Igår fick jag besök på jobbet av min älsklingskille Liam.  Ett drömställe för en liten kille. Fullt med lastbilar, sandhögar och trumrör och en och annan traktor.

Med lysande ögon kollade han på allt.

Man kan undra om det sitter i generna på killar. Allt som brummar och är skitigt är toppen.

Till och med dom små fåniga bilarna på fordonsdatorn var spännande.

Känns ganska säker på att det finns en framtida tekniker eller bilförare i den här lilla raringen.

Snabba ryck nu. Jag ska ut på nya äventyr. Kommer hem imorgon kväll om inget ännu mer spännande händer. Nu för tiden vet man aldrig vad som händer.

Dagens ord: Det som är otydligt sagt är otydligt tänkt.

Tänk så fel man kan tänka och tro.

Jag kan slå vad om att en del av er tänker att så här på bonnlandet finns bara korvkiosker och snabbmat. Å så  fel ni kan ha. Ikväll var det dags för ännu en gormetladugård. Ett till suveränt ställe. Men innan vi går in på det så kommer vi till mitt tankefel.

Jag trodde att jag skulle sluta jobbet likt en vindpust som kom och gick utan att det skulle märkas. Att jag som alltid känt mig osynlig på jobbet skulle försvinna obemärkt men herre je så fel jag hade.

Chefen och en av de trevliga tjejerna från stan kom och tog med mig och resten av gänget till Grannäset. 

Häggen blommade för fullt. Sjön var lugn och blank och ladugården som blivit restaurant bjöd på en trerättersmiddag som heter duga.

Huvudrätten var en hjortfile som var mör och god och en gudomlig sås.

Dessutom hade vi så otroligt trevligt. Det var skratt och glam och inte nog med det. Det hölls tal! Tal till mig! Inte nog med det.

Från jobbet fick jag ett precentkort på resa. Visst hörde ni mig fundera över om jag någonsin skulle ha råda att åka utomlands någon fler gång? Förbluffande.

Inte nog med det. Ser ni det fina kortet med texten "En doft av frihet". I det hade jobbarkompisar från när och fjärran samlat pengar till min frihet och nu har jag danspengar till hela sommaren!

 Så tack så otroligt mycket. Jag ska tänka på er när mina fötter far som lärkvingar på dansgolven i sommar. Tänka på er då jag alltid ska vara kvar och dansa sista dansen och äta varmkorv och skratta och leka att jag fortfarande är ung. Bakifrån kan man nog tro att jag är ung för jag kommer att gå med lätta steg på mitt nya äventyr.

Blommor fick jag också. Man kan inte säga annat än att livet är underbart och dessutom har det slutat blåsa och solen värmt  hela dagen. Visserligen är det kyligt men i alla fall.

När jag kom hem hade ännu ett under skett. Hantverkarn som skulle sätta upp takstegen hade varit hit och fixa det. Jag har ju väntat några månader nu och trodde att det var kört. Min tilltro till karlar som lovar är ju som ni vet lika med noll vid det här laget.

Så kom grannen och berättade att katten Oskar har hård koll på mina arbetstiden. Varje dag vid 4-tiden går han och sätter sig borta vid vägen och väntar på mig. Sitter där en halvtimme innan han ger upp.

Egentligen tror jag att grannen också väntar på att jag ska komma hem för jag hinner bara stänga igen bildörren så står han på bron.  

Så idag har jag kommit underfund om att JAG FINNS JAG MÄRKS JAG SYNS

Det trodde ni inte va? Inte jag heller!

Dagens ord:

Bakom knuten kan det oväntade äventyret vänta på dig.