Alla inlägg under november 2010

Av Anita - 30 november 2010 12:34

  

På varsin sida om köksbordet sitter katten Oskar och jag hårt tryckta mot nedervåningens enda påslagna element.

Vi har legat länge i sängvärmen men förr eller senare måste man ju masa sig upp.

Tio grader inomhus och inte en vedpinne inne.


Lite "varmare" är det idag så där -20 grader och det är klart att då börjar det snöa istället.


Ser fåglarna utanför äta frukost. Nötskrikan jagar bort småfåglarna och tar näbben full med frö men så kommer hackspetten farande och ett våldsamt gräl utbryter. Skrik och flaxande och näpparna mot varandra. Hackspetten vinner striden och nötskrikan ger sig iväg under hes skrik.


Jag sitter här med min kaffekopp och 2 croissanter. Jo, det är sant. Hittade sådana på affären igår. Bara att sätta in 5 minuter i ugnen. Mitt favoritbröd!

Ja,ja, jag vet att man ska äta äckligt hårttuggat gorvt bröd, speciellt om man som jag har diabetes i släkten och visst, men en sådan här kall och deppig dag måste man få unna sig något.


   

På med lagar på lager och ut och hämta ved. Luften tar slut uppför backen. Jag har svårt med andingen när det är över 15 grader så att vara ute är en plåga speciellt om man måste anstränga sig.


In med posten till grannen och han ligger och tänker inte kliva upp på hela dagen och det gör han faan så rätt i. Skulle jag också göra om någon annan passade upp mig.


Rensar hans igenbeckade diskmaskin och hämtade ved till honom. Inte för att han behöver elda för han hade 22 grader inne och har råd att ha på alla element.


Skulle egentligen på jobbet men jag väntar till det blir lite bättre väder.

Hör ni, det är det som är FRIHET att jobba bara när man vill.


Då är vi inne på solglimtarna i mörkret. Mörkret. Nu har jag äntligen förstått varför folk inte begripit vad jag talat om när jag sagt att vintrarna för mig har varit som att leva i ett evigt mörker.


Ni har inte hört mig klaga på mörkret en enda gång. Pannlampan hänger oanvänd på sin spik.

Jag sitter varje morgon och ser ljuset komma. Jag ser den blå skymningen komma på eftermiddagen. Jag gör allt utejobb när det är ljust på dagen och ni kan tro att det är skillnad mot att komma hem trött och sliten och börja med att ta på pannlampa och ut i mörkret och hämta ved och skotta snö.


Man kunde tycka att en sådan här dag vore lämpligt att städa skåp och annat plock men energin vill inte infinna sig. Kanske längre fram på eftermiddagen när det blivit varmare inna och jag kan ta av torgvantarna och några lager kläder.

Man blir så otymplig när man ska göra något när man går omkring som en baglady med lager på lager.


Tänk att allt handlar egentligen om pengar när det kommer till kritan.

Tänk så mysigt och varmt jag kunde ha om jag hade råd att ha på elementen eller skaffa mig en sån där värmeväxlargrej som snart alla har. Det sitter lådor utanpå alla hus som uppvärms av el.


Att slippa frysa inomhus är för de flesta en självklarhet. Vad händer om elen försvinner. Då ni kommer de flesta att få frysa och jag vet att har jag inte fått besök förr så får jag det då. Då kan det vara bra med att ha en vedspis och en kamin och en sjö att hämta vatten i.


Hör ni att jag försöker att finna det positiva med mitt genomfrusna liv och min stundtals tomma plånbok.


Dagens ord: Pengar gör ingen lycklig säger den som har dom men jag tror man kan köpa allt för pengar utom kärlek och hälsa. Just idag har jag varken hälsa eller kärlek eller pengar men jag har i alla fall FRIHET    

Av Anita - 29 november 2010 09:58

  

Mellan 15-20 grader kallt, måttlig nordlig vind. Så sa dom på väderlekstjänsten.

Tänk att det aldrig någonsin stämmer med vädret här. Här är det ännu värre idag 26 grader. Det enda positiva är att det faktiskt inte snöar.


Igår var det innedag.

 Jag har fått tillbaka min blåskatarr.


Letade något positivt och på eftermiddagen var det repris på dansbandstävlingen och jag kom på den ljusblå iden att dansa. En del bitar var riktigt medryckande

så jag dansade här en stund för mig själv och fick upp värmen lite grann. Synd att jag inte har någon att dansa med ändå.  Ingen ska säga att jag inte försöker att hålla humöret upp men det är svårt.


Det kom inte en enda människa och hälsade på.  Vem fasten vill ut en sån kall dag.


Broder B o snickarMagnus kom helskinnade ner till Helsingborg och det kändes skönt. Jag är alltid orolig när någon av de mina är ute i trafiken speciellt som vädret var urdåligt som igår.

  

Katten Oskar brukar alltid gå ut en sväng varje morgon för att bevaka sitt revir men idag sitter han i fönstret och gruvar sig. Vi har legat jättelänge idag bara för att det var så gruvsamt att kliva upp. När fåglarna på balkongen börjar att picka på rutan vet man att det är dags att kliva upp och gå ut och mata.


Idag måste jag iväg med bilen och uträtta en del ärenden så jag har satt på motorvärmaren.

Stackars frysna räven stryker utanför och jag var tvungen att gå ut och ge honom en korvbit. Jag tycker så innerligt synd om alla djur när det blir så här kallt. Vilken fasa att försöka tugga i sig någon stelfrusen mat. 


Jag tycker att jag brukar kunna hålla humöret uppe rätt bra men nu börjar jag känna mig väldigt låg. Bara det att man inte kan gå ut och röra på sig gör att man kommer ur form och att alltid frysa känns heller inte bra.


Man blir klumpig och fumlig när man måste ha så mycket kläder på sig och blåskatarren gör det inte bättre.

  

Känner mig lika instängd som den här stackars tomten. Hans uppsyn är inte precis så munter och precis så känner jag mig. Mungiporna neråt. Idag blir det svårt att få dom att gå uppåt.


Om man nu ska försöka vara postiv kan man vara glad att man inte är brevbärare. Han kom just med posten och det måste vara ett helsike på vintern att åka på igensnöade vägar och vara tvungen att ha bilfönstret öppet stup i ett.


Sotare måste också vara ett elände. Klättra på hala tak i kylan.


Nå det tröstade inte nämvärt. Jag har aldrig förstått att man ska må bättre för att andra har det sämre. Det har liksom inte gått in i mitt hjärta.


Jag måste gå ut och hämta mera ved också idag för den kommer inte att räcka hela dagen. Gruvar mig redan. Nej nu tar jag en kopp kaffe till och stoppar in en pinne i brasan.  Ha det.


Dagens ord: Synd att man inte kan gå i ide och vakna när vårsolen tittar fram.

Av Anita - 28 november 2010 09:20

  

Första advent och jag vaknar av att grannens hemtjänst svänger in på gården. Jag och Oskar vill ligga kvar i sängen för där är det härligt varmt. Med dubbla täcken med flanellakan och en varm katt ligger man skönt.


Tittar ut på balkongen och där sitter fåglarna på rad på räcket och är som små frusna bollar. Snart börjar dom picka på rutan och menar att jag ska kliva upp och mata dom.


Det är 20 grader kallt idag. Nu sitter jag insvept i en tjock yllefilt. På fingarna har jag torgvantar och på  fötterna dubbla yllesockar. Det har inte hunnit bli varmt ännu inomhus fast vedspisen är i full gång. Eftersom jag ser att det går åt mycket mer ved än jag kunnat drömma om kan jag inte elda i mer än en spis i taget.

Jag eldar vedspisen på förmiddagen och braskaminen på kvällen. Nu har jag i alla fall 13 grader inne.


Jag har fattat ett beslut. Det blir ingen adventsgran iår. Bara tanken att gå till skogen och hugga en och släpa hem och stå ute och försöka få på ljusen fyller mig med fasa.


Igår var det lite varmare (eller mindre kallt). Jag passade på att gå ut och skotta snö och hämta ved. Grannen ville ha hjälp med sin diskmaskin så jag var in till honom en sväng.


Sedan kom lille gullige Liam den här gången tillsammans med sin pappa.

Efter en stund kom AMV och mannen och vi passade på att dricka årets första glögg. Det var riktigt gott.


Kvällen var jag bjuden till DataFia på middag och naturligtvis kom broder B och SnickarMagnus också. Lite senare kom broder O och SofiePropp och ungdomarna och Liams pappa. Vi såg på "så mycket bättre" och småpratade lite. Broder B och SnickarMagnus ska åka ner till Skåne idag och det känns ju lite gruvsamt som vädret är nu. Det var i alla fall varmt och skönt hos DataFia så jag var riktigt varm när jag kom hem.


Ni ska inte tro att jag är handfallen inför kylan. Jag har en massagedyna som det är värme på. Den sätter jag på när jag ska sitta och se på tv och brer på mig en yllefilt och då blir det varmt och skönt under filten.


På datastolen har jag ett fårskinn och som sagt torgvantar är rätt ok. Sedan har jag satt band i en annan filt så jag kan svepa om mig som en omlottkjol. Så jag går omkring här som en sån där rysk gumma.


Inte för att jag vill vara bitter och gnälla men visst kan man väl tycka att det är själva faaaaan att jag inte har råd att ha igång elementen. Jag har ju massor med element men har inte råd att betala mer elräkning än vad jag har nu. Elen har ju blivit så vansinnigt dyr och som sagt: Det är inte tänkt att man ska bo ensam och leva på en inkomst (dålig dessutom). Tillvaron är inte tänkt sådan så vill man leva fri ska man väl straffas på något vis.


Ni ska inte tro att jag ger mig. Jag kämpar på och till jul när sonen kommer ska jag fira julen med att sätta på elementen så att det är varmt och skönt i hela huset. Det får bli julklappen till mig själv för det är väl den enda jag får.


Pratade med kinaBror imorse och där  är det inte kallt i alla fall. Tur för honom det.


Dagens ord: Till alla er som har varmt inomhus. NJUT     

Av Anita - 26 november 2010 21:12

Jag vet att jag börjar bli rätt trist med mitt tjat om det kalla och odrägliga vädret men jag kan liksom inte låta bli. Det är ju så vedervärdigt och förstör så mycket av tillvaron.


  

Nej här ska det postivas utav bara sjutton. Broder B och snickarMagnus tog sig helskinnade från Skåne och brorsdottern och lille gullige Liam kom från Liden och vi samlades här hos mig.


Att broder B och hans barnbarn gillar varandra kan man minsann inte ta fel på och vem gillar inte lilla gulliga Liam. Han är en hjälpsam herre som både bär ved, eldar i spisen och gärna tänder lyktorna ute i snön.


Vi hade en trevlig kväll med mycket mat och vi var bara 8 stycken tror jag och all mat tog slut som vanligt. Blev lite kvar till DataFia som hon fick ta med till matsäck.


Broder B lyckades installera både min dator och skrivare så nu sitter jag här med den nya och försöker göra mig vän med den. Det tar ett litet tag precis som med nya bilar men det ska nog gå bra tror jag.


Dagen har varit lite flöjig. Jag har

1. Jobbat och det har mest bestått i att sätta upp adventstjärnor och ljusstakar och gjort lite fint.

2. Jag hann iväg på biblioteket och skanna lite kort.

3. Åt rödspätta på hotellet med en jobbarkompis och det var jättegott.

4. Det är långfredag på Kälarne en sån här dag och med långfredag menas att alla affärer (inte så många) är öppna länge och det är lite marknad i byn. 300 marscaller lyser upp byn och man kan handla lite av varje. Som vanligt köpte jag kakor så slipper jag baka själv och en salamikorv. Det var allt. Måste hålla hårt i plånboken nu.

5. Träffade PappersBeda med man på hotellet och åt middag.

6. For hem och tog reda på flöket sedan igår (kvarbliven disk) och eldade för nu är det utkylt. Ute blåser det isvindar, snöar lite lätt och är 13 grader kallt. Tror aldrig jag blir varm igen.

     

7. Åkte ner till snickarMagnus för att dricka kaffe och titta på hans nya braskamin. Det är därför killarna kom upp. Fint brann den och ikväll skulle hela killgänget träffas och spela kort. Broder O hade också kommit och DataFias man.

Julölet kom fram och jag åkte hem för att fortsätta elda så natten skulle bli dräglig.


Jag kan förstå att det är mysigt för dom som inte är van med öppen eld att kunna elda och sitta och titta på brasan. Annorlunda är det för den som måste elda varje dag för att hålla värmen och bära in ved och elda och bära ut aska. Vedeldning är minsann ingen lek när det är sådan här vinter.


När jag sitter här och funderar så är jag så glad för att jag har så många vänner och att livet är rätt bra nu om det inte vore för kylan.


 Jag behöver inte stressa och skynda mig. Vet ju hur det brukar vara före jul när man bara har helgerna att göra saker på. Det här blir min första december då jag verkligen kan ta mig tid att göra saker i lugn och ro. Ingen jäkt och stress. Det ni tjejer är helt underbart fast jag inte har fattade det riktigt ännu. 


På sätt och vis kan jag tycka att vi har tappat bort tanken med julen. Den handlar ju om att vi ska träffas och vara tillsammans och ha det trevligt inte om att vi ska jäkta och stressa och köpa en massa dyra grejor till varandra. Det fanns en tid då jag var så slut på julafton att jag bara ville sätta mig och gråta och jag vet att många har det så.


Så finns det många som är ensamma och för dom är julen en jobbig tid. Nej, vi måste nog tagga ner lite och ta det lite lugnt men det är klart att det är svårt.


Jag för min del tänker bara göra det som jag tycker är kul. Kul tycker jag det är att baka pepparkakshus, skriva julkort, baka tunnbröd och naturligtvis klä julgranen med massor av grejor. Baka gör jag som sagt inte, kanske lite pepparkakor med glasyr till lucia.


Laga lite mat är ju bara ett nöje och pynta lite. Gå i kyrkan ska jag göra på julaftonsnatten och förmodligen blir jag hembjuden till någon på julafton för jag blir nog själv eftersom sonen inte kommer förrän på annandagen.


Så dagens råd får bli: Ta det lugnt. Allt blir bra om man inte stressar upp sig så förbaskat. Man kanske inte behöver göra allt man tror man måste. 




Av Anita - 25 november 2010 08:53

  

För bedrövligt är det. Visst kan man väl ta att det är kallt någon dag och även att det snöar men....... igår när jag klev upp var det 16 grader kallt snöade och ..... tro det eller ej....... det blåste. Allt på en gång. Stolen framför datan var iskall och min blåskatarr låg och lurade. Nu har jag varit ner och hämtat en fårskinn och lagt på stolen.

Jag ska i alla fall inte frysa om ändan inomhus. Undrar om man överlever den här vintern. Det ser inte hoppfullt ut.


Nåväl. Trevliga saker händer också mitt i kylans isgrepp.

Igår invigde DataFia och jag deras lilla myshus som dom håller på att renovera. Vedspisen är insatt och sprider värme i det lilla mysiga köket. Där drack vi kaffe och DataFia satt fast en mistel i dörröppningen och förvänade sig många pussar innan jul.


Inatt har jag  varit lite orolig. Broder B och SnickarMagnus är på väg från Helsingborg och jag hörde att vädret var hemskt söderöver. Just nu klev han in genom dörren, blek och skön och trött. Resan hade tagit 15 timmar och det hade varit dåligt före.


Sonen ringde just och hade fått semester och kommer upp om inte till julafton så till annandagen. Det har varit en massa tjafs innan han fick ledigt. Nu gäller det bara att få flyg eller tågbiljett men det ordar sig nog. Så roligt att han kommer upp.


Broder B hade med sig en ganska ny dator som ska installeras så försvinner jag ett tag så krånglar installeringen. Det är inte alltid så lätt men jag förväntar mig proffsig hjälp av brorsan. Så nu vet ni om jag inte skriver på ett tag att jag inte har frusit ijäl. Tur att jag har katten Oskar som värmer mig på nätterna.


Idag ska jag åka till Kälarne och träffa PappersBeda. Vi ska äta lunch tillsammans och sedan ska jag snabbt hem för då kommer min brorsdotter och lille Liam och det ska bli roligt att träffa dom. Det var ett tag sedan.


Ikväll blir det middag hos mig. Vi blir väl så där 8 stycken eller fler. Jag vet inte riktigt men det visar sig väl.


Dagens ord: Laga alltid mer mat än vad du tror behövs. Det kan komma fler än man tror.

Av Anita - 23 november 2010 18:36

  

Idag har jag faktiskt varit hemma hela dagen och bytt till rött rött rött.

Det är ju snart advent och jag brukar byta till röda gardiner och mattor och dukar till advent.


Man kan dessutom inbilla sig att det är varmare inne när det är rött och varmt i färgerna. Det är mest av den anledningen jag inte kan följa moderna trenden med bara vitt, vitt, vitt. Jag fryser nog ändå.


Det här med att byta gardiner och dukar bär ju med sig en av de sysslor jag alltid har ogillat. Strykning. Jag kan inte förstå varför allt kvinnfolk fått för sig att allt ska vara så slätt. Jag stryker absolut ingenting annat än just juldukar och gardiner.


Minns med fasa hushållslärarinnan som skulle ha oss att krusa banden på örngotten. Förstod aldrig varför.


Nu står jag här vid strykbrädan. Att jag är vänsterhänt och strykjärnet alltid står åt fel håll och uttaget till elen alltid känns bakvänt gör inte saken bättre.


Står och stryker och funderar hit och dit. Första funderingen är varför jag har så bråttom. Stressen från förr sitter kvar. Jag kan ju faktiskt stå här i flera timmar och stryka sakta sakta. Det har liksom inte gått in i kroppen att jag har tid ännu.


Så börjar jag fundera på min mamma. Hon strök allting och kunde inte förstå hur jag tänkte. "Tänk vad folk kan tänka om du har skrynkliga kläder". Det har jag väl alltid skitit i. Finns väl större problem än skrynkliga kläder kan jag tro.

Då sa hon att jag alltid varit lite "egen".


Det finns liksom tre nivåer här i Jämtland. Antingen är man fullkomlig idiot, är man lite bättre kallas man för "eljest". Såna män finns det ganska gott om här omkring. Så den lättare nivån som jag då tillhör Lite "egen". Det är en sån här som jag som är envis och går sina egna vägar, tjurig som en gris. En sån som inte bryr sig vad andra tycker om en och inte låter sig påverkas av andra.

Ja, så klart sedan finns det dom vanliga människorna också, de fullkomligt normala icke att förglömma.


Så här står jag och funderar vid mitt strykjärn.

Så har jag en fråga: Varför i fridens namn är det alltid kallare här än vad dom säger på väderlekstjänsten och varför är det ett så jävla kallhål just här?


Varför snöar det alltid mer just här än vad dom säger på väderlekstjänsten och varför ligger isen och snön kvar mycket längre än på andra ställen?


Ytterligare en fråga kommer för mig: Jag hittade jättefina små små röda dukar. Ser ut som fina stjärnor och iskristaller. Jag skulle vilja stärka dom och hänga upp dom som prydnad i min spiselhörna. Vad stärker man dom med? Potatismjöl eller socker eller vad? Är det någon som vet så tala om det för mig.


Nu hörde jag en bil brumma in på gården och gamla A kom ångande. Sätter på kaffepannan medan han hämtar ved. Hurra, då slapp jag det idag i alla fall.


Dagens ord: Man hinner inte mer för att man skyndar sig, man bara tror det.


   

Av Anita - 22 november 2010 08:31

  

Ömmande fingertoppar får man av att göra luffarslöjd åtminstone när man är ovan. Kolsvart om händerna blir man också.


I Kullsta gamla anrika skola är det kursverksamheter och det är så bra att ett sånt fint gammalt hus används. Den här helgen var det vi och i andra salen var det afrikansk dans och skrattyoga.


Stundtals ångrade jag att jag valde luffarslöjden. Musiken och skratten från salen bredvid lockad mig faktiskt.

  

Vår lärare Ove hade med sig en massa urtjusiga grejor av alla slag. Det är bara fantasin som sätter gränser för vad man ska göra.


  

Hans hund Olle gjorde oss sällskap och han var så gullig. Han underhöll oss med att sjunga tillsammans med Ola, högt och ljudligt. Så härligt.

  

Som jag sa förut så var de andra kvinnorna (bara kvinnor här) proffs och hade varit på många kurser. Deras saker var ju betydligt mer avancerade.

  

Fåglar och andra djur kan man också göra. Tror jag ska försöka mig på att göra svalor när jag kommit igång lite mer.

  

Förutom karottunderlägg gjorde jag en ljusstake och en massa hängare. Så böjde jag till en fjäril och en ängel och så var dagen slut. Det tar faktiskt längre tid än man tror.  Nu har jag då lärt mig en ny teknik och vi får väl se om jag kommer att fortsätta med det här. Jag vet inte riktigt ännu om det är min grej eller inte.

  


Jag har i alla fall bestämt att jag ska lära mig en ny sak varje år och det här är väl den nya saken för året då.


Sedan stack DansBritt och jag till marknaden och hämtade hem det vi inte fått sålt och inte gick det särskilt bra men vi fick i alla fall ihop så pass mycket pengar att vi kan unna och att gå och äta en god jultallrik framöver julen.


Hem till ett utkylt hus och en jättesur katt.

 Ska iväg och jobba en stund idag och skanna lite kort.


 Helger och dagar går så fort. Utanför ljusnar det allt mer och fåglarna har kommit, massor av domherrar så det lär väl bli mer snö snart.


Vintern är ett kallt helvete, antingen är det snö och råkar det inte vara snö så är det svinkallt, borde väl kunna vara lagomt någon gång. Jag hatar att klä på mig så man ser ut som en jätteköttbulle och knappt kan röra sig. Jag får väl försöka äta jättemycket julmat så att jag lägger på mig lite värmande fläsk.


En fördel med att bli äldre (se gammal) är att ingen ser hur man ser ut längre så man kan faktiskt få bli fläskig och dan utan att det märks. Varmare skulle man bli med lite mer hull i alla fall.


 Fast en fördel är det med att gå ner i vikt. Man kan rota i gamla garderoben och hitta kläder man inte kunnat ha på många år. Byxor ser ju lika ut så ingen ser om dom är gamla.


Dagens ord: Hej o hå. På med lager på lager med vinterkläder och vad ni gör. Sätt er inte på något kallt så ni får blåskatarr.  

Av Anita - 20 november 2010 16:10

Jag undrar själv vad som hänt egentligen. Blir man en annan person när man slutat slita ut sig på jobbet.


Igår fick jag en väldig lust att baka. <Jodå, det är sant. Jag som hatar att baka och bara bakar pepparkakshus och tunnbröd ställde mig att baka toscakaka.


Jag visste att DansBritt skulle komma och hämta grejorna till marknaden mitt på dan och jag slog henne med häpnad.


Det verkar som om hon alltid hamnar på köksgolvet när hon kommer till mig.

Jag hade fått lust att göra en julkrubba för jag har så fina figurer men inte någon krubba.

 Hittade en gammal träbricka som jag vann på lotteri när jag var 5 år och var ut och tog en massa slypinnar. Här ska det byggas.

 Jag är en klant på att spika borra och greja och DansBritt är en hejare så där hamnade hon på golvet och jäklar vilken fin krubba hon byggde. När den är klar ska ni få se.


   

PappersBeda kom och vi åt upp kinabrors fint fileade abborrar  och sedan for vi  på luffarslöjdskurs. De här prylarna gjorde vi igår och idag har vi gjort var sin ljusstake.


Det visade sig att vi var de enda nybörjarna och dom andra hade gått så där 6 gånger. Skit samma, jag är rätt nöjd och det var rätt så kul. En sak med luffarslöjd som jag inte alls visste var att man bränner dom med låga efteråt för att dom ska få den fina svarta färgen.


Nu måste jag ta fram min sursida och missmodssida en stund och klaga lite.

Det var 20 grader kallt när vi kom hem. Det är bara november och redan snö och kallt. Jag har flyttat upp i sovrummet. Det är dubbla täcken och flanellpyjamas som gäller nu och ack så många månader framåt. Fy vad jag fryser och fy vad det går mycket ved. Jag har köpt dubbelt så mycket som ifjol men fortsätter det så här vet jag inte om den räcker.


Nu när jag kom hem började jag med att hämta mer ved och så konstigt det är att vissa sysslor fyller en med olust. Hämta ved och skotta snö är två av dom. Köra bil är en tredje.


Då säger du: Ditt dumma nylle. Du har ett eget val. 1. Sätta på elementen. Svar: Iså fall blir jag ruinerad och har inte pengar kvar till mat.

2. Hyra en lägenhet på vintern. Svar: Jaha, och hur ska jag kunna betala både lägenheten och kostnaderna för huset.

3. Sälja och flytta söderöver Svar: Vill inte offra somrarna och alla mina vänner.

Så visst. Då väljer jag att jävlas med veden och snön.


men......visst kan jag väl få vara irriterad och sur. Vet att man inte kan göra något åt vädret men det är väl faaaaaan när det är 20 grader och vintern nästan inte har börjat. Fy sjutton säger jag bara.


Idag var det bättre men kylan biter in i huset i alla fall.

Så jag avlutar lördagen med att tända i spisarna. kasta mig i badkaret och titta på tv. Imorgon blir det luffarslöjdskurs och marknad.


Dagens ord: Fullmånenatt kastar djupa skuggor på snön. Räven och ugglan skriker. Håll dig inne.


  

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

56 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2
3
4
5
6
7
8
9
10 11
12
13
14
15
16 17 18 19 20
21
22 23
24
25 26
27
28
29 30
<<< November 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards