Alla inlägg under mars 2011

Av Anita - 31 mars 2011 09:52

 

Här sitter han katten Oskar och surar. Jag ska vara hundvakt i några dagar till grisnäsan Bob och det faller inte Oskar på läppen. Han tycker inte om hunden Bob av någon anledning utan har satt sig i mitt sovrum och tjurat. Nu får jag nog överge mitt sovrum för några dagar och ligga på nervåningen för Oskar försvarar sängen med sitt liv och jag kan bara tänka mig vilket liv det skulle bli om Bob hoppade upp i sängen. Hualigen.

 

Ni som tror att man har mycket tid när man är pensionär anar inte hur jäktigt det är. Så bråttom så man hinner inte ens blogga vissa dagar.'


Den här veckan har varit fullkomligt fulltecknad och så måste man ju sova länge på mornarna också.

Vi tar det från början med iförrgår. Började morgonen med att titta ut och se att äntligen har stormen gett sig och solen sken fint, en toppendag väntar.


Åkte ner till en bekant på byn för ett ärende och där blev jag kvar rätt länge och fick frukost och en lång, lång pratstund.

När jag kom hem ropade grannen på mig och han börjar krya på sig nu för han började prata om att vi skulle äta surströmming någon dag.


Ute en stund och sedan gjorde jag kräftpaj till 2 tejer och mig och så drog vi iväg till Indal på storseans. Det var trevligt och intressant. Hon som hade seansen känner jag sedan förut och det var trevligt att träffa henne. När vi åkte hem snöade det så man knappt såg vägen men det gick bra ändå. Börjar med strålande sol och slutade med toksnöing. Än har inte våren tagit sitt grepp om vintern men dom brottas för fullt.


I går vaknade jag till kyla -16 grader och strålande sol. Åkte till jobbet och på lunchen åkte vi alla till ett ställe som är helt unikt.

Det heter Grannäset och där har man renoverat en gammal ladugård och gjort restaurant. Inte vilket mathak som helst utan med fantastisk närproduserad mat.

Vi skulle tacka av ett par killar som jobbat hos oss länge. Så gott så gott.


När jag kom hem på eftermiddagen såg jag att DansBritt hade kommit och satt ute på sjön och pimplade. Jag gick ut och hon hade fått en hel hop med mört och några fina abborrar också. Bra före på sjön, skare och lite snö ovanpå. Man kan gå överallt och isen är över halvmetern tjock om inte mer.


Så kom "Mitt ljus i mörkret" med hunden Gösta framför sig på snöskotern. Så blev det till att fika lite och det finns väl ingen gång kaffet är så gott som utomhus.

När vi satt där kom ytterligare ett vårtecken. För första gång hörde vi orrarna spela på sjön. Våren ÄR på väg även om det går långsamt.


Vi satt ute länge till framåt 6 på kvällen. Sedan DansBritt åkt for jag ner till DataFia och vi tog en lång promenad med hunden Bibi. Det är rätt kallt så det har frusit till is så vi fick gå väldigt långsamt.


Snabbt som en höna skiter hade den dagen sprungit iväg. Tänk vilken LYCKA att få bara göra det man tycker är roligt. Visserligen SKULLE  man väl putsat fönster men jag tycker att de första fina dagarna på våren måste man njuta. Nu MÅSTE jag ingenting utan kan spara det till någon dag jag VILL (om det nu kommer någon sådan hihi).


Faktiskt känner jag mig rätt frisk nu och på rätt bra humör också. Livsandarna har liksom kommit tillbaka. Idag blåser det lite igen och var rejält kallt inatt men jag skulle tro att Britt kommer och vi drar ut på sjön. Kanske lite grillning nere vid sjön och naturligtvis sitta vid strandstugeväggen och lapa sol. Kanske vi rent av tar och badar lite bastu framåt kvällskvisten.


Min brorsdotter J kommer med en kompis på lördag och dom ville titta på min loppis. Den är i ett miserabelt skick och en massa lådor jag inte ens vet vad det är i. Jag har gruvat mig för att ens titta in där men nu blev jag lite sugen och började rota i lådor och hittade många spännande saker en del som jag var tvungen att ta reda på själv. Fina snapsglas i grönt glas, En jättfin mörkblå kastrull med blommor på, en kosa att ha i ryggsäcken och dricka kaffe ur. (min gamla har gått sönder) Vilka grejor. Jag blev riktigt sugen på att öppna loppisen till sommaren igen. Kanske om jag kunde få någon att hjälpa mig att diska upp och göra iordning. Kanske vi får se.


Dagens ord får bli: Solens värme kostar ingenting och lyser både på fattiga och rika utom på kontorister som måste sitta inne och lida. 

Av Anita - 28 mars 2011 15:24

 

OM jag hade en inglasad veranda kunde jag sitta i en solstol och njuta av solen utan att att blåsa bort och frysa öronen blå.

OM inte växthuset vore helt översnöat kunde jag sitta där och låtsas som om jag hade en inglasad veranda.

OM det inte stormade så hemskt skulle inte gamla tallen vid sjön blåst ner. bastudörren blåst av och vattenkokarn ramlat omkull.


OM det inte blåste så förfärligt kunde jag hära fåglarnas kvitter i granskogen när jag gick där nyss.


 

OM inte sista snön kommit hade jag kanske kunnat hitta en liten bukett blåbärsris och se hur många dagar det dröjt innan dom små rosa klockorna slagit ut.


OM jag inte haft så många goda vänner skulle det bli ensamt i Fisksjön nu när en innevånare dött och vi bara är två kvar i hela byn.


OM jag inte äntligen vore fri och behöva kliva upp tidigt skulle jag vara förbaskad på sommartiden och behöva kliva upp klockan 5 istället för 6.


OM jag inte vore så frisk igen skulle jag inte orka gå på promenad i snålblåsten.


OM jag hade pengar skulle jag ordna en vårfest.

 

OM inte datorn, katten Oskar och kaffe skulle finnas skulle livet vara allt bra trist.


OM inte det slutar blåsa snart blir jag riktigt sur.


Dagens ord: Om man bara letar efter det negativa hittar man aldrig det positiva men faaaan vet om jag kan se något positivt i snålblåst.   

Av Anita - 27 mars 2011 12:50

  Räven sket på broa inatt. Jag hoppas i alla fall att det var räven.

  Sparken har frusit fast i isen nu när det är kallgrader igen. Synd för det är rena skridskoisen på gårdsplanen och är förenligt med bryta benfara att krångla sig ut.

Eftersom det fortfarande blåser kunde man kanske fälla ut jackan till ett segel och segla iväg över isen.


Som sagt vinden blåser så gott den kan men har lugnat sig lite och då börjar det toksnöa istället så nu är det en smärre snöstorm.


  Jag följer vårens framsteg genom att titta på gärdsgården och som ni ser så är det någon dm ovanför snön nu så lite har det tinat i alla fall.


Jag kurar inomhus. Igår var det inte hit en enda människa men jag pratade i telefon med mina brorsdöttrar, sonen och kinabror.


Nu när man är pensionär måste man se till att inte alla dagar är lika. Därför har jag bestämt mig för att helgerna är jobbfria. Det ska vara som på den gamla tiden. Helger är vilodagar. När man jobbade hade man ju fullt upp med att göra det man inte orkade eller hann på vardagarna men nu är det andra bullar.


Umgås med släkt och vänner, lata sig, promenera, läsa och bara slöa framför tvn. Igår umgicks jag inte med någon bara per telefon men..... jag läste ut en tjock bok och bara latade mig, badade skumbad och åt upp en stor bit brieost och några skivor parmaskinka framför tvn.


Bortsett från att jag längtar till våren och till att kunna röra mig fritt ute i naturen så har jag det rätt så bra. Tänk att det kunde vara så skönt att bara vara lat.


Dagens ord: Var glad om det bara är räven som skiter på bron. hi hi

Av Anita - 26 mars 2011 09:26

 

Mina planer på att möta våren utomhus har det inte blivit mycket av den här veckan. Det har ju stormat så förfärligt så det har varit svårt att ens ta sig till postlådan. Halt har det blivit också men snötäcket har inte minskat så mycket.


Önskar att jag hade lika mycket energi runt mig som på den här bilden men det kommer nog så småningom. Det ska lysa och spraka runt mig bara solen får sätta igång och värma min kropp.


Igår bestämde jag mig för att åka och jobba eftersom det inte gick att vara ute. Hörde ni vad jag sa. JAG bestämde att jag skulle åka och jobba. Har jag det inte förspänt så säg?


Inte nog med det. Efteråt gick jag och min jobbkompis med man till hotellet för en after work middag.

Hotellet i Kälarne är fantastiskt. Tänk att för bara 80 kronor så en utsökt god buffe och dessutom en trubadur som spelade jättefint.


Snälle Sven kom också och gjorde oss sällskap. Det var så mycket familjer där för barnen åt för 5 kr per år så då kan man kanske unna sig att gå ut och äta.

Stämningen var god. Småpojkar sprang omkring och dansade till musiken och små babyn låg och sov i famnen på föräldrarna.


Det kan inte vara lätt att driva ett hotell och matservering på den här lilla platsen med så lite folk men man kan inte säga annat än att dom verkligen försöker och dom har alltid så god mat.


Sedan jag kom hem såg jag på Lets Dance och egentligen var dom lika duktiga båda som var med till slutet så det kvittade vem som vann. Synd att det är slut. Jag tycker att det är så härligt att titta på dom. Om det vore något som jag skulle vilja så var det att kunna dansa så och få ha så fina kläder bortsett då från skorna som jag tycker är fjask. Varför plåga de stackars fötterna på detta viset bara för att man får finare ben.


Idag skiner solen igen men det är omöjligt att hitta lä här. Lä finns bara i skuggan och där vill man inte sitta när det är -5 grader.  Hoppas bara att blåsten ger sig lite så jag kan gå ut och plocka reda på alla grejor som ligger inblåsta i skogen.



Om man nu ska säga något positivt så är det att pelargonskotten har växt och blommorna i fönstren verkligen börjar bli knubbiga och fina. Man riktigt ser hur dom växter. Inga planer finns för dagen. Det är bara att vänta på att något ska hända och det gör det säkert.

 

Dagens ord Man ska försöka vara glad för det man har, vad skulle man annars var glad åt.

Av Anita - 24 mars 2011 11:01

Att göra en tur tilll stan kan vara nog så kul om man har trevligt sällskap och det hade jag igår.


DansBritt och jag åkte iväg och först hälsade vi på StadsHelen och jag fick två söta grisar och en tapetrulle med änglar på.

Sedan kutade vi omkring i affärer och jag kom till den slutsatsen att det är tråkiga trista färger som gäller i vår så det är ingenting för mig.

Sån tur när plånboken gapar tom och elräkningen lurar bakom hörnet.


Lunch unnade vi oss i alla fall innan vi fortsatt vår runda.

Snön yrde omkring och det blåste och jag hade mina finstövlar. Dom är så hala att DansBritt fick gå och hålla mig under armen som om jag vore en riktig gammkärring. Skämmigt!


Vi träffade några bekanta som vi kramade om.


Jag skulle till systemet för att leta efter italiensk moscato. Tyvärr fanns inte rätt sort men jag provade med något annat. DansBritt skrattade åt mig och tyckte att det var dyrt för 6 %-ig alkohol men jag vet så väl vad jag ska ha den till.

Inte för att komma åt fyllan utan för att.....


Första dagen när hammocken och trädgårdsmöblerna är på plats på altanen ska jag ta fram mina finaste vinglas och AMV och jag ska sitta i solen och fågelsången och dricka och prata gamla Italienminnen. Kanske vi till och med ska göra oss en macka med parmaskinka och tomater. Längtar  redan till den stunden.


Som sagt med en tom plånbok kan man inte falla för så många frestelser men ...

 

det blev en flaska med bastudoft som man blandar i vattnet man slår på bastustenarna.


Som ni vet har jag en svaghet eller kanske rent av ett beroende.

Det är inte rökning, inte sprit eller knark, inte spel eller sexmissbruk, inte ens choklad men jag är barnsligt förtjust i allt som spelar och låter och rör sig.


Jag har ju en nöffande gris, en flygande gris, en sjungande fisk och en spelande ängel. Dessutom den galna kinesiska häxan som vrålar när hon vill och en massa julsaker som låter förstås.


Häxan med stort H med häftigt skratt och blinkande ögon kunde jag inte motstå. Stor är hon också. Lille gullige Liam kommer att älska den.

Hua, hon är riktigt läskig mend hemska händer med svarta naglar på.

 

Idag stormar det igen. Uppåt fjällen är vägarna igendrivna och tågen står stilla. Det är varning att ge sig ut. Fjällräddningen har varit ut otaliga gånger den här veckan för att rädda folk som kommit bort på fjällen.


Här i östjämtland är det bättre men idag vågar jag mig inte ut. Det flyger omkring grenar överallt, fågelborden och hundkojetaket har blåst av och snöspadar och presenningar har blåst långt in i skogen. Allt på förstukvisten har försvunnit, både mattor och plasthinkar och lyktor. Jag tycker inte om blåsväder. Inte ens ett fågelkvitter hör man.


Skit samma. Jag har att göra inomhus och Gamla Anders är på väg hit en sväng.


Skatans skatfrön blev ingen hit. Av alla 5 så har bara ett grott och kommit upp men det ska bli spännande att se vad det blir i alla fall.

 


Dagens ord:Är du ute efter fyllan är det ingen bra ide att dricka moscato.   

Av Anita - 22 mars 2011 14:08

Med en spinnande katt på magen vaknar jag imorse och det stormar utanför och är lite grått så det blir en innedag. Ligger och njuter av att ligga och dra mig på morgonen, Sakta sakta vakna, sträcka på sig, kanske läsa en bit i en bok och ta det lugnt.


 Det far en del tankar i skallen just den tiden och jag är så glad över att jag får sådana mornar äntligen. Mornar av ro. Det har jag önskat mig hela livet och äntligen är jag här.


En sak till som jag kommer att få. Det är att uppleva våren under dagtid. Se vilka fåglar som bosätter sig i holkarna, följa naturen i lugn och ro. Se var blommorna växter, klättar upp på bergen som jag längtar till, allt utan brådska.


När jag ligger här så tänker jag också på alla härliga hundar jag har umgåtts med i mitt liv. Så många och alla så snälla och sådana personligheter.

  Min första hund Lurvas var en blandrashund, en duktig älghund och en trevlig sällskapshund, klok som få. Han blev 15 år gammal och hans sista år var han barnvakt till sonen. När han började gråta hämtade Lurvas mig omedelbart så att jag skulle få tyst på honom.

  Min andra hund hette Cris och var stor snäll och dummare än tåget. Höll på att dränka sig i sjön och ån flera gånger för hon inte hade vett att gå iland när hon jagade fåglar.

  Vilda lekar tillsammans med pappas hund var det alltid och pappas hund tog med Cris för att lära henne jaga älg men det gick inte så bra.

 

Broder O har också haft många hundar men den klokaste var nog ändå Zeb. Han kunde gå lös fast han var älghund och var en trogen och snäll sällskapshund.

 Mamma och Ivar hade också en hund som hette Khila och hon var sin alldeles egen personlighet. Hon lämnade inte ens förstukvisten och det var med nöd och näppe hon ville gå ut och gå. Däremot kunde hon dyka i vattnet efter pinnar och simma i timmar. Mycket förtjust i mat var hon också.

  Broder B hade en härlig långhårig hund som hette Lukas. Han följde gärna med på promenader och var rätt förtjust i att bada i sjön. Han gjorde gärna sin egen lilla vandring på badstrandsrundan och sov ofta inne i skuggan under någon buske. En härlig mysig hund.

  Sonens fästmö hade en liten liten hund som hette Tindra. Hon var inte större än katten Oskar men väluppfostrad och duktig. Det märktes minsann inte att hon hade en liten hjärna. Så smart.

 

En liten Tindra och en jättestor Lukas. Kärleken finner inga gränser, inte ens hos djuren.

  På jobbet har vi alltid haft hundar till min stora tröst. Ibland har hundarna varit det enda som dragit mig till jobbet. Dom har verkligen visat sin tillgivenhet betydligt mer än dom andra på jobbet.


Två av dom har funnits speciellt i mitt hjärta och det är Santi som ofta låg inne i mitt rum och hälsade mig varje morgon med stor glädje.

  Den andra var jämthundstiken Milla som hade det där speciella som jämthundstikar har. Det lite blyga tillgivna och mycket rara sättet som går rakt in i hjärtat.

 

På andra sidan sjön finns en speciell och mycket egen blandrashund som heter Gösta. En säregen personlighet som man måste tycka om.


Det här var bara ett litet axblock av alla hundar jag känner. Det finns fler. Bob, Challo, Vilma, Puck, Bibi, jag kan inte nämna dom alla men hundar är underbara. Ibland tänker jag att jag skulle ha en hund men man blir ju lite bunden om man har djur. Det får räcka med katten Oskar. Jag vill ju åka och fara som jag vill utan att ha förplikterser mot någon. Det får räcka med katten Oskar.


Ni som har djur vet att dom betyder väldigt mycket för en, ibland lika mycket som människor. Ibland kan jag tänka att om vi vore lika kärleksfulla mot människor vi har runt oss skulle livet vara mycket bättre. Trots allt kommer man på sig med att först hälsa på hunden sedan på människan och man har inte samma gulliga tonfall heller. Underlig va.


Så dagens hälsning får bli som om du vore en hund: Men hej på dig lilla du.

Vad du är fin. Oj vad du är duktig. Oj oj oj lilla gulliga du. Kom här får jag krama dig.

   

Av Anita - 21 mars 2011 14:46

Jag har ju slutat att planera för helgerna för nu är det vår och då kan vad som helst hända. Det enda jag ser till är att jag har lagat ordentligt med mat som helst bara går att värma upp för man vill ju vara ute.


Lördagen sken solen klart och fint och redan tidigt på morgonen for rena autstradan med skotrar på sjön. Alla på väg till olika sjöar och fiskevatten. Tyvärr började det snart blåsa en kall elak vind.


Lekkamraten med fru dök upp rätt tidigt och vi drack kaffe och drog ut på sjön. Dom tänkte pimpla. Min isborr är minsann inte den bästa och vi borrade och borrade.

 

Här har Leila nästan kommit igenom den hårda isen.


Om man nu ska göra en jämförelse mellan lekkamraten och de norrländska männen så är det så att han inte borrar så bra och inte får han mycket fisk heller men......

han är en hejare på att laga mat, han frågar alltid om han ska hjälpa till med något och efter middagen kastade han sig snabbt i diskbaljan, plockade in grejor och satt in i diskmaskinen.


 De andra karlarna som jag känner kanske är hejare på att köra skoter, dra upp fisk och jaga och andra sysslor men man får vara glad om dom ställer tallriken på diskbänken. Lekkamratens omtänksamhet och vänlighet är man ju inte alls van vid och jag tror jag uppskattar den mer än den värsta storfiskare.


Frampå eftermiddagen kom broder O och han hade naturligtvis fått fisk. Han stannade och åt innan han åkte hem på skotern. Fisken fick katten Oskar och han var glad för det.


   Frampå kvällen kom DataFia och vi badade bastu för första gången sedan nyår.

  Äntligen har jag lyckats gräva fram bastun ur snön och när vi gick hem hörde vi för första gången pärlugglorna hoa i granskogen och månen sken. Den var orange och stor som attan. En härlig kväll.


Det var meningen att jag skulle följa med till Sundsvall och IKEA på söndag men när jag såg hur solen sken,hur vindstilla det var och när jag är totalt utan pengar så stannade jag hemma och glad är jag för det för  efter ett tag kom DansBritt och vi gick över sjön och solen värmde så gott.


Vi gick till andra sidan sjön och hälsade på "mitt ljus i mörkret" med kvinna och hunden Gösta. Vi fick fika där förstås och blev kvar rätt länge innan vi vandrade hem.

 Så satt vi nere vid sjön och solade en stund och vinkade till snöskotrarna som åkte förbi. Tyvärr kan man inte känna igen någon eftersom dom har hjälm och visir men skit samma.


Vi åt resterna efter grytan från dagen innan och rätt vad det var så kom DataFia med man.


Klockan 18 var det dags för mig att åka på bokcirkeln med tanterna nerifrån byn och så var dagen slut. Tänkte se på "morden i midsommer" men somnade i soffan och vet inte riktigt hur det slutade.

 Det tar på att vara ute hela dagarna, lapa sol och röra på sig och dra i sig frisk luft. Nu börjar det hända saker. Nu är det vår.


Imorse när jag vaknade vid 7-tiden hörde jag att fåglarna redan hade börjat kvittra. Jag tror att hackspetten flyttat in i fågelholken i björken åtminstone går han in där hela tiden men jag vet inte om hackspett bor i holk och inte så nära hus men man vet aldrig. Det visar sig väl.


Idag har jag jobbat till nu.

 Ringde till sotaren och talade om att han inte kunde komma eftersom jag inte fått hjälp att få upp takstegen ännu och han blev sur och skällde på mig och sa att jag kunde få eldningsförbud men vad fasen ska jag göra.


Det skulle bli någon brandkontroll och då skulle man upp på taket också men som sagt vad ska jag göra. Hantverkare av manligt kön är inte att lita på. Det är något man åtminstone har fått lära sig genom åren. 


Det är tö idag och droppar från taken.


Dagens ord: Den som inte gör några misstag gär vanligtvis ingenting alls. 

Av Anita - 20 mars 2011 08:31

Läser min blogg för ett år sedan och för två år sedan. En kul grej som finns på den här bloggen.

Inser med fasa att jag blir tråkigare och tråkigare och skriver tristare och tristare. Undrar varför. Det är nu jag skulle blomma ut på alla sätt.


Idag skiner solen från klar himmel men jag ska följa DataFia till Sundsvall och Biltema. Båda deras bilar gick sönder igår. Funderar lite lätt på om jag ska sluta skriva men då måste jag börja skriva dagbok igen och det känns lite jobbigt.


  

Ha en bra dag ialla fall så funderar jag på hur jag ska göra under dagen.


Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

56 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4
5
6
7
8
9 10
11
12
13
14 15
16
17 18
19
20
21 22
23
24
25
26 27
28
29
30
31
<<< Mars 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards