Alla inlägg under oktober 2010

Av Anita - 30 oktober 2010 17:11

  

Känner mig lite förvirrad nu. Kan det vara åldern. Vet i alla fall att sommartiden upphör inatt och att man ska ställa tillbaka klockan en timme. Var kanske nog så viktigt förut när jag jobbade men nu skiter jag i vilket egentligen.


Jag behöver ju inte bry mig om tiden längre, åtminstone inte så ofta. Hurra Hurra.

Jag har alltid tyckt att det här med sommartid bara varit något fjask. I det här landet finns det alltför många byråkrater som har för lite att fungera över och hittar man på en massa fjask.


Nåja. jag ska väl inte sitta här och tycka. Haloween kanske det är den här helgen men jag är lite osäker på det. Jag har inte köpt någon pumpa och gjort lampa av iår. Har liksom inte haft tid. Man får ju så bråttom när man blir pensionär hi hi


Igår åt jag lunch med en jobbarkompis som jag inte träffat på länge och sedan åkte jag till Höglunda och PappersBeda. Hon var ensam hemma och gjorde en fantastiskt god räkgryta som vi smockade i oss innan vi drog iväg till Östersund.


Det regnade och slaskade. Vi kom in till ett gammalt gammalt hotell som heter Emma. Så gulligt och mysigt det här hotellet är med en fin liten gård i mitten.

Vi fick lite drink och sedan fick vi gå in i en gammal gammal sal med vita murar och där fick vi träffa en märkliga kvinnan som skulle hålla föredrag.


Hon var båder rolig och sa mycket tänkvärt.  Det var säkert 40 personer som tittade på och lyssnade.


När vi skulle hem hade regnet övergått i blötsnö och jag låg över hos PappersBeda och åkte hem idag.


När jag kom hem var lekkamraten här och hade tänt i spisen och kokat kaffe och idag har vi mest suttit och sett på tv och ätit god mat och pratat om allt möjligt.


Vi har haft lite resonemang om att jag är själv (ensam)  och han tycker att jag ska skicka efter en karl på internet. Han har på kul gjort en lång lista över mina goda och dåliga sidor och vi kom ganska snart överens om att jag bara hade ett par fel.


Min ålder och min tjurighet. Åldern för att utbudet av tjusiga karlar är klent i min ålder och tjurigheten för att jag inte vill ha någon ny karl.


Han tycker att jag ska leta som alla andra och jag säger att vill ödet skicka mig en underbar karl så dyker han upp av sig själv annars får det vara för som ni vet så sätter jag FRIHETEN väldigt högt, jag vet faktiskt inte om KÄRLEKEN  slår FRIHETEN för som jag ser det så kan man inte få båda.

  

Dagens ord: Livet består hela tiden av en massa val och vägkorsningar. Det gäller att välja rätt och det är minsann inte så lätt.

Av Anita - 28 oktober 2010 15:04

  

Fulare än svordomar är dom: TVUNGEN MÅSTE BORDE


Det tre hemska orden som många av oss lever efter.

Så annorlunda livet blir när man högaktningsfullt kan skita i det.


Fast visst är det svårt att komma ur det som man levat under i många år. Att man måste upp när det är mörkt och åka till jobbet. Att man måste skynda sig hela tiden för att hinna.


Nu kan jag börja leva efter naturens villkor istället och tex vakna när kroppen vill.

  

Jag ska förklara.

Eftersom min kropp nu behöver luft och motion för att komma i form efter pesten så behöver jag röra på mig men igår regnade och snöade det så då stannade kroppen inomhus framför brasan.


Idag skiner solen och vinden har mojnat och nästan all snö är borta. BORDE man inte passa på att putsa fönster då?


NEJ en termos med kaffe och ut i skogen. Känna solen värma ansiktet, se hur fukten dansar mellan träden som rara älvor. Känna lukten av fukt och höst. Fylla lungorna med skogsluft.


Gå på vägen och möta en av byns innevånare och bli inbjuden på kaffe.

   

Prata om gamla tiden och få höra en massa saker som jag inte visste. En gammal man har hört och upplevt så mycket från den här lilla byn och det är så spännande att höra på.


