Andra dagen i Helsingborg bara stormade och regnade det mest hela dagen.
Vi började med en handlartur nere på stan. Jag gillar inte att gå i affärer för varför ska man göra det när man inte har råd att köpa något.
Ett häftigt matställe gick vi och åt lunch på. Allt var 50-60 tal. Hamburgarna var 200-grams! och låg i en pappersbil av amerikansk modell. Jag beställde en bagett som var så stor så jag orkade inte ens äta upp hälften.
Kvällens begivenhet skulle alltså bli Mark Knopfler på Sofiero slott. Vi hade inhandlat var sina regnkappor och en filt med plastad baksida och tog en taxi till stället. En kö som inte var av denna världen väntade där. Van att stå i kö är vi ju inte!
Regnet vräkte ner och vi satt oss på filten och jag som bara hade slappadanger på fötterna fick trä på fodralen från kapporna på fötterna för att inte bli blöt om
sockarna.
Häftiga brudar va.
Vad ska man mer säga om detta mitt första konsertäventyr.
Trevlig musik men lät väl lite lika alltihop och jag tycker att det finns en sorgsen och vemodig ton i allt som den här mannen sjunger och dessutom såg man honom inte just för han var så långt bort. Vi köade ett bra tag för att försöka få i oss en kopp kaffe att värma oss med.
Sista halvtimmen slutade regnet och jag köpte brända mandlar och det var lite småtrevligt att stå där och mumsa och kolla på folk.
Hade vädret varit fint hade det varit super. Nu stod jag och tyckte synd om dom som skulle ta hand om den fina gräsmattan som inte längre var det minsta fin. Ibland får jag underliga tankar.
Nåja vi fick tag i taxi snabbt och kunde ta oss hem och klä av oss de blöta kläderna.
Idag kom broder B och hämtade mig och vi for iväg till Kinabrors dotter och dotterdotter.
På vägen dit gjorde vi en liten titt-tur och jag såg till min förvåning att potatisblasten var hög och fin och att man redan tagit upp potatis. Jag som knappt satt min.
Hos brorsdotterna fick vi våfflor och grädde och det var så roligt att träffas.
Så var det dags att träffa min bloggkompis Mimio med familj och hennes härliga hund. Det första jag tänkte på var att hon var precis som jag tänkt mig men att jag hade helt fel om hennes hund. Jag hade tänkt mig honom stor som en collie ungefär men han var ungefär som en foxterrier i storleken.
Dock tror han nog själv att han är en jättehund för han hade nog det självförtroendet.
Vilken rolig dag vi hade. Vi har pratat och skrattat och ätit och druckit gott och verkligen haft en härlig dag.
Sonen hade farit på konsert idag också, den här gången på Kiss i Malmö så han kunde inte följa med till Mimio.
Det slutade inte så bra den här dagen.
Man kan bara konstatera att det är en väldig massa skillnader mellan hemma och här.
! Larmad lägenhet. Något blev fel när vi skulle in och larmet gick så det dånade i hela huset. Dom ringde från sekuritas och det var nog bara vår upprörda röst och vår dialekt som hindrade dom från att rycka ut och slå oss med batonger. En fasansfull upplevelse som till och med fick min mage att knyta sig.
Motsats: Hemma: Nyckeln på en spik eller olåst.
2. Vilka enorma kakor på cafeerna. Stora som dasslock och inte små som hemma.
3. Nybakat bröd på en söndagmorgon! Hemma: Veckogammalt bröd och defintivt inte på söndag morgon.
4. Nypotatis när vi knappt satt våra.
Dagens ord: Skåningar är inte tjocka men deras mackor, mat och kakor är definitivt större än våra.
angelica
13 juni 2010 22:46
Kan rekommendera corn flakes kakorna på Ebbas dom är gigantiska så man kan vara tre på en men gudomligt goda. Ni hade en väldans otur med vädret igår måste jag säga. Min sambo, mamma och pappa var också där men jag fick så snällt stanna hemma :)
Hoppas ni njuter av semestern annars.
kram
http://aangelicaa.se
Stekspaden
13 juni 2010 23:04
Jag var på samma konsert och att påstå att regnet vräkte ner är väl ändå till att ta i. Tyckte mest att det småduggade lite.
