Alla inlägg under januari 2011

Av Anita - 31 januari 2011 17:33

  

Så småningom slutar stormen ruska om huset. Så småningom går den envisaste magsjuka över.

Nu är det den sista januari och ni kan tro att jag rört mig försiktigt på blankisen idag och kört sakta på vägen. Klarat mig genom dagen utan att några större missöden har hänt trots att jag varit iväg och jobbat mest hela dagen.

Otursmånaden januari är över och jag hoppas, hoppas att februari ska bli lite bättre.


Jag har i alla fall fått för mig att byta jord på blommorna, något jag inte kommit mig för med förut.

Tyvärr har jag fått ullöss på en del av mina växter och fått slänga en del till och med.

En liten spännande grej har jag på gång. Jag fick några svart-vita från av "Skatan" som hon fått från Österrike.

Jag har nu planerat dom vackra fröna och det ska bli spännande att se vad det blir av dom.


Matslusten återkom framöver söndagen och då var det dags för lite matlagning.

Eftersom jag gör som jag vill provade jag ett nytt recept på kycklinggryta.

Enkel, snabb och mycket god. Paprika i 3 färger, strimlad kycklingfile lök och krossade tomater med vitlök till det lite salt och lite chili. Den blev sagolikt god och gjord på 20 minuter. Sån mat gillar jag.



Förmodar att det är fler än jag som har frysen full med bär som det inte blir så mycket av.

Nu ska ni få ett recept som gör en sagolikt god efterrätt och bären blir godare än man någonsin kännt.

Tag lite saft (jag använder hemgjord svartvinbärssaft) och gör en kräm efter receptet på potatismjölspaketet. Töm i de frusna bären (jag använde blåbär, hallon och jordgubbar) och låt dom tina i krämen.

Servera med en klick grädde eller glass. Jag strödde över lite äkta vanilj och det blir sagolikt gott och både enkelt och billigt.

  

Så det här var då en enkel och billig och jättegod middag med efterrätt. Så ska det vara när januarimånaden biter en i benen och pengarna nästan är slut.


Dagens ord: Kommer tid så kommer råd. 

ANNONS
Av Anita - 29 januari 2011 10:18

  

Egentligen skulle jag åkt på födelsedagskalas igår kväll men eftersom jag inte är riktigt återställd från magsjukan vill jag nte smitta ner någon så jag får väl stanna hemma och festa på te och skorporistället. Festa föresten, det är det enda jag ätit på några dagar nu så om man nu ska säga som en del flåshurtiga optimister så är det ingent som inte har något gott med sig. Jag har i alla fall sparat på matpengarna. Fan trot om det är någon tröst.


Jag vill inte tänka på magsjuka, inte på nerfallna stegar, bil som inte gick genom besiktningen, takras som blockerat vedbodörren med hård is och vad gör man då?


Jo, man kryper ner i badkaret och letar fram en Rosmunde Pilcher.bok Ända sedan jag lärde mig läsa har jag flytt från världen genom att försvinna i en annan och bättre värld.


Läser om Skottland, doftande hedar, gamla slott och kärlek. Försjunker i hennes mästerliga, målande beskrivningar av minsta småsak. Antingen älskar man eller hatar hennes böcker för egentligen händer det inte så mycket rafflande. En del böcker kan vara förutsägbara men "Vildhonung" var inte så och skit samma. Livet är väl ofta förutsägbart men hennes förmåga att se och berätta gör det möjligt att ramla in i en annan värld. Tror att jag har alla hennes böcker som har blivit översatta till svenska och det är en kär skatt. När jag inte har något att läsa och känner mig nere så kan jag alltid ta fram och läsa dom igen och igen.


När jag nu ligger i badet och försöker komma bort från den hårda och kalla verkligheten full av förtretligheter och besvär tänker jag på att det finns vissa människor som är ljusbärare. Människor som bara genom att komma in i ett rum och få alla att le och känna sig på bra humör.


Det är inte de flåshurtiga optimisterna som försöker få en att tycka att allt är så jävla bra även om det är skit, utan de är de stillsamt lysande människorna.

Jag har en del i min närhet, tex min lille Liam som bär ett starkt ljus inom sig och så förstås Solvone min lärare. Det finns några fler också och har funnits en del som tyvärr inte längre finns i livet.

Det skulle finna fler ljusbärare....... då skulle livet kanske vara som jag ville ha det.............lätt att leva.

  


Dagens ord:Det ä'r inte lätt att vara människa, jag vore hellre katt.   

ANNONS
Av Anita - 27 januari 2011 11:49

  

Januari har alltid så länge jag minns varit min otursmånad. Allt skit som kan hända händer just då.

Nu hade jag hoppats på en ändring. När jag betalt min räkningar så blev det lite över till mat och det kändes ju hoppfullt men.....


Så började det. Natten efter att jag varit till Liden fick jag magsjuka och är det något jag hatar så är det att spy. Jag spydde hela natten och dessimellan satt jag på toan.


Så igår låg jag hela dagen totalt utmattad och med värkande magmuskler.

Var ju tvungen att hä mig upp idag för att fara och besikta bilen, en grej som aldrig brukar vara något problem.


Men se nu hade jag fel på både två bromsslangar och handbromsen. Ombesiktning och lagning. Där rök mina matpengar.


   

Nu har jag mina funderingar på att gå och lägga mig i soffan och dra ett täcke över mig och inte kliva upp förrän januari är slut men...... jag måste ju ut och hämta ved till att börja med för nu har det blivit kallt här inne och mina fingrar känns iskalla och stela. Förbannade skit.


Dagens ord: Det som inte tar död på en....får en i alla fall att må riktigt dåligt. 

Av Anita - 24 januari 2011 18:22

  

Val nummer ett är att sluta med vinterbilder. Vi är väl grönless på vita bilder nu och längtar efter färger och grönt.


Val nummer två var också ganska enkelt att göra.

Jag valde att åka till Lekkamraten med fru istället för att skotta växthustaket. Det är alltid spännande att åka till dom för jag får alltid någon iranska mat jag aldrig smakat förut och allt är lika gott och smakrikt.


Dessutom är Lekkamraten så omtänksam. Tar emot jackan, drar ut stolen och passar upp en som om man vore en prinsessa. Något sådant är man ju minsann inte van vid av dom jämtlänska männen.


Idag ställdes jag inför ett svårare val.

Jag vaknade flera gånger inatt av att snön rasade av taket med ett väldigt dån. Katten Oskar flög upp ur sängen som en tok och kröp in under täcket och låg där och skakade. Han gillar inte sånt.

Vinterns första tö och det är väl härligt men..... halka!

Jag hade bestämt mig för att åka till Liden och gratta lilla syskonbarnet Liam som fyller 3 år, världens gulligaste kille.


Som ni vet hatar jag att köra bil och är dörädd för halka och lastbilar.

Stora fasan att köra på isig väg och ha en stor timmerbil i ändan. Dom njuter tydligen av att ligga så nära som möjligt. Jag kan känna fasan och kallsvetten rinna i pannen bara vid tanken. Stora fasan. Ska jag ringa och säga återbud?


Ska jag övervinna min fjaskiga rädsla och åka?

Så jag valde att åka och jag är ju som ni förstår oskadd tillbaka fast det var halt och lastbilar. Det var en jättetrevligt  att träffas och vi hade en kul dag.


Kom hem till en hystersk katt som var dörätt för takraset och än värre var att takstegen hade ramlat ner för tredje gången. Det är väl själv faaaan att det inte ska gå att få fast en takstege när man kan flyga till månen.


I posten låg en kallelse till läkarkontroll och lite roligare en inbjudan till Skogsdag för kvinnor. På torsdag ska jag besikta bilen. Det är mycket nu.


Pratat med kinabror på "Skape" idag och det är ju jättekul att kunna prata gratis med Kina och för det mesta hörs det som ett vanligt lokalsamtal.


Eftersom det handlar om min bilrädsla så kanske det här dagens ord kan passa.


Den som bara kollar i backspegeln kör oftare i diket.   

Av Anita - 23 januari 2011 10:59

  

Det känns väldigt avlägset sedan marken var full med midsommarblomster och doft av gräs men det kommer väl igen så snart det lider. Jag tycker mycket om blåfärgen hos midsommarblomstren. Den är så härlig


Fredagskväll satt DataFia och jag och fullt sysselsatta med att försöka göra luffarslöjd. Vi skulle försöka göra fåglar och visst blev det fåglar, kanske inte så vackra så här första gången men vi fick i alla fall till något fågelliknande. Med lite träning kommer det nog att finnas massor med flygande fåglar hemma hos oss.

  


Lördagen drog vi iväg till stan. Vi skulle träffa Sofiepropp och gå och se "Narnia" på bio. Klart att det blev en hel massa kutande på stan också och in och ut i affärer.  Vi gick in på en loppis och letade efter degkrokar till Sofie och vi hittade. Om dom passar på hennes köksmaskin är ju en annan sak förstås. Hoppas på det.


   

Det var ganska töigt i stan och halt på gatorna. I ett gathörn stod en ömklig man och spelade dragspel med frusna fingrar och rödfrusen näsa. Spelade väldigt illa gjorde han också men........ jag som vet hur det är att stå och frysa häcken av sig kunde ju inte låta bli att stoppa några slantar i hans lilla låda...... jag tycker så oändligt synd om dom som har det så här. Dessutom vet man ju att dom inte får stå och spela på gatorna. Jag har alltid undrat varför????? Lite musik kan väl inte störa.


Narnia var rätt bra. Jag gillar ju fantasy och att komma in i andra mystiska världar.


Dessutom var vi  och åt kinamat och det är alltid ett nöje.

Jag lyxade till med att handla en tång och en sparkling bath med vanilj och Bergamot. Kastade mig i badkaret och det bubblad doftade härligt och gjorde badvattnet rosa. Låg där och nästan somnade och njöt. Ångrade att jag inte köpte fler av de doftande och ljuvliga små kuddarna. Livet är till för att njuta och för att det ska vara enkelt och lätt att leva, inte bara allvar och plikter. Det måste vara balans i livet. När saker och ting är jävliga måste man försöka skämma bort sig själv lite grann ibland för att behålla livsmodet.



Idag hade jag planer på att få mig ut och skotta av växthustaket och ev betala lite räkningar men planer är till för att ändras nu när jag gör som jag vill.

Lekkamraten ringde och ville att jag skulle komma och äta middag med dom och det är klart att jag inte tackar nej till det för det var ganska länge sedan vi träffades. Nyårsafton närmare bestämt.


Hann knappt bestämma det innan DataFia ringde och också ville bjuda på middag men som sagt. Antingen händer det ingenting eller också allt på en gång. Så är det med det mesta.


Ute blötsnörar det och det gillar jag inte alls. Måste väl komma med något negativt idag också så ni inte tror att jag håller på att bli en sån där positiv rackare. Nej nu gäller det att komma iväg innan vägen är igensnöad.


Nu när vi alla (skulle jag tro) längtar efter sol så kom ihåg.


Evig sol ger öken.


Av Anita - 21 januari 2011 14:12

  

Vi ska vara rädda för allt verkar det som.

En gång var jag tillsammans med en kille som klädde av sig alla kläder och stoppade dom i tvättmaskinen när han varit och handlat på ICA. Dessutom slängde han sig själv i duschen och hade så bråttom att göra sig av med främmande basiller att han inte ens gav sig tid att lägga in varorna.


Dessutom tyckte han att jag skulle tvätta håret mitt i natten när vi varit på dans. Eftersom jag tvättat mitt långa hår innan vi for tyckte jag att det räckte med en dusch men jag kunde ju ha kvar basiller från någon jag dansat med.

Puh ni förstår att den mannen inte fick äran att vara med mig någon längre tid.

Stackars människor som lider av basillskräck. All deras tid måste gå åt till att bekymra sig över en massa fjask.


Affärsmännen är jättesnabba att blåsa under på sådant.

Se "Vanish som visar bilder på basiller som fastnar i kläder och inte går bort när man tvättar. Visar barn som hundar hoppar på och vill med det påskina att föräldrar låter sina barn gå omkring med bakterier i kläderna. Man blir alldeles matt. Svenska barn skulle nog må bra av att få ha lite skit och bakterier.


Så reklamen med en kvinna som letar bakterier i toaletten med ett förstoringsglas (Tror hon att man kan se dom med det eller.....) Allt för att få sälja något starkt rengöringsmedel. Vadå, tänker hon dricka ur toaletten eller vad. Där ska man väl sitta och skita vad jag vet och då borde väl vanlig rengöring räcka.


Det sägs att svenska barn har mer allergi än andra barn för att vi har det så väldigt rent.

Vi ska ha rädsla för allt och jag förstår att ungdomarna utan erfarenhet bilr förvirrade.

Antingen blir man rädd för det mesta eller också skiter man i allt.


Ljust bröd är inte bra.

Potatis blir man fet av.

Sitter man framför datorn får man hjärtinfarkt.

Dricker man cocacola fräts tänderna bort.

Nästan allt är farligt.

Hur ska man då förstå vad som verkligen är väldigt farlig och vad som bara är lite farligt, dessutom ändras det från tid till annan. Det som är bra ena dagen kan vara farligt nästa.

Då kanske man kan tro att droger, sprit och röka inte är farligare än att äta potatis. Tar man till sig allt får man inte en lugn stund.


Vi är trots allt som djuren, vi blir skitiga vi också och vi tål baselusker. Det är ju bara naturligt. Med det menar jag inte att man ska hålla sig själv och hemmat någotså när rent men det går till överdrift.


Dagens ord får väl handla om toalettbestyr då:


Det tar sig sa kärringen när hon satt eld på skithuset och försökte släcka med fotogen.



Av Anita - 20 januari 2011 13:59

  

Inatt har det varit fullmåne och jag har inte sovit som vanligt men vad gör det. Jag kan vila på soffan i eftermiddag istället.

Eftersom det var skaplig temperatur tog jag en sparktur i månskenet och ni kan aldrig ana vad man kan få se när man är ute i fullmånens glans.  Mörkrädd får man inte vara kan jag bara säga.


Nu är det dag och hej och hå var det går.

Idag har jag åkt spark ännu längre. Jag försöker träna så att jag ska bli mitt gamla jag igen fast idag var det nog inte så mycket träning för det gled framåt alldeles av sig själv.


Det går så bra att tänka när man är ute.

  

Så här har jag känt mig under den här hemska vintern.

Nertyngd och fastfrusen, hoplämd och krokig av draken vintern.


Fåglarna har inte börjat kvittra ännu. Inte ett djur, inte en bil eller människa ser jag eller hör jag. Det är bara tyst tyst. Det tunna snölagret på vägen gör att sparken glider ljudlöst fram i stora tystnaden.


  

Ser en torkad fröställning som gnistrar av snökristaller och då tänker jag.

Även den som är som torkad och utblommad kan lysa vackert när solen lyser på den.


Kan det månne vara så med mig också. Nu kanske jag äntligen kan räta på ryggen, träna bort gäddhänget och få lite färg på mina bleka och glåmiga kinder.


Kommer in värmer soppa jag kokat med vad jag hade i kylskåpet. lite lök. lite morötter, köttfärs, potatis och en massa kryddor jag fått från kina.

Het, värmande och stark blev den och under tiden läser jag "Land".

Där står det att den människa som är  missnöjd och negativ när hon jobbar blir det som pensionär också.


Det stämmer inte på mig, åtminstone om jag får vara frisk och det låter bli att vara 36 grader kallt. Nu ni människor lever livet.

Nu är jag fri att göra vad jag vill (det är bara pengar som fattas) men en del saker är gratis.

  


Att vara ute när det är ljust, att ta en tupplur på soffan på eftermiddagen, att ligga länge på morgonen. Att inte jäkta (tar ett tag innan kroppen inser det)

Att ha tid med vänner. Att hinna laga mat som tar lång tid. Att prata med fåglarna och katten och ge sig tid att sitta stilla med katten i famn och bara vara.

I mitt huvud snurrar så många planer på vad jag ska göra framöver och får jag bara vara frisk så kommer jag att utföra dom alla men i stilla långsam takt utan jäkt och stress.


Dagens ord får bli: Det finns alltid hopp och ingenting är någonsin för sent. 




  

Av Anita - 19 januari 2011 16:00

   Imorse när jag skulle åka på jobbet var bilen som en stor isklump. Dörrarna gick inte att öppna och rutorna hade centimeter tjocka ispansar på sig.

Fick ta till kniven och bända och bryta.


Det var på håret att jag skulle bli förbannad men så kom jag ihåg att jag njöt av regnet härom dagen och se här sitter regnet nu fast i frusen form.

Man får alltid betala på något vis. '

Är det det vi kallar för balans tro?


Det var inte det jag skulle fundera över idag. Nej det var att UMGÅS.


Nu när jag är fri har det fått en liten annan innebörd.

Som igår när andre grannen kom (vi är bara 3 i byn om ni inte visste)

Grannen, andra grannen och jag. Jag är ungst och snyggast ska ni veta.


Jo men visst. Nu kom jag av mig. Jag har kännt andre grannen i hela mitt liv men inte gett mig tid att umgås, lyssna och småprata med honom.

Nu satt vi där i ett par timmars tid, pratade, drack kaffe och UMGICKS. Det var riktigt trevligt faktiskt.


Sedan ringde en gammal väninna som jag inte träffat på länge och vi pratade och pratade och kom överens om att träffas så fort det blir lite bättre före på vägarna.


Så kom tre av mina lite nyare bekant och vi satt och pratade i flera timmar. Jag lärde mig en hel del nytt av det samtalet.


Så slutade då kvällen med ett långt samtal med min bästa vän AMV. Vi är duktiga på att prata när vi väl kommer igång och så kom jag underfund om att jag bara hade umgåtts hela dagen.


Idag har umgåtts med dom på jobbet och dom på hotellet.

När jag åkte hemåt ringde DataFia. Hon var ledig och undrade om vi skulle ta en promenad i det fina vädret.


Solen står lågt men sken idag och vi tog med hunden Bibi och gick en rejäl runda under småprat om dittan och dattan. Avslutade med en kaffekopp vid hennes köksbord.


Så har då två dagar gått med mycket umgås.

Vi umgås för lite tror jag. Alla har dagar och kvällar fulltecknade med sysslor och blir bara stressade av att någon kommer. Tror att vi måste bjuda på en massa och städa och stöka men det är nog inte så egentligen.


Att titta in på en pratstund utan att ringa blir mer och mer sällsynt och det är synd för det ger så mycket att prata med andra människor. Man behöver inte göra det så märkvärdigt. Dom som kommer till mig kommer för att umgås och inte titta om jag har dammtussar i hörnorna.


Nu när jag blivit fri kan jag verkligen umgås.

   

Bara det blir lite mer vår ska jag fara runt och hälsa på såna som jag tänkt men inte hunnit med så se upp!!!

Rätt vad det är står jag på din trappa med en tulpanbukett och ett brett leende och hoppas att du blir glad.


Dagens ord: UMGÅS Människor blir ensamma om man bygger murar istället för broar.   

Presentation


DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

44 besvarade frågor

Gilla bloggen

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3
4
5
6
7 8
9
10
11
12 13 14
15
16
17 18 19 20 21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se