  

Gå ner till sjön, följa sjöstranden och se vättbäcken forsa som om det vore vår.


Ni kan inte tro vad det är härligt att få vara ute när det är ljust. Kanske dom som inte hela sitt liv varit instängd på ett kontor riktigt kan fatta vilken skillnad det är men det är verkligen något att vara tacksam för.


En sak till. När jag kom hem hade jag fortfarande ork och enegi kvar till att byta gardiner och putsa fönster i köket.

Allt får en annan dimention när man inte är TVUNGEN, MÅSTE, BORDE.

Att städa har ju varit det värsta jag vet men nu när jag inte behöver skynda mig så är det riktigt roligt.


Jag kan ju städa ett skåp idag och inte hela köket. Jag behöver inte skynda mig med någonting. Det är fullständigt underbart.


Jag kan ändra mina planer fort som en höna skiter. För planer har jag hela tiden men jag håller på att lära mig att vara flexibel.


Nu när jag börjar inse vad FRIHET är förstår att jag nog borde tänkt till lite mer.

Kanske både du och jag borde tänka efter lite.Är jag verkligen TVUNGEN?

MÅSTE jag verkligen det här? Varför BORDE jag göra det här?


Nej fram för ord som är motsatsen. Jag VILL Jag KAN Jag har ett VAL Det är JAG som bestämmer över mitt liv.


Om jag lärt mig det förut skulle livet inte ha varit så förbaskat kämpigt.


Nu ska jag leva efter naturens lagar. Kliva upp när jag är pigg. Gå ut när det är ljust. Stanna hemma om det är halt på vägen. Vara uppe hela natten när det är ljust på sommaren. Är det vinter och kallt låta bli att kliva upp och bara masa mig till soffan.


Jag måste sluta med att lägga in bilden av ett EVIG SOMMARLOV igen. Det känns som om den representerar sann livsglädje och FRIHET Väckarklockor som kastas i sjön under glada skratt. 

   


Dagens ord: Att sitta på en stubbe i skogen och dricka kaffe det ger kraft och styrka och glädje men.....ta med något att sitta på annars kanske det ger blåskatarr också.

Av Anita - 27 oktober 2010 12:20

  


Vinden viner. Får den nyfrysta isen att blåsa upp igen under ett skarpt klirrande.

Mörkt, mörkt men på andra sidan sjön lyser Bernards lanterna son en stjärna i natten.


Vaknar av en ilsken telefonsignal och ser ett okänt mobilnummer på mobilen.

När någon jag inte känner ringer den här tiden på natten svarar jag inte men ligger och funderar vem det är.


Vid tredje signalen vid halv 2 tiden då kan jag inte hejda mig. Måste upp, sätta igång datorn och kolla på "Hitta" vems nummer det är. Finns inte där och nu är jag klarvaken.


Det är en mörk natt. En del säger att det blir ljusare när det är snö men det har jag aldrig märkt.


Hör hur vinden piper och tjiper överallt. Vet att det finns dom som gillar blåst. Att det är mysigt att ligga inomhus och känna sig trygg men det är en villfarelse.'

Ingen är trygg när stormen slår till.


Funderar, tänker på året som har gått. Ännu en sommar borta, ännu ett år av glädje och sorg. Så fort tiden gick. Så stark jag blivit av det jag genomlidit. Så trött jag blivit. Så gammal jag blivit. Ändå har jag äntligen funnit en del av mitt livsmål FRIHET 


Längtan, jag har alltid en längtan. Vet att man ska leva i nuet men när näsan och fingrarna är kalla av köld finns den där likväl. Längtan och saknad av sommaren.   


Så tänker jag och minns:

Så ta det livet som är ditt.

Gör det bästa av det.

Se det vackra.


Känn vattnets ljumma värme mot din hud.

Se fjärilarna som fladdrar som flygande blommor.

Känn syrenernas doft.

Hör fågelvitter i natten och hur vinden leker med spetsgardinen i det öppna fönstret.

Känn fötterna röra sig över dansbanans golv fulla med glädje och kraft.

  

En svart natt i oktober är det lätt att glömma att det var en sommar och att det kommer en ny vad det lider. Att känna vemod och saknad är också känslor man måste få känna.


Så dagens eller nattens ord: Ta det livet som är ditt. Det är bara ditt och du kan bara göra så gott du kan.   



Av Anita - 26 oktober 2010 09:51

Morgonfika i Fisksjön bjuder på ömse äventyr. Är det inte Oskar som jagar räven är det älgar som står och glor. Eller som imorse.....

Berättade igår om pappa och klättring på kyrkstaplar.

Idag får jag se ett annat farligt jobb även om det är i nutid. Klart att batteriet i kameran tog slut så det blev urdåliga bilder.

  


Mullrande, brummande kommer en helikopter farande och under hänger det trissor i ett rep. En jättestor röjsåg. Man kapar träd och kvistar efter kraftledningen. Helikopter kan vara nog så besvärligt att köra men att köra och stå stilla som en stor trollslända och lyckas hitta på kvistar och kapa dom med en trissa som hänger längt ner och undvika elkablarna. Det ni kan inte vara något jobb att syssla med om man inte är helskärpt. Hoppas dom har riktigt bra betalt.


Idag är det inget jobb som ska göras annat än här hemma.

Det regnade igår kväll och jag blev så glad. Jo det är sant. Jag hoppades att snön  skulle gå bort för jag har en plan. Jo du. Jag har en plan.


  

Jag brukade ju alltid sälja grejor på marknad förut när jag hade energi och sällskap. Nu har DansBritt och jag tänkt göra lingonkransar och andra fina kransar att hänga på dörrar till jul. Då behöver vi en massa gåvor från skogen som vi ska samla in men är det snö blir det problem.


Dessutom har jag målat en massa muggar. Tror ni dom går att sälja? Värt ett försök i alla fall. Det finns en jättebra porslinsfärg nu som man bränner i 150 grader i vanlig ugn och sedan går dom till och med att maskindiska.

Jag tror banne mig att min energi kommer tillbaka mer och mer för varje dag.


Idag ska jag i alla fall laga lite mat för DataFia med familj kommer på middag ikväll. Jag ska göra pannbiff med lök och hasselbackspotatis. Det var länge sedan jag gjorde det och det är faktiskt riktigt gott. Man kan ju faktiskt ägna  lite mer tid att laga mat nu när jag har tid. En blåbärspaj till efterrätt sitter ju inte illa heller.


Dagens ord får bli:

Maten är halva födan.    

  

Av Anita - 24 oktober 2010 10:46

  

Äntligen lyckas jag fånga några lite dåliga bilder på katten Oskars dagliga möte med räven. Han vaktar gården och det verkar som om han håller ett revir runt själva trädgården.

   

Räven han vill ha bulle så han tjursitter.

   

Ok då bästa att ge sig iväg.

   

Som ni ser så är det en fin räv som inte har någon rävskabb. Han är bara sällskaplig och hungrig. Han är inte rädd för mig heller. Jag brukar prata med honom och ibland får han en bulle men bara när Oskar är inne för annars blir han så förbannad.


Nåväl det var det. Som ni alla ser så är det lugnt på sjön idag. 5 -grader och faktiskt en helt fantastisk dag.

Det har varit en fantastisk natt också. Fullmåne och jag har inte sovit ett dugg.

Jag var till och med ut en stund för att lyssna till nattens alla ljud. Det är något häftigt med fullmåne, både lite skrämmande och lite härligt.


På tal om skrämmande.

Igår satt jag och pysslande lite med de gamla korten och upptäckte att min pappa var med på många. När han var liten hade han stora öron så på alla kort från Fisksjön så nog var han med med "Emil i Lönneberga"uppsyn.


Sedan var det kort då han sprang med Gunder Hägg och Henry Kälarne.

Kort från dansbandet han spelade i.

Kort från älgjakter förstås.

Kort med hästar och hundar.

och så ett kort jag måste visa er. Pappa tjärade kyrkstaplar. Klättrade upp på pinnarna för att fästa ett rep runt kyrktuppen och hade en gammal trästol som han satt i och firade sig upp och ner.


   

När man i somras fixade kyrkan i Hammarstrand var hela kyrkan inbyggd i ställningar. Det var det inte tal om på den tiden. Hua säger jag.


