Alla tider på året är det vackert. Vårens lila fäger, försommarens ljusgröna flor, högsommarens blommande almäck som gör bergen rosa och så höstens vackra gula, orange och röda färger. Allt speglat i vattnet. Vintern ska vi inte prata om. Då är hela världen ful och bara vit (tycker jag i alla fall, vinterhatare som jag är).

Kinabror, Sofiepropp och jag drog iväg ner till Alnön för att hälsa på faster Gunhild och hennes man. Egentligen skulle jag åkt tidigare men snön hindrar mig ju. Snart åker jag ner igen och stannar några dagar men den här dagen blev en trevlig tripp i alla fall.

Det är lite så att det blir alltid fler än man tror som träffas när i kommer tillsammans i den här släkten. Först så kom en kusin och sedan en kusin till. Så kom ett kusinbarn och efter en stund ett kusinbarn och hennes två söta ungar och så kommer det en katt också.

Det var fullt i lägenheten av trevliga. vackra och härliga människor. Vilken tur jag har som har så trevliga släktingar. Det är minsann inte alla som har det.

En sådan här dag var det ju naturligtvis en massa äta. Börjades med kaffe och mackor och sedan blev det pizza och sedan fika igen.

Vid 4tiden drog vi iväg mot IKEA-området och var in på Biltema, Rusta och Willys för att handla lite. Det ska inte bli någonting men det blir det ju alltid.

  Så på väg hem igen och så stannade vi till i Svarthålsbyn och hälsade på Lekkamraten och Leila. Där blev det en god iransk soppa och sedan fika på det.

Ja ni hör. Om man skulle hålla på så här varje dag skulle man bli tjock. Jag har så många vänner jag skulle ha hälsat på så jag får väl försöka hålla igen lite med ätandet hemma och spara mig till alla besök jag ska göra.

 Se upp mina vänner. Snart står jag där utsvulten på er trapp och förväntar mig få både mat och fika.

Kanske kanske kommer jag blåsande på kvasten och landar lite elegant utanför dörren med katten Oskar bak på kvasten. Man vet aldrig.

Våren är ju full av magi.

Vaknade klockan 4 imorse av att en bil körde in på gården. Det om något var mysko. Trodde att det var grannen som var sjuk men det enda jag såg när jag tittade ut var två skator som höll på att pippa ute på gården. Jo du skatan. Sådana är dom, de sexgalna fåglarna på min gård.

Dagens ord: Goda ord är bättre än guld, men inte skulle det sitta illa med en liten vinst  heller.   

  Titta ut kära vänner. Nu är gräsmattan helt fri från snö. Gräsmattan föresten. Den är uppäten av sorken men vad gör väl det. Det växer väl upp igen. Mitt körsbärsträd är uppätet och krusbärsbuskarna är helt uppätna och en del rosor men sådant är livet. Alla ska leva på sitt vis även sorkar.

Det är inte bara underbart nu utan suveränt underbart. Tänk att få vara ledig den allra vackraste dagen som våren ger.

Så roligt vi har haft idag. Kinabror, DansBritt och jag var iväg till PappersBeda och hämtade ett flak med ved. Tänk att ha så snälla vänner som ger mig ved och Britt skjutsar den med sin bil. Jag kan inte nog uppskatta mina vänner. Är man fattig så är man aldrig riktigt fattig när man har goda och hjälpsamma vänner.

Det har varit översvämning borta vid vättarnas bäck och vattnet har runnit ut på sportstugornas tomt precis som det gjorde ifjol. Vi upptäckte det igår kväll och brorsan var där några timmar och lyckades leda vattnet rätt.

Vi gick alla tre nerför bäcken och rensade den från skräp och pinnar för att få ett bättre flöde. Det är roligt att dika i bäckar. Det är verkligen en ren fröjd.

Vad gör man mer en sådan här härlig och varm och solig dag. Jo, det är klart att vi grillade för första gången.

Hungriga var vi så in i norden efter att ha jobbat i bäcken och fraktat ved.

  Fläskytterfile, med två såser varav en var ny för mig och verkligen gav smak till anrättningen. Rydbergs Whiskey o pepparsås och den rekommenderas varmt.

Vilken lycka att äntligen få sitta ute på altanen och äta grillad mat och bara må gott. Tänk att få ha det så bra.

Sedan gick vi ner till sjön och där rensade jag ett par diken till. Isen ligger fortfarande tjock men det börjar bli landlöst på en del ställen så långfredagspimpeltävlingen känns nog som den blir inställd. Broder B kommer inte förrän på långfredagen så han är rädd att missa något men det känns inte så.

  Nu har Skatans blomfrö kommit långt och till och med blommor har det blivit på den. Den växer så det knakar och snart måste jag sätta den i större kruka innan den slingrar in sig i gardinstången.

Gårdagen var jag iväg och jobbade ett tag och på kvällen hade vi meditationsträff igen. Vi är 8 kvinnor som samlas och har det både mysigt och trevligt. Kinabror fick snart nog av all kvinnlig fägring och drog iväg åt annat håll.

Nu kan jag verkligen känna att livet som pensionär är något alldeles extra.

Dagarna är fulla av fröjd och gamman och en sådan här dag får man bara en av.

Tänk att solen kan göra så mycket. Av den surmulna Skogsnuvan syns inte ett spår. Det bara bubblar och glädje och lycka i hela mig.  

Dagens ord: Hungern är bästa kryddan och solen är bästa lyckobäraren.

Trekant på vårkanten låter mer spännande än vad det är. Jag upplever personligen inte en en tvåkant hi hi, men runt omkring mig pågår ohämmad sex i vartenda träd.

När kinabror, DansBritt och jag tog fram trädgårdsmöbeln och satt oss på altanen för att njuta av eftermiddagssolen såg vi tre hackspett som hade väldiga problem med att välja partner och har man svårt att välja kan man kanske ta fler än en. Förekommer till och med bland människor har jag hört.

Runt mitt hus finns det massor av hackspett av olika storlekar.

  Egentligen hade jag tänkt kalla dagens inlägg för "Mossa,mossa, alla människobarn".

Det gäller att skynda sig ut på isen nu innan den smälter bort. Våren har slagit till rejält och snart är det mer bart än snö tack och lov. I diken och bäckar bara forsar det fram vatten. Det brusar och låter överallt.

  Brorsan och Britt fiskar och jag eldar och upptäcker.

Innan det grönskar är ögat känsligt för allt det lilla som växer på marken och som man inte upptäcker annars. Alla vackra mossor som man inte märker i vanliga fall.

  Alla färger och former och så mjuka att känna på och så god doft om man luktar på dom.

Vårtecknen är många.

  Myrorna har kommit fram ur stacken och springer febrilt omkring och lagar vinterns skador.

  Mina älskade trolltuvor har kommit fram ur snön och står där och bligar finurligt på mig.

Fiskmåsarna kom seglande och sjukades på fisken som låg på isen.

Britt och Kinabror drar upp fisk på fisk. Har en känsla av att det blir rökt abborre på spisbrödmacka imorgon.

  En helt suverän lunch åt vi. Varm ärtsoppa, punch och ostmackor. Man kan inte tänka sig bättre. Skål på er! Jag som normalt inte dricker sprit tycker faktiskt att det är gott med varm punch till ärtsoppa, sött och gott.

Överallt kvittrar fåglarna och nu känner man verkligen att man lever.

En liten tur på byn för att gå på fiskemöte och fram på kvällen kom DataFia med men för att dricka lite kaffe.

Du kan tro att det går åt mycket kaffe i paradiset Fisksjön nu när våren kommit.

Brorsan och jag satt oss framför tvn och snart snarkade vi ikapp i varsin fotölj.

Vårluften och utelivet mattar ut en totalt Det är ett som är säkert.

En ny skön dag randas, visserligen mulen och grå men utan storm och faktiskt befinner sig mitt hus i fullständig kaos så en "plocka iordning" dag kan verkligen behövas. Det är skitigt på golvet efter alla hundar och stövlar och odiskat överallt. Tror inte det finns en ren kopp kvar så det är bara att sätta igång att röja.

Dagens ord: Skitiga golv är ingen katastrof så länge det finns vatten och en mopp. Glada hundar och katter och barmark är mycket viktigare, glöm inte det. 

Tänk att det alltid blir så här i Fisksjön. Antingen kommer inte en människa eller också kommer massor på en gång.

Så var det i lördags. Det var en blåsig och bitvis regnig dag så det var till att vara inne. Först dök AMV med man upp och sedan kom Sofiepropp och hennes mamma, tätt följt av men kompis till mig som heter Eva.

Så kom en kusin med fru som inte varit hit på jag vet inte hur många år och det var ju också jättetrevligt.

Sedan började jag med maten Guldgrävarpanna på älgskav.

Så kom då Lekkamraten med fru och broder O med fru och två hundar. Den dagen gick fort kan ni tro.

Söndagen var det dags att vara med på¨PappersBedas dotters konfirmation.

Det var i Stuguns kyrka. en kyrka jag aldrig varit inne i. Den är otroligt stor av någon anledning. Byn är liten men en gång var det en rik bygd. Man skulle väl bräcka grannbyn kanske genom att visa makt. Kyrkan har ju alltid stått för makt.

Jag har faktiskt aldrig varit på konfirmation gammal som jag är. Jag är inte konfirmerad och ingen av mina bröder heller.

 Kyrkan var väldigt fin invändigt med fina målade fönster.

  Jag hade helt fel för mig hur saker och ting skulle gå till.

Trodde att det skulle vara förhör men dom sjöng och småläste lite snuttar och det var musik. Prästen såg glad och lättsam ut så det var väl en trevlig stund även om det varade rätt länge.

 Det känns lite gammaldags med alla procedurer men som sagt. Min gud finns inte i kyrkan. Min gud finns i naturen och i allt som  lever. Resten har vi människor hittat på, till största delen som jag ser det för att kunna ha makt och styra. Speciellt vill kyrkan styra oss kvinnor med tal om synd och straff men den här dagen var det inte så. Det var bara glädje.

  Titta vilket härligt glasfönster. Säga vad man vill så är kyrkor historia också och där det har funnits pengar i alla tider finns också de vackraste sakerna och utsmyckningarna.

Resten av dagen var det till att äta jättegod mat hos PappersBeda och tårta och kaffe. Tänk att lilla dottern är så stor. Tyckte att det var nyss vi skjutsade henne i barnvagn.

PappersBeda klippte mitt hår och vi tog en promenad med hunden Bob och sedan var det bio som gällde.

"Hur många lingon finns det i världen" Det var den trevligaste film jag sett på mycket länge. Man både skrattade och grät. Den var rolig och sorglig och gick direkt till hjärtat. Både pappersbeda och jag satt och småsnyftade och en såndan tuffing som jag lipar sällan. Se den!

Så lite tankar en sådan här morgon. Igår regnade det och jag tycker om när det regnar. Då försvinner snön. Dessutom var det kav lugnt och det är underbart när blåsten försvinner. Jag frös inte ett enda ögonblick på hela dagen och det är verkligen ett framsteg för våren.

Planerna för dagen vara att åka ut på sjön men det ser väldigt grått och regnlikt ut så vi får se hur det blir.

Dagens ord: Långa predikningar trötta både kropp och själ.           

Med morgonsolen i ögonen sitter jag här och tittar ut, ser den nedrasade takstegen och nu äntligen har gärsgården tinat fram.

Som det toksnöade igår kan man inte tro att våren är på väg men förr sa man alltid att det skulle komma en ny omgång snö för att få bort den gamla och så är det nog.

Lyssnar på radion och hör brorsan snarka lite hemtrevligt, hör kaffepannan koka och spraket i spisen. Vinden vinter och tjuter som en galning. Om inte vinden vore så vore det en väldigt fin dag idag.

Vårtecknen duggar tätt nu. I björken har skatan byggt bo. Den har aldrig byggt så nära huset förut men vi har väl blivit mer bekanta nu när jag pratat med henne varje dag hela vintern.

Igår i snöovädret fick jag se att både koltrasten och bofinken har kommit  och slagit sig ner vid fågelbordet.

Efter vägen tinade snön så dikena är proppfulla. Vi fick till och med göra en liten dikningsutryckning med spadar och korp för att leda vattnet ner i diken där det rann över vägen och bildade stora lokar. Lite roligt är det allt att dika vatten. Det har jag alltid tyckt.

Sitter och tänker på att nu kanske jag kan andas ut. Vintern har nog fått stryka på foten nu även om han försöker klämma till lite då och då.

Jag har överlevt vintern. Allt har ordnat sig på något vis även om det såg mörkt ut ett tag.

Listan är lång. Bilen som inte gick genom besiktningen. Stegarna som ramlade från taket. Elelementen som lade av.

 Den obarmhärtiga kylan som  nära nog tog knäcken på mig.

 Harpesten, urinvägsinfektionen, magsjukan, listan kan göras lång.

 Veden som tog slut.

Pengarna som inte räckte till. Än kan jag väl inte ropa hej för elräkningen har inte kommit ännu och den lär väl bli en fasa i sig.

Nåväl nu är den förbi och jag kan konstatera att jag lever och mår rätt bra.

Nu är dagarna lätta att leva. Bara en sådan sak att man kan gå ut och mata fåglarna utan att behöva dra på sig jackor mössa och vantar, bara tjippa ut i foffatofflorna är helt underbart. Ni ser att jag inte har stora fodringar på livet egentligen.

 Vår välkommen till paradiset Fisksjön.

Förrgår åt vi surströmming hos grannen. Han sjöng till och med snapsvisor för oss.

Igår var jag på begravning av en annan granne. Det var en fin och speciell begravning som började med "Jämtlandssången" och ett väldigt fint tal av vår präst.

 Grannen som bott här i hela sitt liv fick förmånen att dö hemma i sitt hus och slapp både sjukhusvistelse och sjukdom. En död som man önskar sig själv faktiskt.

Kvällen tillbringade vi hos DataFia med familj. 

Vi får väl se vad som ska hända idag. En sak är säker. Det kommer att bli en bra dag.

  Dagens ord: Håll ansiktet i solen så ser du inte skuggorna.

När jag sitter och tittar ut på snövädret så tänker jag på aprilväder för igår ni var det en rent härlig dag.

Kinabror och jag packade ryggsäckarna och drog iväg ut på sjön, ända väst i sjön. Han på snöskoterna och jag på sparken.

Uppdelade sysslor efter det vi passar bäst för. Han fiskar och jag gör som jag alltid gör sköter om lägerelden.

Jag är den som letar efter lägerplats där det är som mest lä och mest sol.

En udde där det finns en gammal eldstad.

På en gammal tall hänger det en plåtburk med sträng i som man ska koka kaffe i och en gammal kniv. Undrar hur länge dom hängt där?

Här har fiskare slagit läger i kanske 100 år och mer men en kaffeburk rostar säkert rätt fort.

Första ställena där det blir bart är just på stränderna och här är det så fint. Olika fina mossor tittar fram överallt. Det doftar fuktig mossa och jord.   Det är så gott om nedrasade torra fina pinnar efter stormen i vinter så det är en baggis att tända en riktigt fin liten eld.

Den första vårelden får mig att må så otroligt bra, hjärtat riktigt sjunger. Att äntligen få vara nära skogen och elden och solen och dofterna.

Bara eldens sprakande annars är det tyst.

 Så packar man ur ryggsäcken. Där finns en del att äta, lite korv och lite att dricka och naturligtvis kaffe.

  Hembakat tunnbröd att rulla in korven i.

Ni kan inte tro vilken lycka det är för mig att äntligen få sätta fötterna på annat än snö och sitta här med ansiktet vänt mot solen, lutad mot en tall och njuta av våren.

  Fiskelyckan för brorsan var inte så bra men skit samma, katten Oskar är glad för småfisken och som sagt vi hade korv med oss.

Även den skönaste dag lider mot sitt slut och vinden tilltar allt mer. Jag ställer mig på sparken och får vinden i ryggen. Det är bara att fälla ut vingarna (förlåt jag menar armarna) så blåster vinden mig nästan ända hem. Bara några enstaka sparktag behövs men isen börjar bli blöt och subbig.

Efter en dag i sol och blåst känns ansiktet hett och man är både avslappnad och pigg på samma gång. En överdos av syre kanske.

På kvällen var det dags att släppa in alla tjejerna på meditaionskvällen.  Kinabror rymde fältet.

 Jag gör min debut med min egen meditation och dom verkar bli nöjd med den. Vi har som vanligt väldigt roligt. Är det inte det livet går ut på. Sällskapa och ha roligt.

Idag vaknar vi till blötsnö och strömavbrott. Strömavbrottet varade bara någon timme så nu har vi strömmen igen. Vi har ju fullt upp på dagarna.

Nu är det surströmming hos grannen som gäller och sedan ska jag dra iväg och jobba.

Dagens ord: Tiden går fort när man har roligt.

  Man glömmer hur fort våren bara kommer farande. I söndags åkte hunden Bob hem och vägen blev oframkomlig. Blottats upp så flera dm blötsnö och sörja fick mig att ringa på hjälp och under över alla under dök en vägskrapa upp nästan genast.

Det tinar och rinner och droppar. Jag satt på altanen med katten i knät. Han spann och gosade nu när han fått mig för sig själv. Dock blev han lite misstänksam när han såg att jag bäddade rent i sonens rum. "Kommer fler hundar tro".

Måndagen började solen skina och det var varmt och härligt. DansBritt och jag skulle åka till Frösön och hämta kinabror vid flyget. När vi närmade oss Östersund fick vi se att fjällen syntes mer än någonsin den här dagen.

Så kom han brodern och vi gick och åt lite mat.   Planka med röding åt både kinabror och Dansbritt. Jag åt kött för jag förstår att det blir fisk hela veckan nu om kinabror rycker ut på isen. Nu var det bara vatten ute på isen och jag kände mig tveksam till om snöskotern skulle ta sig ner.

Det är alltid fantastiskt spännande när brorsan kommer och han har alltid med sig de mest roliga grejor från Kina. Här fick jag en hatt som jag ska ha när jag rensar ogräs isommar. Tycker själv att jag blev lite kineslik i ögonen. Visst blev jag det.

  Så hade en tjej broderat den här fina tavlan till mig med små små korsstygn. Så fina grisar (favoriter) solrosor och fjärilar, en tavla precis i min smak. Äter gör dom också och det gillar jag också. Härligt Härligt.

Så kom broder O med sambo och hälsade på en sväng och kvällen bara gick iväg fort och snabbt.

Det var en underlig solnedgång den här kvällen med färger som inte varit förut i år.

  Vårskymningen har en särskild ton och det känns fint att den är här igen.

Idag har det varit full fart. Vi började med att åka på jobbet och träffa min jobbarkompis och PappersBeda och gå iväg till hotellet och äta bruna bönor med fläsk.

Det var fint väder så vi bestämde oss för att åka ut på sjön. Smärre missöden som att borrarna inte funkade, kinabror körde fast med skotern och att det inte nappade ett dugg gjorde inte så mycket.

Jag hittade i alla fall vårens doft upp på land. Så fort bergknallar och berg börjar få bara fläckar måste jag bara upp på land, känna marken under fötterna för första gång och dra in lukten av fuktig vårmark. Ni som inte har snö kanske inte tänker på att marken luktar. Det luktar liv, det luktar vår. Snön är fullkomligt död och luktar ingenting. Jag är SÅÅÅÅÅ glad att den skiten håller på att tina bort. Less på snö kan man minsann säga att man blivit den här vintern. Den har varit lång.

Hoppas bara att isen håller ett tag till så kinabror får fiska så mycket han vill.

Imorgon blir det en ny dag. Vi får se vad som dyker upp då.

Dagens ord: Heja heja friskt humör snälla gumman tö. Jag kung vinter allt du kan med kvasten för nu ska han bort   

Katten Oskar är urförbannad fortfarande och i ren protest när jag stängde in honom på mitt sovrum inatt har han totalt rivit sönder en rulle hushållspapper som jag hade där och rivit ner ett par blomkrukor.

 Under dagen har hunden varit inne när katten varit ut och tvärt om. Mötet i dörren har varit ett fräsande och morrande utan like.

Nåja nog om det. Det droppar och rinner och töar utomhus.

Imorse  vaknade jag  av att hunden Bob skällde som en idiot när hemtjänsten kom till grannen .

Ett av lyckan för mig är att få ligga och dra mig på morgonen, sträcka på sig som en katt, gäspa. Inte kasta sig upp när man är halvt medvetslös utan ligga och känna att man sakta sakta låter sömnen försvinna. Det är SÅ härligt.

En annan sak jag märkte igår och som jag inte vet hur det kom sig var att jag helt plötsligt började se tydligare. Missförstå mig rätt. Kanske att jag heller ska säga att jag började lägga märke till saker jag inte tidigare gjort.

Fick besök av några kompisar och såg att den ena hade en vacker ring (som hon påstår ha haft massor med år) Lade märke till hennes snygga hårfärg. Lade märke till att en annan hade nya kläder.

Jag börjar titta på saker på ett annat sätt tex när jag vattnar mina blommor. Förut tänkte jag: Skynda mig att vattna. Nu ser jag liksom hur dom ser ut, hur dom växer, vad dom vill. Så underbart att ha tid att se livet på ett mycket mer fullvärdigt sätt. Känns som om jag öppnat upp ett sinne som varit gömt bakom alla vardagliga sysslor som skulle utföras.

Känner också att jag har tid att lyssna på människor mycket mer nu utan att tänka att jag skulle ha gjort det och det och det i all oändlighet.

En annan sak är underbart och det är att slippa få skäll. Jag vet att jag fått skäll i hela vuxna liv (jobbat på försäkringskassan och bland åkare så då förstår du).

Förmodligen har jag haft svårt att inte ta det personligt och inte kunnat skaka det av mig som man skulle. Inte heller har jag kunnat skälla tillbaka. Förmodligen är all det uppdämda behovet orsak till att jag inte tål att dricka sprit för då blir jag verkligen folkilsken.

Så det här med min eviga längtan ut när jag suttit instängd på kontor och solen har gassat. Våren speciellt har varit en sådan tid.

Nu ligger hela naturen och bara väntar på att jag ska vara ute och jag väntar bara på att det ska slut blåsa för att vara ute i storm gillar jag inte alls.

Så här skulle katten Oskar vilja göra med hunden Bob om jag inte ställde mig ivägen och det värsta är att hunden börjar ta emot nu och det verkar inte bli bättre snarare sämre men snart åker Bob hem och istället kommer Kinabror och han kommer bra överens med Oskar.

Tänk att glömskan faktiskt är av goda många gånger inom rimliga gränser.

Nu när jag slipper frysa inomhus och det är så varmt i sovrummet av solen att jag slipper klä på mig under täcket har jag nästan glömt hur hemskt jag frös ivinter.

Jag har nästan glömt hur det kändes att vara så sjuk så jag knappast kunde orka gå och lägga in ved i spisen och äta.

Dagens ord: Det är ingen ordning i det här huset sa katten som blev utkörd när hunden kom.