Efter en trevlig vecka sitter jag här nu alldeles själv. Inget munters snarkande från brorsans rum och ingen kaffelukt från köket när jag vaknar.

Ingen tekopp som står på bordet. Kinatjejen har alltid en tekopp stående.

Katten Oskar har inte ens klivit upp ur sängen idag. Han ligger och surar i Kinatjejens säng. Han har legat hos henne så gott som hela veckan.

Utanför skiner solen och det ser ut att bli en fin dag men.....visst märkt det att det börjar bli vinter. Det är kallgrader på nätterna och igår såg jag att rimfrosten låg kvar på skuggställena hela dagen.

  Helgen har ju varit fin i alla fall. Lördagen var vi ute och promenerade och på kvällen tog vi med kinatjejen till hotellet i Kälarne där det var buffé och trubadurunderhållning. Vi gjorde sällskap med Pappersbeda med familj.

Kinatjejen tittade sig omkring med lite undrande ögon. Förmodar att det är lite annorlunda än hemma i Kina. Vi tysta svenskar som blir mer och mer pratsamma ju mer sprit som kommer ner i magen.

Igår åkte dom alltså hem till Helsingborg och så kom Sofiepropp och hälsade på.

DataFia har gått på massagekurs och ringde och erbjöd mig en omgång massage så vi for ner till henne och jag blev knådad och varm och avslappnad.

Så kom PappersBeda för väva en stund och hon hade med sig sin man och en släpvagn full med ved. Välsignade människor.

Tyvärr drabbades hennes man av ryggskott så han fick sitta i en fotölj med min värmedyna under ryggen. Hoppas att det går över fort.

Så skjutsade jag hem Sofiepropp och nerför mansjöbackarna var det halt för nu började temperaturen gå ner till minus igen.

En hel plog med canadagäss flög över bilen, lågt lågt. Förmodar att dom var på väg att landa för nattuppehåll.

Vid stora rönnen vid Ica satt massor med sidensvansar och stoppade i sig de sista rönnbären. Sidensvansar är en av de vackraste fåglar jag vet. De kommer i flockar och försvinner lika fort.

Så for jag till Håsjögården och gick ner på kyrkogården en sväng. Ute på vallvika skrålade och skrek hundratals svanar. Den här tiden stannar dom för där i stora hopar. I skymingen är det nästan lite spöklikt med det ljudet.

Det var bokcirkel på Håsjögården och nu har vi fått nya böcker. Nu kommer ett boktips: Alla Karin Brunk Holmquists böcker: Den här heter Kaffe med musik men jag har läst "Potensgivarna" och "Sirila gentlemän sökes"

Böcker man bara inte kan släppa och man sitter med ett igenkännande småleende på läpparna hela tiden.

Nåväl vad mer. Det är förunderligt skönt att komma ner i köket på mornarna och det är lika varmt som på kvällen. Värmepumpen är helt underbar och det är skönt att slippa frysa.

Vinterdäcken har brorsan satt på. Det är bara bryggan som skulle komma upp ur vattnet nu sä är det klart med vintern.

Jag hoppas bara att att det dröjer riktigt riktigt länge innan den förbaskade snön kommer. Tänk om man kunde få skridskois en enda höst. Jag har inte åkt skridskor på många år nu och det hade varit kul.

Nej, nu ska jag gå ut och ge fåglarna mat.

Dagens ord: Det mesta är underverk men anses vardaglikt då vi är vana.

Vi kommer till det senare för nu ska jag skärpa till mig och försöka ta saker och ting i sin rätt ordning.

Så...då börjar vi med gårdagen. Vid 2-tiden kom PappersBeda för att väva en stund på våra plädar. Lilla kintjejen vill naturligtvis pröva på det.

  Som med allt annat gick det väldigt bra.

Efter ett tag kom DansBritt och hjälpte till. Under tiden gick kinatjejen ner i köket och tillagade en härligt kryddig god mat till oss.

  Oj så gott det var.

Mätta och belåtna tog vi emot de andra tjejerna för att ägna några timmar åt vår meditation med mera.

 Vi ägnade en del tid åt att stärka vår självkänsla genom olika övningar och dessutom fick vi lite berättelser av de som varit på massageskurs och regretion. Naturligtvis tog vi också oss igen en meditationsstund. Viktigaste av allt var naturligtvis att vi pratade, skrattade och hade en väldigt trevlig kväll.

Så vaknade vi till en strålande morgon. Inte en vindpust och runt 0-an. Snabbt bestämde vi oss för att elda upp riset som legat och skräpat och som  vanligt så jobbade kinatjejen som attan och fraktade ris och annat så det bara visslande om det.

Efter ett tag så ringde broder O och talade om att man skjutit en älgkalv.

Vi har ju varit ut på älgtittning flera kvällar men inte sett en enda älg.

Kinabror och Kinatjejen for iväg för att titta på den.

  Under tiden dök Lekkamraten och hans Leila upp.

Eftersom det var en strålande fin dag bestämde vi oss för att tillbringa resten av dagen nere vid sjön. Vi tog upp min båt och Lekkamraten som älskar att elda tände en grilleleld nere vid sjön.

Jag rotade i frysboxen och hittade några korvar och några hamburgare och naturligtvis så lärde jag mig något nytt igen. Lilla kinatjejen lär mig något nytt varje dag och jag har aldrig tänkt på att man kan grilla gurka och potatis.

  Gurka,lök, morötter och potatis penslade med olja,soja och kryddor. Så enkelt och så otroligt gott. Att jag aldrig tänkt på det.

  Så nu sitter vi där nere vid brasan och solen glittrar i vattnet.

Alla vi pratar med varandra. En pratar kinesiska och engelska, en pratar svenska och persiska , brorsan och jag pratar engelska och svenska och lekkamraten är ju faktiskt trespråkig och pratar engelska, svenska och persiska helt otroligt bra.

Vi blandar språk och skrattar och klarar av att förstå varandra väldigt bra och har väldigt trevligt där nere vid sjön och tillbringar en härlig eftermiddag tillsammans.

Nu kommer vi till rubriken.

Lekkamraten har fått jobb i Bollnäs som badmästare och åker ner dit på måndag.

Hans fru går på svenkspråksundervisning och är sjuksköterska i grunden. Hon har varit här i 2 år och pratar jättebra svenska redan. Nu blir hon ensam hemma ett tag och hon har aldrig bott ensam i hela sitt liv. Stor förändring.

Så min kinabror som nu har gjort klart i Kina och kommer att bo i Helsingborg och jobba i Köpenhamn.

Kinatjejen som nu snart kommer att åka tillbaka till Kina och hon har en annan framtid framför sig. Tuff som hon är kommer det väl att gå bra men hur ska Kinabror klara sig utan henne. Hon är ju en pärla och en tjej från landet. Jag tycker att det känns tråkigt att hon ger sig iväg för jag har redan blivit väldigt fäst vid henne. Vilken underbar tjej.

  Dom här tjejerna, en från Iran och en från Kina fann varandra genast även om dom hade problem med språket.

  Solen går ner tidigt nu och här sitter vi då i Fisksjön, från olika länder och med olika bakgrund och med olika framtid framför oss och åtminstone jag tycker att det är lite sorgligt för jag vill ha dessa härliga människor kvar hos mig och inte skiljas från dom.

  Solen går sakta ner och det är fredagskväll.

 Vad händer fredagskväll?

Jo, bastu och naturligtvis måste jag ta ner min trumma och trumma ute på bryggan. Jag trummar för min granne på andra sidan sjön "mitt ljus i mörkret" och nästan genast ringer han och talar om att han lyssnar på mitt trummande.

  Känns lite vemodigt att vi som sitter här i solnedgången kanske aldrig mer ses åtminstone inte tillsammans.

 Lekkamraten som är den värsta eldmästaren och älskar att elda och vara ute på sjön,

 Kinabror som är min allra bästa hjälp och aldrig tycker att något är besvärligt och nu lilla kinatjejen som jag tycker så mycket om.

  När solen gått ner går kinatjejen och jag ner och badar bastu. Hon har aldrig gjort det förut och vi sitter i bastun och pratar och svettas.

Vi har värmt vatten i värmaren utanför och går ut och tvättar oss och tömmer över oss av ljummet vatten och går in igen.

 Så håller vi på en stund och vandrar hem från sjön med månen och stjärnorna som sällskap. Det är minusgrader och krasar i gräset när vi går.

Värmer på lite mat sedan kinamiddagen igår och kinabror öppnar en flaska mousserande vitt vin som vi dricker till.

 Klart att det finns anledning att fira en sådan härlig dag.

Katten Oskar ligger hopkrupen i vaggan och ser ut att må riktigt riktigt bra.

Så har en fin dag gått och dagens ord får bli.

Den ena dagen är icke den andra lik.

 Oskar and the birds låter som ett popband men icke. Lilla kinatjejen sa så när jag äntligen kommit mit för att köpa fågelfrö och buskarna blev fulla av småfåglar som katten Oskar tittade på med hungrig min.

    Söndagen var i sanningen en märklig dag. Det var mulet men rätt lite vind så vi bestämde oss för att elda upp högen med gamla plankor och skräp som jag plockat ihop under sommaren.

  Jäklar så det brann. Vi blev riktigt rädda när vinden tog i mer och mer. Vi fick springa runt och släcka i gräset som visserligen är blött i botten men som har torra strån som stack upp.

Jag vågade inte lämna brasan så kinatjejen gick upp för att laga kinesisk mat till oss. Jag stannade nere vid brasan och vinden tilltog och det började småregna.

Jag hade bestämt mig för ett bastubad och hade värmt vatten i värmaren.

Rätt vad det är får jag höra någon spela trumma inne i skogen. Lät precis som min trumma. Min första tanke var att någon tunna åkt ner i ån och slog mot stenar när den åkte neröver men efter ett tag så hördes en tydlig melodi.

Vem i fridens namn spelar i ösregnet i öde skogen?????

Nå jag gick hem och åt god kinamat. Då hade även broder O kommit och även han tyckte att det var gott.

Jag gick ner för att basta men det var inte skönt ett dugg. Vinden rev och slet i bastun och ven genom röret. Utanför blev det bara snabbt jättemörkt och fåglarna skrek som galningar i mörkret. När jag gick upp började snön att falla. Kalla klibbiga flingor Fy sjutton.

Då kom nästa underliga sak. Oskar var inte inne och han hatar snö lika mycket som jag så något var fel. Jag letade i alla rum, vi ropade och ropade men ingen katt kom. Till slut var vi tvungna att gå ut i ovädret. Kanske hade jag stängt in honom i strandstugan eller källaren. Ingen katt Orolig Vad hade hänt?

Till slut kom vi på att kinabror hade hämtat en jacka i "brakskitarnas dal" och mycket riktigt. Där låg han och sov helt fridfullt. Jäkla katt att smyga in överallt.

  Så igår morse hade snön så gott som smält bort och en fin solig dag väntade.

Farbror bäver har snällt nog fällt några björkar nere vid min strand och kinabror tog motorsågen och kapade upp björkarna så jag kunde få lite mer ved.

  Kinatjejen är en helt underbar tjej som vill vara med och prova på allt. Vi satt stopp vid motorsågen men att köra skottkärra och trava ved var hon en fena på minsann även om det var lite svårt med balansen på skottkärran till en början.

Så vilken tur jag har. Bävern, kinabror, kinatjejen hjälper till.

  Kanske är det höstens sista vackra dag så då måste man utnyttja det. Vi tog båten och gjorde en tur runt sjön och det var så fint.

  Vid kronstugan gick vi iland och drack kaffe och fikade i solen innan vi åkte hem.

Naturligtvis ville hon försöka köra motorbåt och det gick ju bra om än lite likt slalom då och då. Jag är full av beundran för den här tjejen. Hon är verkligen både mjuk gullig och samtidigt otroligt tuff.

  Idag var det kallt igen. Vinden ven och bara några grader varmt. Jag skulle till tandläkaren och det tog väldigt lång tid. När jag kom hem mådde jag lite illa av allt skit jag svalt när jag låg där som en gris för slakt. Förstår inte hur man frivilligt kan bli tandläkare. Måste vara ett otroligt tålmodig och fingerfärdig för att klara ett sånt jobb. Hualigen vilket hemskt jobb. Full av beundran är jag.

Nu har kinabror gjort en god gryta och vi har ätit gott idag igen. Jag har mest vilat idag och läst en bok som en kvinna från trakten skrivit. Den var bra tycker jag.

Kinatjejen har plockat lingon i skogen och nu har hon tänt i braskaminen och sitter och broderar. Inga lata stunder där inte.

Hot om snö inatt men det är väl skapligt ändå. Ifjol den här dagen var det 10 grader kallt. Nu är det i alla fall på 0-an men imorse fick jag skrapa rutorna innan jag for. Dags för snödäck nu.

Dagens ord: Maten är halva födan

Matgrytorna puttar glatt på spisen och kaffepannan står på hela tiden och folk kommer och går. Allt är precis som det ska vara och jag trivs och mår gott.

  Kinabror och kinatjejen kom härom kvällen och som vanligt fick jag spännande små saker från kina. En fin ask och örhängen som fjärilar och framför allt en grej att ha i håret. Det finns olika sätt att fästa den så det var med en dvd med bruksanvisning. Lite häftigt kan man tycka.

  Så här blev en av uppsänningarna.

Fredagskvällen stormade det ute och var så kallt så man kunde inte sticka ut näsan men vad gjorde det.

Killarna samlas i köket alla 5 och spelar kort under glada tillrop. Lilla kinatjejen broderar på ett fint litet broderi och DataFia och jag sitter och ser på någon gammal film inne i rummet. Brasan sprakar och det är allmännt trevligt, precis som det ska vara.

  Igår var det lite bättre väder så vi kunde i alla fall gå ut en liten sväng.

Kinestjejen är alldeles bedårande. Inte nog med att hon är vacker som en dag hon är så innerligt rar och glad och pratar bra engelska. Hjälpsam och man kan ana att den tjejen har en inneboende beundrandsvärd styrka. Hon som kommer från ett helt annat liv smälter in så otroligt bra i det här som måste vara som en annan planet för henne.

  Så kommer brorsdottern med man och barn och det blir leka och spela trumma och äta goda bullar som brorsdottern gjort.

Ja vad mera. Vi for och tittade efter älgar men såg inga. Vi tittade på bäverhyddan och for ner till vänner och fick kvällsfika.

Sen ville kinatjejen tända i braskaminen. Sådant som är självklart och enkelt för mig är väl lite exotiskt för henne och visst det gick bra.

Nu när jag inte har någon diskmaskin ställer hon sig och diskar hela tiden och det är minsann en tillgång när vi är några stycken. Fint att få hjälp i huset.

  Även sådana här dagar tar på krafterna och Oskar lägger sig att vila på kinabrors mage.

Inatt har det varit kallgrader och vinden har mojnat. Vi ska försöka bränna upp mina gamla skräphögar som jag gjorde i våras och lite annat uteplock.

Skulle tro att snart dyker det upp mera människor så nu måste jag sluta.

Dagens ord: Bättre kallgrader och lugnt än ett par pluss och blåsigt.

Att väva är precis som att måla. Först ska man göra en massa underarbete innan man kan börja men nu är vi äntligen på gång.

PappersBeda gör fransarna till första pläden. Snurra och snurra och sätt fast.

  Av någon anledning heter det att dreja frans.

Jag gör spolar som vi ska ha när vi drar in inslaget och börjar väva.

Det är så bred väv så vi försökte sitta båda för annars får man sitta och flytta sig hela tiden men det är kanske bra träning för rumpan, vad vet jag.

  Första pläden får grått inslag. Nästa ska bli gult och grönt. Det är spännande att se väven växa fram men nu blir det uppehåll några dagar för KinaBror och hans lilla "hjälpreda" från Kina kom sent igår kväll.

Dom ska ligga uppe i Mickes rum och farfarsskrubben så det får bli uppehåll ett tag.

Jag ägnade hela dagen igår åt att städa där uppe. De rum man inte använder har en förmåga att bli avlastningsrum för en massa skräp och en massa grejor man inte behöver. Nu har jag fullkomligt packat in allt i "Brakskitarnas dal". Det går inte ens att komma in där men bättre att ha allt skit i ett rum än att ha det lite överallt.

Det är det här som jag tänkt göra något åt. Städa upp men allt obehagligt skjuter man ju upp och hittar ursäkter för att slippa så det är bra när det händer något som får en att känna sig tvungen ibland.

Nu har jag haft gäster som legat över sedan förra fredagen så när som på måndag och då klagade jag över att det kändes lite ensamt en dag men sedan har det varit fullt ös.

Härom kvällen var vi på Håsjögården för att äta middag efter att vi jobbat på sommarcafe. Det har varit en insamling för att det ska göras jordvärme och tro det eller ej. Folk hade samlat in 160000 redan i den här lilla byn.

Jag har inte lagt till ett öre eftersom jag tillhör den skara som inte har några pengar men jag jobbar ju ideellt där lite då och då. Så är det med livet i allmänhet.

Dom som inga pengar har får jobba istället. Är det inte så det är här i livet rent allmännt. Skit samma Det är ialla fall fint att folk ställer upp.

Nu har det blivit en dvd med alla gamla foton vi har skannat in som finns att köpa och det ska jag naturligtvis göra och titta på resultatet av vår möda förra året.

Nu har kylan börjat komma. Igår regnade det hela dagen men idag skiner solen lite försiktigt men det är bara 4 grader varmt.

Kinabror och kinatjejen och jag ska väl ut nu och kolla läget. Fara och handla lite mat och sedan ikväll ska vi äta älggryta. Broder O har bidragit med en köttbit. Klart man man måste bjuda kinatjejen på något hon aldrig har ätit. Broder B:s dotter J kommer också och flera därtill så det blir nog en trevlig kväll.

Dagens ord: Om inte latheten fanns skulle människan aldrig göra några fiffiga uppfinningar.

Egentligen har jag mycket att berätta om, spännande saker som har hänt slag i slag sista dagarna men.......nu har jag sett en del grejor på tv som fått mig att blir lite uppretad.

Tänk vilka fegskitar vi är i det här landet egentligen. Vi har ett fåtal björnar och vargar här och många är så otroligt rädda för dom att dom inte ens vågar gå och plocka bär. Jägarna bara pratat om att få skjuta en björn för äran att bli en riktig tuffing.

Såg på tv en kväll hur man har det på Grönland. Det var en liten stad där man varje höst blev invaderad av isbjörnar och dom ni är verkligen farliga och bara lever för att äta allt dom kan komma över. 300 st. Man for omkring med en bil hela kvällarna och när någon var för närgången tog man och sövde ner dom och fraktade ut dom till isen.

men folk gick ute på gatorna i alla fall, till och med under nätterna. Det var ju så "lite" björnar där nu för tiden. "Förr kunde det vara 600 st . Dom håller på att dö ut. Fast många blivit dödade av björn var dom inte alls lika rädda som vi. Dom lärde sig leva med dom.

När man hör sådana grejor så kan man bara hånskratta åt oss som inte klarar att umgås med djuren. Dom har faktiskt samma rätt till den här jorden som vi.

Såg att någonstans i Skåne hade det kommit en älgstackare in i staden av misstag och en hel poliskår lyckades inte jaga ut den ur staden utan man "måste" skjuta ner den. Det är väl för fasten för ynkligt kan jag tycka.

En annan dag ska jag berätta vad som hänt och hur långt vi kommit med vår plädväv men idag har jag städat som en tok för kinabror och hans lilla "kineshjälpreda" kommer redan inatt och ikväll ska jag ha middag för några andra oväntade gäster. Så det är fullt ös men jag kände att jag var tvungen att ösa ur mig lite ilska å djurens vägnar.

Dom är faktiskt lika rädda för oss som vi för dom. Katten Oskar är i alla fall rädd för grisnäsan Bob som bott här i två nätter nu.

Dagens ord: Djuren har samma rätt att leva som vi.

Efter att ha pratat med en vän väldigt länge i telefon idag så flyger mina minnen till långt borta.

Det var på 70-talet och AMV och jag tog en billig resa till Mallorca. Billigt är billigt och vi fick ligga i en källare där det var blött och kallt.

På mornarna gick vi till ett cafe där man hade en öppenspis. Vi satt där och åt winerbröd och drack kaffe med en massa hungriga hundar omkring oss.

På kvällarna letade vi oss till ett diskotek "Sergent Pepper" där man också hade en öppenspis.

Där träffade vi två engelsmän. Steve och jag fann varandra rätt snart och varje kväll avslutades med den här låten.

Vi var inte vana artiga män men dom var verkligen gentlemän. Drog ut stolar, hämtade dricka och hjälpte en på med jackan och öppnade dörrar. Följde med oss till porten fast dom bodde ända ute i Magaluff. Varje kväll dansade vi på diskot.

 Steve var trumslagare i London och vi brevväxlade i tio år. Varje jul skickade han julklapp till mig. Ett år en mockaväska med fransar (var har jag den. Den borde vara supermodern nu) och ett år den här skivan.

Nu har lång tid gått och jag undrar vad han gör nu för tiden.

För att återgå till idag så sänder jag den här hälsningen till er från mig. Vänner är viktiga, kanske till och med viktigare än kärleken.

  Dimman ligger tung över Fisksjön på mornarna och lika tung ligger dimman i mitt sinne en del dagar. Jag tänker så mycket och det blir så lite gjort.

  Katten Oskar och jag går badstrandrundan och det enda ljud som hörs är canandagässens kacklade på andra sidan sjön.

  Vi sitter vid sjön och jag läser en gammal bok och han är alltid med, min kompanjon och vän. Just en sån här dag kan jag känna mig lite ensam trots kattens sällskap men jag vet att ikväll kommer PappersBeda och vi ska sätta igång att väva och snart kommer Kinabror och hälsar på så det är inte synd om mig ett enda dugg. Det är bara de här dimmiga dagarna som jag får lite ångest för den långa och hårda vintern som snart är här.

  Mörkret som så fort bara ramlar ner över världen och solen som nu inte går ner över ladugårdstaket utan försvinner bakom Vårkallhöjda. En dag till har gått i Paradiset Fisksjön, en dag då jag inte träffat en enda människa.

Dagens ord: Ta inte livet alltför allvarligt du kommer i alla fall aldrig ifrån det levande.

Nu har jag fått hjälp av er gulliga bloggisar med att hitta igen mina youtube grejor så nu kommer det att bli en minnernas kavalkad framåt.

Idag regnar det utanför och DataBritt har åkt på sin kurs och jag går omkring i min helånga morgonrock med håret på ända och som sagt hittade det här.

1967 Cattolica. Mörka ljumma nätter. Rocky Roberts var sommarplågan där. Den spelades överallt. Minnena dukar till. Ett diskotek med väggar av glas där det simmade fiskar innanför. Tänk er en liten tjej från Fisksjön Med stora ögon såg jag  på diskolampor och blixtrande ljus och snart hoppande jag omkring vild av glädje.

Fullt med tjusiga glada italienare runt om. oj vilka härliga tider.

Nu är det kanske så att det är pateiskt med en gammal kärring som hoppar omkring i morgonrock och rockar runt i rummet så svetten rinner i pannan till den här biten. Kära nån men det bjuder jag på.  Katten Oskar ser på mig med rädda ögon och piper iväg uppför trappan.

Mina bloggisar varför inte börja söndagen med att rocka omkring på golvet till en helt galen häftig låt.

Dagens ord: Man är inte äldre än man gör sig.