Igår var jag ut och promenerade. Gick på vägen ner mot byn och tänkte gå ända till byn men mötte en stor älgtjur, en ko och kalvar.

Tjuren blängde surt på mig så jag vände. I brunsttider ska man inte utmana älgtjurarna. Det vet jag av erfarenhet.


Tur var det att jag gick hem för jag fick besök av en gammal väninna som jag inte träffat på allt för länge och vi blev sittande hela eftermiddagen och åt lite middag och pratade jättelänge.


När hon åkte kom DansBritt i full jaktutrustning. Hon hade varit på älgjakt och kom direkt från skogen. Som tur var hade jag mat kvar så hon fick lite också.


Så var det dansbandskampen på tv. På 4-an var det det nya programmet " Så mycket bättre" så det kolliderade men när det var reklam på 4-an så kunde jag hänga med på dansbandskampen. 


Ibland blir jag lite less på mig själv och tycker att jag blir tråkigare och tråkigare med mitt bloggande. Det händer ju inte så mycket och jag har inte så mycket att skriva om.


Läser en gammal diktbok. Jag har alltid skrivit. Kanske mest när livet har varit svårt att leva. Känner att min tillvaro har blivit bättre och att jag var mer olycklig än vad jag minns. Att det var slitigt med jobbet. Slutar med en strof ur min diktbok sedan 2007


Osynliga kvinna, ingen ser mig

bara når något går snett eller soppåsen är full.

När kaffepannan är tom och inget fikabröd finns.

Osynliga kvinna. var är du?

Vem möter din blick?

Vem undrar vem jag är?

Vem bryr sig?

Ingen!   


Så från att ha varit osynlig känner jag mig numera ganska synlig och sedd även om det vissa dagar bara är av räven.

Ha en härlig söndag. Jag har alltid gillat söndagar och idag ska jag ut. Solen skiner och det blåser inte ens. Kram

Av Anita - 22 oktober 2010 11:40

  

Känns som om jag har tappat stinget lite grann. Jag är inte lika förbannad som jag var ifjol och det känns väl inte lika roligt för er att läsa så ta och klicka på mitt inlägg för ett år sedan om oss kvinnor på 50 +.


Känns som om jag skrivit om det en gång så jag kan ju inte upprepa mig igen.

Idag är det 15 grader kallt. Jag har dragit in en massa ved och fryser om händer, fötter och om både näsa och öron.


Grannen står på bron och vill att jag ska hämta till honom också men att dra kärran 100 meter i snön känns inte så lockande så han får vänta till eftermiddagen. Jag HATAR snö. Det gör livet till rena faan.


Suttit och grejat lite med gamla kort för ieftermiddag ska jag åka och skanna in en massa till studiecirkeln.


Det är både rolig och sorglig att titta på gamla kort. Fäbovallskort där nu alla hus är borta. Skolan som faktiskt fanns här till någon gång på 30-talet. Funderingar om jag tillhör de sista människorna som bor i den här byn.


Nej det här går inte. Fram med ett leende. Det är faktiskt fredag och då är det väl fredagsmys. Snart är det lön också för er som jobbar.


Jag visar er en bild som representerar glädje och skratt. Glädje och skratt måste vi ha oavsett om vi är gamla eller unga.

  



Dagens ord: Skratt och glädje har ingen ålder.

Av Anita - 21 oktober 2010 15:30

Läste "Skatans" inlägg idag och hon pratade om att vara människa. Att det är naturligt att känna glädje sorg och alla de känslor man kan ha.

Visst är det så.

En sån här dag som idag kan man ju tänka till vad man gillar och inte gillar i livet just nu.


Jag gillar att vakna på morgonen och tänka att jag inte behöver kliva upp. Jag gör det i alla fall och jag gillar att tända i spisen och se hur det ljusnar när jag dricker min morgonkopp.


Titta ut på fågelbordet och upptäcka att djuren har sin rytm och sin ordning. Först kommer räven och kollar om något gott finns att äta. Sedan kommer skatorna och nötskrikorna. Så kommer småfåglarna i stora hopar. Mest talgoxar och blåmesar men idag har det börjat komma domherrar också. Dom är vackra men förespår mer snö och som ni vet så gillar jag inte det ett endaste dugg. Känns som om  jag börjar bli delaktig i naturens liv jag också nu när jag får vara med.


Jag gillar att få gå ut när det är ljust.

Jag gillar eftermiddagsljuset när det kommer in genom fönstret och lyser upp både kammaren och salen och får blommorna att lysa.

  

Idag har jag varit på jobbet några timmar och jag gillar det också nu när jag kan komma när jag vill och gå när jag vill.

Jag gillar att träffa mina arbetskamrater och gå på hotellet och äta lunch.


Jag gillar att gå på badstrandsrunda med katten Oskar när det inte är mörkt även om det är tristare nu när man ska trampa i snö.


  

Jag gillar att ingen kan bestämma över mig.


Jag gillar inte

  

Har ni sett på faan. Bilen totalt nersnöad och igenfrusen. Dörrarna går inte att öppna. Tjock is på alla rutor och jag fryser om fingrarna när jag ska stå och ampas med att få den körbar.

Fryser om fötterna och vet inte var jag har sladdar och kupevärmare och allt man måste ha fram nu när det är vinter.


Tycker inte om att behöva klä på sig lager på lager när man ska gå ut. Leta i skrubbar efter vinterskor och vantar och vinterjackor och mössa och vantar.

Allt känns väldigt besvärligt och det värsta är att jag fryser som aldrig förr nu när jag varit sjuk och gått ner i vikt.


Tycker inte om att vara så gott som utan varmvatten heller.


Nåja man får väl ta det som det är och göra så gott man kan av tillvaron som den är. Vet att sånt är livet. Bra och Dåligt. Dåligt och Bra. Det är väl det som är livet.


Dagens ord: Alla väder är övergående.

Av Anita - 20 oktober 2010 11:13

  


1 dm blötsnö. Bron vit av snö.

Det är den här tiden då man inte vant sig med snöhelvetet.


Tar man på sig gummistövlarna fryser man om fötterna som faan.

Tar man på sig vinterstövlarna blir man blöt och fryser i alla fall.

Foffatofflorna ska man inte prata om. Det är att halka på aslet direkt, tro mig jag vet.


Jag hade ett litet hopp om att jag skulle hinna med några skogspromenader innan snön kom, bla annant till min favoritplats Kolbjännsjön. Stå där och ropa och få svar av ekot. Ingenstans finns det ett så häftigt eko som där.

Sitta vid elden och småprata med vättarna i berget.

Pytt nu blir man instängd och  får gå endast på vägarna i 6 månader och det blir man fort less på när det bara finns en väg här i Fisksjön.


När (jag säger int "om". Man har väl gått på kurs) jag får gott om pengar ska jag flytta söderöver under vintern men nu gäller dett att försöka stå ut men jag måste medge att idag är inte humöret på topp.


Krattan och sekatören ligger under snön och jag minns inte var (det var ju igår jag använde dom) Dåligt minne? Va då?


Sjön har inte frusit och den har en nästan läskig blåsvart ton mot det vita.


Nu ska jag inte bara vara negativ. Vi hann få in båtar och bryggan och jag behöver inte ut med bilen förrän imorgon. Annat var det när jag jobbade och var tvungen att stå och sopa bilen och skrapa rutor klockan 6 på morgonen. Att man stod ut.


Det är märkligt att vara pensionäör. Jag har fortgfarande inte ens börjat med det jag tänkt.

Skulle städa hela huset, skåp och lådor och garderober.

Skulle börja med mina hantverk igen.

Skulle laga mat till goda vänner.

Hälsa på folk jag inte träffat på länge.


Strängt taget blir det lite gjort fast man håller på hela tiden.

Nu ska man väl i ärlighetens namn säga att en månads sjukdomstid har bromsat mycket och jag har gjort en massa andra saker som jag inte planerat.

Fullt upp har det varit.


Nu kommer en bil på gården så det är dags att sätta på kaffepannan för dagens första gäst.


Dagens ord i anledning av borttappade grejor


Det som göms i snö kommer upp i tö.

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

56 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4 5
6
7 8
9
10
11
12
13
14
15 16
17
18 19 20 21 22
23
24
25
26 27 28
29
30
31
<<< Oktober 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards