speciellt gott och det vill jag inte missa.
När allt har lugnat ner sig frampå kvällen ska jag krypa ner i badkaret, sätta på italiensk musik och läsa i en bra bok och försöka glömma alla måsten och bekymmer.
Jag slutar med en lite tröstefull dikt av Karin Boije
Orkar du inte ett steg mer, inte lyfta ditt huvud. Dignar du trött under hopplös gråhet....tacka då nöjd de vänliga små tingen, tröstande barnsliga.
Du har ett äpple i fickan. en bok med sagor hemma----
små små ting. föraktade i den tid. som strålade levande. men milda fästen under de döda timmarna.
Ann
24 mars 2010 17:35
Hej Anita! Vilken fin dikt...säjer så mycket...man ska ta tillvara de små enkla värdena...Visst har väl Göte kommit till svensk mark, eller ? Han har ju kunnat skriva i facebook igen...Vi hoppas få träffa honom, både Ulf och jag...
-Du förresten...Din närmaste granne, visst har väl han stått på sin bro oach avgett nåt sorts vårskrik nångång...(har för mej att Du berättat det)? Kram! Ann
http://dansann.blogg.se
zaq
24 mars 2010 18:22
Kärlek tar sig så många olika uttryck, i er by verkar finnas massor av kärlek och omtanke...
Vårskrik du, det frigör själen!
krama!
http://zaq.blogg.se
Margit
24 mars 2010 19:29
Hej Anita!!!
Trevligt att titta in och läsa i din blogg igen. Har jabbat 3 nätter och är nu i Kolsva hos min Lasse igen. Har INTE hunnit med kommentarer under helgen..."ligger efter"...Har tittat bakåt i din blogg och sett många härliga o underbara bilder...vid stugan vid sjön..katten...och allt fint!!
Förstår också att du "snart kliver av"...blir pensionär, om jag fattar rätt.
Det gäller då att få lite aktiviteter även då så att livet känns meningsfullt och att man träffar människor. Åtminstone så är jag sån...
Önskar dig en fin kväll och en bra morrondag, på jobbet....
Kramen min vän!!!
http://margitholm.blogg.se
The Secret Garden
24 mars 2010 22:23
Läste i ditt härliga inlägg här nedanför allt vad du ska göra (och inte!) nu när friheten kommer. Så skön känsla! Kan riktigt sätta mig in i den.. och låtsas jag med ett tag. Men för mig dröjer det ännu ett tag. Men jag längtar, jag vill ju vara fri NU! :)
Ha det gott!
http://hemligatradgarden.blogspot.com
Skatan
25 mars 2010 07:22
Vilken fin dikt. Tror faktiskt inte jag har läst den tidigare ... eller så har jag glömt den. När jag var yngre läste jag mycket poesi ... nu har jag "legat av mig". Och du. Jag har sällan mött så mycket kärlek som i Fisksjön. Så inte är byn kärleksfattig inte. Fast ... du menar inte den sortens kärlek förstås som jag syftar på. *fniss*
Nu skall jag skriva av receptet och baka sockerkaka ... som jag fått av en verkligen kärleksfull kvinna jag känner ... Kramar!
http://skatanstankar.wordpress.com
av Irja
25 mars 2010 10:38
Kära Anita!!!
Du har redan PÅSKEN inne hos dig ser jag,, under helgen ska jag hämta lite påskris och pynta ute,kan inte ha ris inne, eftersom mannen är alergisk,Ja livet är som en gungbräda , ena dagen upp andra dagen ner,och de små bekymmrerna blir med tiden bara större om man inte tar itu med dem ...Många bäckar små, blir till en stor å ....Jag tar en dag i sänder ,och försöker göra det bästa av den.....Orkar inte vara alla till lags,har lärt mig nu, på gammla dar att säga NEJ,de får räcka med två svar ---Ja eller nej.....Vilken fin dikt,den säger en hel del, kan man vara glad åt lite,så har man mycket att var glad över,,,,DU levererar mycket kärlek, och ta dig en VÅRVRÅL, det känns nog bättre i själen !!! det är det katten Oskar gör....LER....Det är alltid trevligt att besöka dig FÅNGA DAGEN,,,,,,KRAM/IA......
http://40-Talistenbloggplatsen.se