En dag som igår försökte jag uträtta lite grann från morgonen innan  orken tog slut.

Jag bar in ved och plockade in alla pelargoner. bar dom uppför trappan och satt dom i sonens rum.

Det stormade ute och löven föll som guldpengar över marken. Det var ett tag sedan jag såg någon älg nu men just idag så kom det två årskalvar och betade i min trädgård. Lite mer skygga än min vanliga älg så dom dundrade iväg när jag kom ut.

Så tar då krafterna slut och jag parkerade mig i soffan tillsammans med Oskar och till tröst så är det ÅsaNisse på tv.

Åsanisse och Sjökvisten och gamla bilen Eulalia. Elastabyxor och gamla saabar, dansen var tvist och kläderna på tjejerna kände man igen. Det är nostalgi för hela slanten som man riktigt kan vältra sig i när man ligger med Oskar spinnande tätt intill.

Det är mycket tv-tittande nu och igår var det en grej på morgonprogrammet som naturligtvis förvånade mig.

Är det så att vi kvinnor är mer lättlurade än män. Det var program om nya modet i vinterstövlar och skor.

Är dom riktigt kloka. Det var höga stilettklackar för hela slanten. Dessutom modernt med träsula upp i alltihop. Varför är vi kvinnor så dumma att vi går på sånt? Vem kan gå i såna skor i snön och halkan. Fast det är klart- det är väl storstadsfolket man gör mode för. Vem imponerar man på om man ligger på stengatorna med brutna ben bara för att man ska vara modern och sexig. Ja inte vet jag. Det är så dumt så man kan spy.

Karlar skulle aldrig plåga sig på det viset för kvinnor. För det är väl för männen vi klär oss i obekväma och urdåliga kläder? Eller är det för andra kvinnor?

Garderober buktar som hängsvin av alla kläder som bara hänger för visst måste man köpa nytt. Fjolårets kanske inte riktigt inte är inne. Allt handlar om att affärerna ska få sälja. Klart det måste fixas nya moden varje år då så det måste vara nytt nytt nytt.

Tycker synd om alla stackars dumma unga tjejer som tror att dom måste klä sig efter sista modet för att duga och det blir väl mer och mer så. Sitter det ett litet märke på kläderna så blir dom dessutom ännu dyrare. Fattar igenting.

Nåja inte meningen att man ska fatta allt. Som tur är så har man sin egen vilja åtminstone jag.

Tog en liten tur till Hammarstrand igår kväll och när jag for hem i mörkret efter Fisksjövägen kände jag att håret reste sig i nacken och när det gör det vet jag att det är dags att bromsa och mycket riktigt. En meter från bilen kom en tjock liten massiv älg utkutande och det var nära att vi fått närkontakt men som sagt. Peppar peppar ta i trä. Jag brukar känna på mig när något är på gång.

Nu ska jag upp och iväg och ta nya prover och sedan ska jag en sväng på jobbet.

Dagens ord får bli:

Bättre gå i platta skor och hålla sig på bena än vingla på höga klackar och bryta bena.     

Ifjol den här helgen var PappersBeda, M och jag uppe i M:s stuga och det snöade så vi nästan inte tog oss hem.

Iår den här helgen har vi varit i Östersund och bott en natt på hotell. Jag alltså dom, andra har varit där 2 nätter.

Eftersom jag inte precis är i toppform och knappt kan hålla mig uppe en hel dag så var det både kul och lite jobbigt.

Det som känns lite jobbigt är till visst del att gå i affärer och inte ha råd att köpa minsta lilla sak. Som tur är så är det så fula och tråkiga färger så det fanns inte mycket jag ville ha. Undantagsvis på Indiska där det finns lite mer fina färger.

Jag har aldrig förstått varför man ska klä sig som till begravning så fort det blir höst. Det är väl då man skulle behöva lysa på med fina färger.

Nå vi kutade in och ut i affärer och åt middag på kinarestaurang och sedan gick vi på bio och såg "I rymden finns inga känslor" Rätt bra var den.

Söndagen var det alternativmässa med en massa hockusbokus och det var roligt att gå där och jag träffade många jag kände.

 Somnade i soffan när jag kom hem.

Det känner på. Jag börjar bli rätt less på att må som en skit nu men snart har jag ätit upp all min medicin så då ska jag väl vara bra hoppas jag.

Måste skicka ett tag till min bloggvän Skatan som gjort ett jättefint inlägg om sitt besök här hos mig som jag kände som misslyckat för att jag inte orkade med att sköta om henne som jag ville. Dessutom har hon skickat mig några skatfrön som jag ska sätta till våren och se vad det blir. (små skatungar kanske hi hi) Jättekram på dig vännen.

Dagens ord får bli ett jag fick på baksidan av ett kort på mässan:

Jag är inte rädd. Jag KAN flyga. 

Vaknar till ytterligare en fin höstdag då solen bryter igenom den lätta dimman som ligger över Fisksjön.

Så har då september gått. En månad som jag hade stor förhoppningar om. Då jag skulle plocka svamp och bär. Då min trädgård skulle få en uppsnyggning. Då jag skulle träffa Skatan och bjuda henne på god mat och många äventyr.

Då jag skulle laga en massa mat och stoppa i frysen. Av allt blev det bara skit och pannkaka som ni vet. Dessutom gick det en massa pengar till onödiga saker som ny tvättmaskin och inkörning av ved. Skit skit skit

Då ligger man som en död groda i soffan i tre veckor istället. Nu handlar det om att äta mer antibiotika för att hålla pesten på mattan.

Bättre är jag i alla fall. Igår gick jag badstrandstrundan och för första gång på länge gick jag stedesbackenrundan och ända bort väst i gårdarna. Det tog på att gå i skogen och jag fick stanna och vila på stubbarna lite här och där.

Iår är det ovanligt stora tussar på viden. Ser ut som stora bomullstussar och jag funderar om man kan göra något av dom, Är det någon som vet?

När jag kom hem knackade det på dörren och det stod en brandsläckarförsäljare utanför. Brandsläckare har jag och brandvarnare har jag och jag är klart medveten om att om det börjar brinna i det här gamla trähuset är det bara att ta sig ut. Innan brandkåren kommit har nog det mesta brunnit ner.

Hörde också att man går och tror att man får ett nytt hus om det gamla brinner ner för man betalar ju massor i brandförsäkring men så är det inte. Allt är ju för gammalt som jag har så det är inte värt någonting så man får väl vara glad om man får pengar till en friggebod. Skit samma. Mina änglar och troll vaktar väl får jag hoppas.

Var iväg till brorsan igår och åt en god middag. Jag börjar få tillbaka matlusten för det var första gången på länge maten smakade gott.

Vi var upp på mammas grav och planterade ljung. Det var så fint där uppe på kyrkogården och kyrkan hade blivit ommålad. Den är nu i svagt svagt rosa och vitt. Låter inte snyggt men var verkligen jättefint.

En kul grej med den här bloggen är att man kan se vad man gjorde ifjol samma dag och då hade jag nyss kommit hem från Sardinien efter en sagolik vecka där.

Som sagt september har varit en riktig skitmånad för mig och om man har lärt sig något så är det att man inte ska hoppas för mycket. Man får ta en dag isänder kanske.

Nu är det som det är men jag blir så förbannat less på att inte ha några krafter så dagens ord får bli:

Det är ingen mening att gråta över spilld mjölk. Det som har varit har varit så det gäller att sätta siktet framåt och hoppas på det bästa.