Alla inlägg under januari 2011

Av Anita - 18 januari 2011 11:10

  

Sparken glider lätt på vägen. I vinter har det inte sandats en enda gång. Inga gruskort stoppar framfarten.


Luften är mild och mjuk att andas. När jag tar ett djupt andetag bränner det inte i lungorna som det gjort hela vintern.

Det regnar ett fint, fint duggregn och ansiktet och håret drar åt sig fukten som en törstig kamel.

Det är totalt tyst, bara medarna sång mot isen hörs. Långt bort på gubbflon ser jag en älg gå över vägen. Snön når högt upp på benen. Tur att dom har långa ben.


Surkärringen i mig drar sig tillbaka till skafferiet och smäller igen dörren och jag känner att den riktiga Skogsnuvan tittar fram med ett leende på läpparna.

HÄRLIGT nu känns livet gott att leva igen. Det behövs inte så mycket. Bara en dag av vettigt väder.


En sån här dag sparar jag pengar också och det behövs. Ingen bil har dragit bensin, ingen mat har inhandlats, elementen behövs inte. Jag spar på veden för det har bara behövts en enda brasa i spisen.


Då kommer vi osökt in på pengar och ekonomi. Jag fick ett pensionsmeddelande igår och grannen påstår att vi fått lägre pension. Hur till vida det är sant vet jag inte. Jag ids inte kolla.


Har sett "lyxfällen" och tycker att det är rent otroligt hur en del lever. Göra av med dubbelt så mycket som man tjänar in och inte ens fattar vart det ska barka hän. Det måste väl vara fejk eller????


Jag var noga när jag var ung. Förde kassabok över varenda utgift och oroade mig hela tiden för hur vi skulle klara oss.

Ekonomin har alltid varit en tung börda för mig och en stor anledning till oro.


När jag skulle söka pension gjorde jag en beräkning över utgifter och inkomster och kom underfund om att sedan jag betalt fasta utgifter fanns ingenting kvar till mat och oförutsedda utgifter. Som tur är har jag jobbat en del och det är det som håller mig över vattenytan.


Hade planerat att följa med en kompis till Holland till våren och se på tulpanerna men med extrautgifter i form av ny tvättmaskin, en förfärlig elräkning och en massa oförutsedda läkarbesök och mediciner inser jag att det är bara att skippa.

Kanske om allt går bra kan jag fara och hälsa på sonen i Helsingborg till våren istället.


Nu kan man ju fundera på vad man skulle kunna dra in på.

Kanske kunde man gå igenom och göra andra val (dessa evinnerliga val) el. telefon.tvn,försäkringar


Jag har inga kostnader för sprit och röka. Jag går aldrig till frissan eller köper smink och kläder. Jo jag har köpt ett par långkalsonger och ett par nya sockar alldeles nyss och en tröja.


Jag unnar mig att gå på hotellet och äta dagens rätt med dom andra de dagar jag jobbar. Visst kunde jag sitta kvar och äta en macka men det betyder så mycket att träffa gamla bekanta en stund.


Visst kunde jag låta bli att bjuda folk som kommer på mat och kaffe men av tradition är det här ett gästfritt hus och så blir jag ju också bortbjuden ibland så det jämnar väl ut sig i det långa loppet.


Visst kunde jag låta bli att bada badkar och duscha istället men det är ju ett av de enkla nöjen som jag faktiskt vill unna mig. Dessutom blir det varmt i badrummet när varmvattnet värmer upp inte bara mig utan badkaret också.


Visst kunde jag släcka alla lampor och sitta i mörkret men vad faaan. Det är mörkt nog här förut.


På något outgrundlig sätt har det gått runt och jag tror att det är som det är med allt annat. Det gäller att ha tilltro till livet. Att göra budget och räkna efter skulle göra mig orolig och nervös. Huvudsaken att man har lite koll och betalar räkningar för då vet man ju ungefär vad man har kvar. 


Nej jag ska tro på att det ska regna inte bara regndroppar utan pengar över mig. Jag skulle inte ha minsta problem med att göra av med pengar.


Nu när jag har friheten skulle det vara bra att ha pengar också.

Rik, frisk, fri och älskad skulle vara det optimala. Så får det bli.


Dagens ord får ni på bilden och kom ihåg. Städa er inte fördärvade så här efter julen. Några granbarr i fötterna minner om en härlig jul.

       

ANNONS
Av Anita - 17 januari 2011 09:59

  

Iskyldrakens har äntligen dragit tillbaka sitt fula tryne och för första gången i vinter är det TÖÖÖÖ.

Vägen är plogad. Det är måndag morgon och jag börjar känna av lite hur det är att ha FRIHET.

För mig ligger dagen framför mig som ett omålat blad som bara väntar på att jag ska göra något av den.

Bara jag, ingen annan bestämmer över mig eller min tid. Börjar långsamt fatt det nu. Det har tagit ett halvår att börja komma in i min nya roll.


Helgen har varit bra trots att jag vaknade till -30 grader i lördags.

Kvällen tillbringade PappersBeda med man och en kille till och jag på hotellet i Kälarne.

Där var det en revy eller vad man ska kalla det.

Hette Hotell Söderberg och var lite John Cleas-tema. En galen famil som hade ett hotell och där var vi matgästerna. Vi fick en suveränt god man och många härliga skratt. Ett amatörgäng som har kört flera föreställningar nu och jag är full av beundran. Så kul.


Igår var DataFia och jag ut och gick en lång promenad. Skönt att få börja röra på sig lite nu när kylan har gett sig för ett tag i alla fall.

Kvällen började jag på läscirkeln med kärringarna här i byn och det är väl ett bra sätt att träffas och byta böcker. Vi gör vad vi kan här på bonnlandet för att roa oss med det lilla som finns.


Som sagt: Planer för idag är att ta fram sparken. Tror säkert att det är ett suveränt sparkföre. Kanske jag till och med tar med en termos med mjölkchoklad så jag kan stanna och fika om jag åker väldigt långt. Man vet aldrig. Jag jobbar inte idag. Jag är FRI  att göra precis vad jag vill åtminstone idag.


Dagens ord: Inget är så viktigt som FRIHET

ANNONS
Av Anita - 16 januari 2011 10:53

  

En dag då det återigen är 30 grader kallt ägnar jag mig åt att bli av med julgranen.

Tänk att det är så mycket barr på en gran. Att den står intill bokhullan gör att barren hamnar bland böcker men vad gör det.

En hel hink med barr samlade jag ihop och mattor måste ut och snabeldraken fick komma fram.


För första gågen behöver jag inte skynda mig med bestyren (jag har äntligen fått tid) men då får man också tid att tänka.


Lite som mitt liv är gulgranens.

Växte upp på en solig äng full med blommor.

Stod som en pyntad vacker brud full med ljus till omgivningens glädje.

Drog till sig barn och djur som ville leka med alla spännande saker.


Ack så kort den lyckliga tiden var.

I brist på ljus och näring ocvh kanske för att vi kände oss instängda i en vrå började vi torka och barren rasa av.


Så står vi här nu med torra nakna granar och väntar på att få kastas ut i kylan för så är det ju för den förbrukade.


MEN när jag nu har tid tänker jag till igen.

Jag kapar grenarna i små bitar och har bra elltänne till braskaminen och eldkorgen.


Vet att jag hört att man kan göra något av barren och konsulterat min farmors svarta bok.

Av granskott kan man göra te och granskottshonung och av barren kan man göra en dekokt att ha i badvattnet som ska vara mjukgörande och uppiggande för huden.

Sagt och gjort. Tömmer hetvatten över barren i hinken och låter det stå och dra.

Silar och tömmer lite i badvattnet.

   

Något händer. Vattnet ändra färg. Blir vackert blått och doftar härligt av gran.


Det sista av granen hamnar på majbrasan och kommer att brinna fint mot den vårblå himlen om några månader.


Så granen har under sitt korta liv gett både ljus och värme.

   

Så hoppas jag att jag också varit.

Gett ljus och värme.

Varit till nytta för någon och kanske kanske har jag gett någons ofärgade och trista liv en vacker blå ton och varit uppiggande för kropp och själ. Vad mer kan man begära när man nu är en gammal torr och stickig kärring.


Tiden gick så fort men jag minns att jag också hade en tid då jag var vacker som den ljuvaste brud.


Dagens ord: Underbart är kort men trist varar länge.   

Av Anita - 14 januari 2011 21:32

  


Så har jag skrutit med min gröna fina gran som inte barrar och som skulle få vara inne till påsk.


Kommer hem efter en dag på jobbet. Sätter mig framför tvn och hör hur det börjar rasa julkulor ur granen och inte bara kulor, barr barr barr. Tatter,tatter,tatter på golvet.


Dessemellan jag tittar på "Lets Dance" plockar jag av granen allt glittande bjäfs och tänk så mycket grejor som fanns på. Tog timmar att klä på. Tar timmar att klä av men det är inte lika roligt.


Mer som inte är roligt idag är att det återigen är svinkallt -26 grader. Jag har varit på jobbet idag så det var lite kallt när jag kom hem men nu har jag eldat så Oskar ligger framför brasan och mår gott.   


Hoppas att det blir lite bättre imorgon annars kommer jag att drabbas av vinterdepp igen. Jag hade hoppats att det värsta var över.


Dagens ord: Det är inte allt som räknas som går att räkna, och inte allt som går att räkna som räknas. Fundera på det ni.

Av Anita - 13 januari 2011 11:10

  

Tjugonda knut men hos mig ska julen inte ut ännu. Granen står så grön och grann i stugan och tomtarna vill inte ner i någon mörk låda uppe i spökskrubben ännu.


Vakande vid 8-tiden av att plogbilen dånade förbi och att telefonen ringde.

 Kände genast att nu är det kallt igen och mycket riktigt -20 grader. Igår vräkte snön ner och idag svinkallt igen.


På med kläder och börja elda. Först köksspisen och sedan braskaminen. Koka kaffe, mata fåglar. Alla små bestyr.

Jag bestämmer mig fort för att inte åka till jobbet idag. Det får bli en liten "stöka innedag."Posten kommer men idag är det inga hotfulla räkningar bara en massa reklam.


Motvilligt måste mitt tjuriga jag erkänna att det är vackert när solen kommer fram även om man inte kan vara ute.

  

Igår snöade det som sagt rent hemskt men jag for i alla fall iväg till Hammarstrand.

DansBritt och jag skulle använda upp pengarna vi tjänade på marknaden så vi gick en tur i affärer och sedan åt vi på kaffestugan. Kebabtallrik.


Vi gick på bio och såg "Änglagård 3".

Hört att den fått dålig kritik men kritiker är ju konstiga varelser. Ska man se en riktigt trevlig film ska man ta en som fått dålig kritik.


Den här var helt underbar. Varm, kärleksfull, smårolig. Gjord med värme och humor. Längtan till sommaren blev intensiv. Det var så vackert där också.


Kom på mig själv med att stå och småle när jag sopade av bilen och eftersom jag brukar svära och bannas så förstår ni att den här filmen verkligen gav värme i hjärtat.


Fast tänker jag efter så är jag väl inte så mycket till kritiker men alla som vi pratade med tyckte att den var bra.

Jag menar: Jag är ju ingen kulturell människa. Gillar ju ÅsaNisse och gamla svenska filmer som andra fnyster åt.

  

Skogen står tyst och stilla utanför och dom ser ut att frysa idag. Ser att växthuset är övertäckt med snö. Jag borde nog ta och skotta av taket snart annars blir det väl något ras eftersom det gamla växthuset säkert är murket och svagt. Det får bli en annan dag.


Gå och se "Änglagård" så blir du på bra humör.


Dagens ord: Skratt är vackert. Du är vacker. Vackrast blir du när du skrattar.



Av Anita - 12 januari 2011 12:01

Jag har aldrig problem med att sova på nätterna om det inte är fullmåne och det var det inte iförrgår natt.

Borde somnat när jag jobbat hela dagen men det var lögn i helvete.


Vad gör man. Eftersom jag inte var orolig så kanske var det någon annans oro jag kände.

Klev upp och bredde mig en rejäl leverpastejmacka med gurka och ett stort glas kall mjölk.

Tog ett varmt bad.

Letade efter en bra bok att läsa men jag har läst allt jag hade hemma.

  

Min blick föll på chiffonjen som jag har i sovrummet. Små lådor och lönnfack fyllda med gamla julkort, kärleksbrev, snäckor, gamla klockor, bokmärken, små anteckningsböcker med dikter, almanackor och dagböcker.


Tar fram en gammal dagbok, läser om mitt liv. Vad man glömt. Det mesta handlar om kärlek och män jag älskat och tyckt om. Dessutom handlar mina tankar om naturen, magin och livet.

Man tror att det är bara utsidan som ändrat sig med åldern men..... inser att jag tappat tron på männen totalt och att mitt kärleksfulla jag och min starka tilltro till kärleken och männen är helt borta.

  

Min korg med torkade blommor kanske kan illustrera detta. Min kärleksida är lika hoptorkad som min kropp.

Känslan och magin för naturen finns kvar men jag ser mer av det besvärliga.


Inte ett ord om mat finns i mina dagböcker. På den tiden var mat ett onödigt ont som bara kostade pengar som man kunde använda till annan, tex dansa.

Nu handlar mycket om mat. Så det kan bli.


Kan inte låta bli att ge er ett en sida ur en dagbok.


"Midsommarnatt på 90-talet

Midsommarnatt.

Ror hem på klarblank sjö. Månen ritar en lysande väg över vattnet.

Fåren sover som ulliga moln. ligger vid stranden.

Fåglarna har tystnat Det enda ljud som hörs är årornas möte med vattnet. Stilla stilla.

Doft av gräs och blommor. Sommarnatt som aldrig mörknar bara får en magiskt ton.

Ensam i sommarnatten. Alla andra går par om par men jag är inte ensam.

Jag har väl accepterat att jag är annorlunda.

Att jag aldrig är VI med någon.

Att korta tider av kärlek bara är korta tiden, Att kärlek inte är för mig.

Ensam i sommarnatten men omfamnad av naturen, min trognaste vän som aldrig sviker." 


Nåväl. Vid 3-tiden somnade jag och tog mig upp för att ge mig iväg vid 9-tiden igår.

Så kommer det MAT: Lunch tillsammans med PappersBeda och jobbarkompis på hotellet. Där har man bruna bönor och fläsk. Det absolut godaste knaperstekta fläsk man kan tänka sig. Så får man aldrig till det hemma.


Inatt sov jag och vaknade vid 10-tiden (jo det är sant) Katten Oskar spydde på golvet annars har jag väl sovit ännu.


Nu har de vardagliga morgonsysslorna tagit sin tid. Hämta ved till grannen, tänt i spisen, hämtat posten och idag var det minsann ingen rolig läsning.


ELRÄKNINGEN Dagen är förstörd! Nästan 5000 kr. Jag hade väl anat det men i alla fall. Fy SJUTTON.


Det vräker ner snö och jag hoppas det ger sig innan kvällen för jag ska åka till DansBritt idag och vi ska gå runt och titta på rea och äta och gå på bio.

"Änglagård" 3. Det ska bli kul.


Man måste försöka göra lite kul grejor under den här månaden så att man inte tappar sugen alldeles.


*Dagens ord: Om man sår trivsel skördar man lugn och ro.

Av Anita - 10 januari 2011 18:25

  

Visst kunde man önska att det såg ut så här utomhus och att man kunde kliva rätt ut utan att ta på sig lager på lager. Bara ta kaffekoppen, sätta sig på verandan, lyssna till fågelsången och lukta på blommorna....... LÄNGTAN ÄR MIN LAST.


men.....det är skönt att det är bara -5 grader . Det har snöat lite inatt men bara någon centimeter och solen skiner. Det blåser inte ens. Alltså en så fin dag man kan önska sig i januari. Varje dag utan bitande kyla är faktiskt en gåva och snart har halva den här månaden gått.


Faktiskt har det blivit lite ljusare på morgon och kväll.

Konstigt. Jag som tyckt så illa om mörkret förut, har inte tänkt på det så mycket den här vintern. Klart det är för att jag kan vara utomhus och fixa det jag ska när det är ljust. Förr när jag jobbade fick jag ju göra allt i mörkret när jag kom hem. Pannlampa när jag hämtade ved och skottade snö. Inte kul.


Idag har jag jobbat nästan hela dagen och inser att det är sjukt farligt att sitta timvis framför datorn. Att det tar på axlar och rygg och att man blir stel och ledbruten. Tänkte inte på det förut men det är faktiskt så att jag får mindre ont av att skotta snö och bära ved. Där ser man. Det trodde jag inte.


Annars känns det som om jag börjar bli rätt tråkig i mitt bloggande. Läser alltid ett år bakåt och tycker att jag hade mer att berätta om då.


Vad ska man ta till och prata om en sådan här måndagskväll.

Jo. "Lets Dance" har ju börjat igen och jag har naturligtvis tittat och det kom för mig igen som det gjort förut. Karlarna dom får minsann dansa i sköna skor medan kvinnorna ska ha högklackade obekväma hemska skor. Klart att dom som inte gått i sådant förut som till exempel rallytejen behöver lång tid bara för att gå i sådana tortyrredskap.

Vem har hittat på att det ska vara högklackat när man dansar? Nån karl som slipper ha det naturligtvis!


Annars kan jag bara säga att jag saknar dansandet. Kylan gör att man inte vill åka 10 mil i mörker och kyla, sätta sig i en kall bil som kanske startar efter dansen.

Man får bli hemma och titta på "Lets Dance" och vicka på tårna.

Sånt är livet. Det kommer väl en sommar.


Nu ska jag gå och sätta mig. Oskar försöker sitta i mitt knä men det är lite trångt framför datan.

   

Dagens ord: Under snön lever växterna och bara väntar på våren.

Av Anita - 8 januari 2011 23:52

  

Sent på kvällen när jag öppnar dörren till mitt hus slår doften av julgran blandat med rosdoft och en svag aning av vedlukt. Känns hemtrevligt att stiga in fast bara katten Oskar välkomnar mig.


Sonen åkte igår kväll och har nu kommit fram till ett regnigt Skåne. Här har det varit -20 grader idag och jag har undvikit att gå ut. Katten Oskar har gått omkring och letat efter sonen och till och med jamat, något han sällan gör.

Det blir lite tomt när sonen åkt. Det är så sällan vi kan träffas.


Imorse när jag vaknade och skulle koka kaffe upptäckte jag att kaffet var slut och man blir ju inte människa när man inte fått sin vanliga kaffekopp på morgonen. Som tur var så kom DataFia och räddade mig med ett kaffepaket så vi satt en stund och fikade och surrade.


Sedan dök broder B med hela famijen upp och vi har haft en mysig dag inomhus hos mig. Lite mackor, lite titta på tv. Brorsdottern fick slingor i håret.

Lille Gullige Liam och jag lekte mest.

   

En sån här rolig kärring kan man göra bara med sin hand och en handuk. Han tycker att den är lite, lite läskig.

Han och jag har en liknande smak på grejor. Han gillar min flygande gris och min sjungande ängel och kyrkan som spelar och alla andra barnsliga grejor jag finner nöje i.

   

Därför har vi alltid väldigt roligt när vi träffas och det har varit en härlig dag trots allt.


Så frampå kvällen var jag bjuden till broder B på middag. Återigen hela gänget samlat utom sonen då som åkt tillbaka söderöver.

 Jättegod mat.

Potatisgratäng med en låda med kycklingfile och en massa annat gott.

Efterrätt cheascake med dajm i. Mums mums.


Imorgon åker även broder B med familj tillbaka till Skåne och jag blir själv igen.

Det blir alltid lite konstigt när alla ger sig iväg, speciellt nu på vintern när så många andra prövningar lurar om hörnet i form av kyla och de missöden som följer i dess spår men som sagt. Snart har halva Januari gått och det är bara att försöka överleva vintern en gång till.


Ibland undrar jag om jag har frusit ijäl i ett föregående liv eftersom jag så intensivt hatar vintern och kylan och har gjort det sedan jag föddes. De flesta tyckte om vintern när dom var barn men jag har alltid tyckt väldigt illa om vinter. Ja, skit samma. Det är bara att försöka stå ut.


Men.........vad vore livet utan mitt paradis Fisksjön

och min fine son

och min härliga katt

och mina hundratals fåglar

och mina goda vänner

och mina trevliga släktingar

och min bil som alltid går

och alla roliga saker som jag tänkt göra under det här året.


Dagens ord: Det är bara att försöka tro på framtiden och hoppas att allt blir bättre och bättre.

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

51 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3
4
5
6
7 8
9
10
11
12 13 14
15
16
17 18 19 20 21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se