När jag står vid diskbänken och skalar potatis till korvgrytan lyssnar jag på radion och Jockmocksjocke sjunger: " Det var vi som byggde Sveriges järnväg".

Rösten är full av STOLTHET och då kommer tankarna.

Ett ord som jag knappt vet vad det är.

Tänker på honom som byggde upp den här gården från en usel koja till en fin gård med djur, åkrar och hus. Dessutom botade han massor med människor. När hans tid var ute kunde han se sig omkring och verkligen känna sig STOLT.

När man åker över Höga Kustenbron har jag tänkt: "Vad STOLTA dom som byggt den ska vara. När dom åker över bron och visar sina barn att den här har jag varit med och byggt." Vilken känsla.

Vad är du STOLT över?

Vad är jag STOLT över?

Mina jobb är inget att känna minsta STOLTHET över. Försäkringskassan förstår ni ju själva och inte har det varit något att känna STOLTHET över att sitta och plåga folk med att skicka dom en massa räkningar heller.

Jag har aldrig ens vunnit något i idrott eller gjort något gott för mänsligheten.

Någon måste det väl finnas?

Att jag fött och fått en son som vuxit upp till en bra man kan jag väl inte ta åt mig äran av heller. Jag är STOLT över honom men kan inte känna att det är min förtjänst. Han är nog född sådan.

En liten blink av STOLTHET kan jag känna över att jag mot allas tankar lyckades ha lopppis och få ihop pengar till min fina lilla bastu, en sak jag önskat mig hela livet.

Jag kan också känna STOLTHET över min trädgård ibland när den blommar som vackrast.

Nej, någon större anledning att bekanta mig med ordet STOLTHET har jag inte haft.

Däremot: När jag står här och fryser och har blåskatarr och känner mig låg så finns det ett annat ord som kommer för mig.

MISSLYCKANDE' men det ordet tar vi en annan dag.

Korvgrytan puttrar på spisen.

Grannen ringde och ville att jag skulle hämta ved till honom.

Min egen vedkorg är också tom.

Stora hopar med domherrar pockar på att få mat.

Det är bara att bita ihop och dra på sig lager på lager av kläder och ge sig ut.

Slutfunderat för idag.

Dagens ord: Allt känns bättre bara kylan går över och man slipper frysa.

 

Skatan

4 december 2010 12:39

Men Skogsnuvan då! Oh vad mycket du har att vara stolt över. Lärde du dig ingenting på den där kursen du gått i ... så många människor som du har hjälpt och ditt varma öppna hjärta och hus och ... ditt hem som finns där för ALLA ... Och att just du har fått en sån fin son .... utan dig skulle ju inte just han ha funnits och du har mer än så i hans växande till den där fine grabben att göra ... det förstår du väl ... och att du klarat av ditt tuffa liv och stått ut och att du bor och vårdar det gamla och dina fina skapelser inte minst och och och ...

Du har verkligen mycket att vara stolt över ...

Massor av kramar!

http://skatanstankar.wordpress.com

 

Märit

4 december 2010 14:33

Men snälla Anita! Jag håller helt och hållet med Skatan! Det måste vara den kalla vintern som gör att du inte känner stoltheten. Föreslår att du skriver om stoltheten igen, när det är sommar och varmt och skönt. Då tror jag du hittar många saker att var stolt över. Varma kramar!

 

Sailaway

4 december 2010 14:47

Vilken härlig blogg du har! Den kan du va stolt över ;)
Här har du en till som hatar vinter & kyla.
Det är våren o sommaren som gör livet värt att leva.

http://www.sailaway.bloggplatsen.se

 

Liliann

4 december 2010 16:39

Nog finns det saker att vara stolt över framför allt sina barn. Och du Anita har många saker att vara stolt över, du är en fantastisk härlig kvinna och vän....
Kramar i Vinterkylan!

http://livetefantastiskt.bloggagratis.se

 

Soldansaren

4 december 2010 17:47

Men nog har du väl gjort något gott för mänskligheten, kära skogsnuva!! Alla släktingar och vänner du tar emot i ditt hus och förgyller tillvaron för! Alla blogginlägg som du låter oss njuta av som bland annat har fått mig att se din trädgård som ett magiskt sagolandskap som du också borde vara stolt över. Att du inte slängt in handduken utan kämpat mot kyla och snö alla dessa vintrar och bott kvar borde du också vara stolt över. Så det så!

http://soldansarenssida.blogspot.com

 

skogsnuvan själv

4 december 2010 17:56

Tack så hemskt mycket för era gulliga inlägg som värmer min frusna kropp och själ. Nu känns det mycket bättre. Visst är jag medveten om att det är kylan och mörkret som tär på mig och få mig att bli så väldigt låg. När sommaren kommer blir det så mycket bättre.

http://skogsnuvan.bloggagratis.se

 

Hannele på Hisingen

5 december 2010 11:54

stolt kan man vara om man kan svara rätt till rätt person :)

http://hannelesparadis.blogspot.com

 

Staffan H

5 december 2010 22:29

Men Anita då!

Just stolthet är ett ord jag ofta undviker att använda, även om jag förstår vad du menar här. Stolthet i den bemärkelsen är fin, men det finns en klick stolta människor vars stolthet tar sig uttryck i form av en katalogaria över allt de uppnått och alla deras förtjänster.

För att slippa förväxlas med dem, använder jag själv oftast uttryck som glad för, nöjd med eller till freds osv när jag vill beskriva detta och kör du med det knepet hittar du en dj-a massa som du kan ta åt dig av och fortfarande stå stadigt med bägge fötterna på jorden.

Skillnaden däremellan då? Att lyckas med något är förvisso något att vara stolt över, men att medvetet ha använt de vassa armbågarna kan vara en annan femma och du är något av det mest osjälviska och generösa som finns. Se där - nu har du genast något att vara stolt över, eller kanske tillfreds med!

http://staffanhuss.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Denna långa förbannade vinter som aldrig verkar ta slut. Så jag frusit och frusit och som jag längtat och saknat sol och värme. i söndags kväll åkte jag på bio och såg Möte i Rom med bl Lassgård. Jag gillar honom och han kan spela så många oli...

      Det blir bara värre och värre. Visst har jag haft 4 skrivare och visst har dom krånglat men nu går skam på torra land. Vi köpte en nya skrivare för att nu är det dags att ha vägföreningsmöte med allt det innebär. Det ska skrivas kallelse...

  Jag skrev ett långt blogginlägg om hur det är att vara pensionär och lite annat men datorn åt upp alltsammans och lika bra var det för det var bara gnäll. Snö snö snö. Kallt kallt kallt. Halt. Kinabrors hund Jack har brutit några klor i en f...

  Skärtorsdagen var det skapligt väder ändå men jag lät häxan Hanna åka i mitt ställe till Blåkulla.   Så började snön vräka ner.    Att åka till Lillsjön på pimpeltävling blev inte av för någon av oss. Jag började laga mat istället.  ...

  Det har snöat sedan i måndags och just imorse satt jag och tittade ut på snön och gräddade rullrån. Dom ska jag ha på påskafton till efterrätt med glass och nykokt hjortronsylt och kaffe förstås. Nog om det.   Igår var en märklig dag. Jag kl...