Ingrid
14 juni 2010 08:01
Vilken otur med vädret!! Men ni hade ju rustat er väl.
Och att larmet gick - så det kan bli!
Här har vi väl börjat låsa om nätterna och när vi lämnar huset, men något larm har vi ännu inte installerat.
Det där med kakorna är väl lustigt. Här har det alltid talats om SMÅ FINA KAKOR och nu när man går på kondis är de gigantiskt stora. Hur kan det ha blivit så?
Ha en fin fortsättning på Skåneresan!
Kram Ingrid
http://blog.stenstugu.com
Skatan
14 juni 2010 09:48
Fasen vilken otur med vädret. Jag älskar Mark Knopfler och har en egen liten historia om honom när han sjöng i bandet Dire Straits men jag tar den en annan gång."Live"-upplevelsen brukar vara mäktig men sitter man för långt bort för att se honom ordentligt förtar det ju en del ... och så att det regnade förstås. En gång på Globen när jag lyssnade och hade tänkt mig se Bob Dylan sågs han bara som en prick på scenen och han rörde inte en fena. Han hade också vägrat att använda sig av storbildsskärm så att alla kunde få en bild av honom där i alla fall.
Visst är det kul att träffa någon i verkliga livet som man lärt känna i bloggvärlden. Det brukar ju stämma bra med vad man har fått för föreställning om personen, eller hur?
Ha det fortsatt bra ... är många färskpotatisar, dela kakorna med någon ... och som sagt
Ha det ...
Massor av kramar!
http://skatanstankar.wordpress.com
Margit
14 juni 2010 16:12
Förstår att det var en annorlunda upplevelse...och BLÖT också!!! När jag ser på bilderna med "regnrockarna" så påmins jag om förra sommaren när vi var till SUNDBYHOLM..på DIGILOO...då var det PRECIS likadant....REGNADE och regnade...och dom sålde ju dessa "reggnkläder"...som även vi köpte och vi blev också "så fina"...men det var en upplevelse...
Förstår att det mesta var "tvärtemot"..din egen vardg..som du skriver om...men roligt med minnena..efetråt...när man berättar..och öven de "TOKIGA" som hänt...
Kramen min vän!!!
http://margitholm.blogg.se
Cecilia
14 juni 2010 17:45
Hej faster det var kul att träffas Ellen blev också jätteglad vi får ses oftare när du är pensionär ha det bra kram från Cecilia med familj
billan
14 juni 2010 21:39
Otur med vädret!
Inte kul att vara långt från scenen, jag brukar oftast se till och placera mig längst fram och mitt i. Då både ser man och hör man bra, kanske därför som jag hör lite dåligt på ena örat:)
Jag har pratat många gånger med Securitas, dom är alltid trevliga. Vi skaffade larm för några år sedan efter det att vi haft inbrott i huset, i och för sig var det för sent, allt av värde blev stulet. Många gånger har jag oavsiktligt fått igång oljudet, djuren håller på att krevera innan jag får tyst på eländet. Men det känns bra att veta att ingen tjyv kommer in om natten när jag sover.
Hoppas du haft en bra dag i Köpenhamn, det är en fin stad!
http://www.auroraborealis-1.blogspot.com
Lena / Boppan
14 juni 2010 21:57
JAG har blivit en tjock skåning :-( (snyft) se min blogg. Snygg bild med regncapar!! Kram Snuvisen
mimio
15 juni 2010 15:54
Hej du Anita!
Vad skoj att du ville komma till oss! Du var lika trevlig som jag föreställt mig =) Synd vi inte hade mer tid... kändes tomt när ni gick och bättre väder hade jag önskat så vi hade kunnat vara ute i trädgården! men, men nu blev det vardagsrummet istället o det går ju det också.
kram på dig maria
http://mimio.blogg.se