Vilken glädjens dag. Jag har full sprut på mitt varmvatten! Slut på tider då vattnet rinner som en prostatabesvärad gammal gubbes pinkförsök.

Slut på att det tar en timme att fylla badkaret och att det är helt omöjligt att duscha. Har varit utan riktigt varmvatten nu sedan i somras men  nu har DataFias man fixat det.

Så vann vi en timme igår tack vare att normaltiden är tillbaka men....... det innebär att vi får mörkare tidigare på kvällen och det är väl nu vi borde få ljusare kvällar. Jag fattar inte hur man tänkt. Skit samma.

Jag har inte badat bastu på väldigt länge pga pesten.Nu kom DataFia och jag på att det var dags.

Det mörknar redan vid 5 på kvällen och jag gick ner och tände några lyktor.

På andra sidan sjön lyser Bernards lanterna annars är det bara stjärnorna som lyser.

Sjön har gått upp utom en liten bit alldeles vid land och vågorna gör sitt bästa med att bryta upp den lilla is som är kvar. Det klirrar och klangar.

Röken från bastun luktar gott och det blir snart varmt i bastun. Det sprakar i kaminen och ljusen och brasan kastar fina skuggor på väggarna. Det är riktigt magiskt i min bastu och alla jordbänningar tittar på mig.

Tömma vatten på stenarna så hela bastun blir full med ånga. Oskar kommer in och lägger sig en stund men blir besviken på mig för att jag inte har öl och ölkorv. Apelsiner vill han inte ha.

Så kommer DataFia och vi sitter där och pratar. Man pratar bra i bastun.

Jag vet inte om jag berättat det förut men jag gör det igen för jag kom ihåg det här när vi gick upp från bastun.

Det var en rent otrolig stjärnhimmel. Massor massor med stjärnor. Starka klara.

En gång träffade jag en präst och han berättade att när han var ett litet barn så badade man före jul i en ho i ladugården. Sedan blev man inlindad i handukar och bars in i huset.

 På vägen över gårdsplanen låg han där och tittade på stjärnorna.

Han trodde då att himlen var en stor svart kupa och att gud satt ovanför i ljuset och stack små hål med en nål för att vi stackars människor skulle inse att även i mörkret finns det små hål av ljus och att vi aldrig ska förlora hoppet.

 Han bestämde sig då för att bli präst när han blev stor bara för att berätta för människorna att ovanför det mörka finns det ljusa och att ett av hålen är bara ditt eget och ska ge dig tröst och ljus. 

Jag tyckte att det var en så underbar historia och nu när DataFia och jag vandrade i våra sladdriga morgonrockar upp mot huset så tänkte jag på det och på att jag har förmånen att se stjärnorna klart och tydligt. 

Dom av er som bor i staden ser inte stjärnorna så klart eftersom alla ljus gör det svårt. Ja, ja, jag vet att jag alltid klagar på att det är så mörkt här men just idag är jag väl på bättre humör tack vare varmvattnet som flödar ur kranen.

Som avslutning kan jag berätta för er att mina harar har blivit kritvita nu så när dom kom hoppande i mörkret såg dom ut som små små vita spöken. 

Så får jag väl komma med dagens ord och försöka ta till mig det själv också.

Förbanna inte mörkret utan tänd ett ljus istället.

 

Ingrid

1 november 2010 09:02

Så härligt att du fått ordning på varmvattnet, sånt gör en glad!

Och vilken underbar historia prästen berättat för dig. Jag har i alla fall inte läst om den förut, den var ny för mig.

Och du, vi får ljusare morgnar nu!

Kram Ingrid

http://stenstugu.com/wp

 

Liliann

1 november 2010 09:07

En av flera fantastiska saker med läget på vår stuga är just stjärnhimlen,och för att inte tala om de gånger man få se Norrskenet lika magiskt varje gång.....
Ha en fantastisk dag Anita
KRAM

http://livetefantastiskt.bloggagratis.se

 

zaq

1 november 2010 10:17

Ja, och ur det mörkaste av mörka kommer alltid något ljus, och om det då finns tilräcklig glöd, gnista och vilja så övermannar ljuset det mörka mörka...
Tro mig, jag har nyss varit till helvetet och återvänt!

http://zaq.blogg.se

 

Skatan

1 november 2010 11:20

Vad härligt att du fått varmvattnet tillbaka !!! :-)
Och vilken fin berättelse som prästen berättade för dig ... den har jag redan "tagit till mitt hjärta" . Och du, Skogsnuvan, har tänt mnånga ljus för mig ... och nu tänder jag fler själv istället för att förbanna mörkret.

Ha det fint däruppe i det underbara Fisksjön.

Kram!

http://skatanstankar.wordpress.com

 

Soldansaren

1 november 2010 17:38

Åh, jag blir så glad över att du har jordbänningar i din bastu! Och jag avundas dig (på ett icke-missunsamt sätt!) din bastu, för även om jag verkar ha fått någon knäpp som gjort mig sams med vintermörkret så FRYSER jag fortfarande. Historien om prästen tyckte jag mycket om, och är det något jag saknar från mitt barndomshem där ute i smällkalla Tivedsskogen så är det stjärnhimlen som var "som ett hammarslag i skallen" som Bodil Malmsten har skrivit om sin barndoms stjärnhimmel i Bjärme.

http://soldansarenssida.blogspot.com

 

billan

1 november 2010 19:04

Sovmorgon och varmvatten, härligt!!!!
Jag tror det finns en mening med mörkret på kvällarna. Det ska hjälpa oss att gå ner i varv, gå i ide och trappa ner på farten. Människan är precis som andra levande varelser inte gjorda för att gå för full fart 365 dagar om året.
Nu är tiden för vila och återhämtning.
Tänd ett ljus och gör som min livscoach Ulf Lundell säger...."Lär dig älska mörkret"....

http://auroraborealis-1.blogspot.com

 

Lena

1 november 2010 19:29

Tänk att människan alltid sett samma stjärnhimmel även om det var för tusentals år sedan. Funderat på och njutit av samma stjärnor. Det tycker jag är mäktigt. Klok präst också. Lena

http://lillahonshuset.bloggplatsen.se

 

Titti

1 november 2010 19:46

Du är så underbar Skogsnuvan!
Det är därför jag kikar in till dig med (o)jämna mellanrum fastän jag själv slutat blogga.

Kramen!

 

Margit

3 november 2010 13:08

Härligt att du fått vattnet..som "vanligt"..och att du kan duscha ellelr BADA när du vill,,,
Vacker bilde, mden med apelsinerna, luytan, aleven och tädsticksasken!!!
Trevlig berättelse , den om prästen och stjärnorna!!
Kram vännen!!!!

http://margitholm.blogg.se

 

mimio

6 november 2010 20:36

Du underbara historieberättare!
Den sätter sig rakt i hjärtat... får bilder i huvudet o tänker på pojken där i famnen inlindad i handukar... fantastiskt.
o så har du små harspöken! =)) haha så rart!

http://mimio.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Det går sakta med våren här i Fisksjön. Visserligen har alen gula hängen som gör att jag går omkring och nyser fast jag äter allergimedicin.  Kallt på nätterna så snön tinar inte trots att solen skiner på dagarna.  Vägen är visserligen bar m...

  Denna långa förbannade vinter som aldrig verkar ta slut. Så jag frusit och frusit och som jag längtat och saknat sol och värme. i söndags kväll åkte jag på bio och såg Möte i Rom med bl Lassgård. Jag gillar honom och han kan spela så många oli...

      Det blir bara värre och värre. Visst har jag haft 4 skrivare och visst har dom krånglat men nu går skam på torra land. Vi köpte en nya skrivare för att nu är det dags att ha vägföreningsmöte med allt det innebär. Det ska skrivas kallelse...

  Jag skrev ett långt blogginlägg om hur det är att vara pensionär och lite annat men datorn åt upp alltsammans och lika bra var det för det var bara gnäll. Snö snö snö. Kallt kallt kallt. Halt. Kinabrors hund Jack har brutit några klor i en f...

  Skärtorsdagen var det skapligt väder ändå men jag lät häxan Hanna åka i mitt ställe till Blåkulla.   Så började snön vräka ner.    Att åka till Lillsjön på pimpeltävling blev inte av för någon av oss. Jag började laga mat istället.  ...