Direktlänk till inlägg 2 november 2011

MISSBEDÖMNING

Av Anita - 2 november 2011 09:03

Som jag berättat förut är jag varken rädd för björnar eller vargar eller andra vilda djur för jag är rätt övertygad om att människorna är dom farliga här i världen.

Ibland tänker man fel. Efter att ha tillbringat en förmiddag på jobbet och med att äta paltbröd och fläsk på hotellet åkte jag hem och tänkte att en sådan underbar fin höstdag måste man utnyttja.

Inga bilar hade åkt på vägen, inga hundar har jag hört skälla i skogen.

Jag började med att gå väst i gårdarna på vägen för att se om jag såg till några människor eller bilar. Gjorde bedömningen att ingen jakt var på gång och därför gick jag ner mot sjön och fortsatt hemöver efter sjöstranden.

Rätt var det var small ett skott alldeles i närheten av mig och hjärtat började klappa hårt. Kastade mig ner bakom en stor tall och strax efter kom 2 skott till. Vet ju att ingen ser mig där i skogen och jag vet ju inte åt vilket håll man skjuter heller så jag blev sittande där med klappande hjärta rätt länge. Inte för att jag mådde dåligt där i sjökanten med solen gassande men....... är det fördigskjutet eller kommer fler skott.

Så småningom gick jag hem i alla fall, försiktigt smygande efter sjökanten. Förlupna kulor kan ju råka ta fel. Flera blir ju skjutna varje älgjakt.

Det är sällan jag får hjärtklappning och känner mig rädd men nu var jag lite skakad och som jag sa förut. Det är människorna som är farliga inte djuren.

När jag kom hem så fick jag besök av Gamle Anders. Han kommer alltid en gång i veckan för att få lite fika.

Ni ska inte tro att det var slut med överraskningar minsann. PappersBeda med dotter och grisnäsan Bob skulle komma och ligga över och när hon öppnar dörren kommer det infarande inte hennes hund utan en annan vilt främmande hund.

Har ni sett en riktigt stor fin jämthundshanne någon gång. Nästan lika stor som en varg och väldigt varglika men svansen hänger inte utan har en fin glad knorr.

Den stora fina främmande hunden hoppar upp i soffan och lägger sitt stora huvud på mig och somnar så gott i min famn.

Då är det dags att ringa runt till jägare och se om någon saknar honom och efter en halvtimme eller så kommer man och hämtar honom. Vilken tur att katten Oskar inte var inomhus.

Ja så kommer det ett par kompisar till och kvällen går med lite vin och ostar och frukt. Jag behövde nog ett glas vin för jag var fortfarande lite darrig efter dagens äventyr.

Nu har PappersBeda och dottern åkt till Stockholm och jag är ensam hemma med grisnäsan Bob. Katten Oskar har gömt sig på övervåningen för han hatar grisnäsan Bob.

Ute är det varmt och skönt om än lite molnigt. Jag skulle gärna tagit en skogspromenad med Bob men vet inte om jag vågar. Jag kan inte förstå att det ska behöva skjutas hela jävla hösten. Det känns inte som om man vill gå i skogen när man inte kan vara säker för jägarna. Inte för att jag tror att dom skulle skjuta av dumhet men en kula kan faktiskt komma fel eller studsa och är det något jag inte vill så är det att bli skjuten eller omkomma i någon bilolycka.

Nu har PappersBeda vävt klar första pläden så nu är det min tur att väva men jag vet inte om jag har lust till det idag. Vi får se.

Dagens ord: Bättre en jakthund i soffan än en jägare i skogen.

Allmänt

Dela

billan

2 november 2011 10:02

Fy vilken skräckupplevelse!
Jag blir glad och varm i hjärtat av ditt fina inlägg om vänner och att göra saker tillsammans....underbart!
Grisnäsan Bob ser så charmig ut:)
Nu ser vi fram emot en fortsatt lång höst och en kort-kort vinter....

http://auroraborealis-1.blogspot.com

Sundinska

2 november 2011 10:52

Jösses vad otäckt!
På min tid(nu låter jag ju urgammal...men jag menar när jag var liten och fick ledigt från skolan för att följa med pappa och farfar på älgjakt) så var ju inte alla jägare helt nyktra heller. Mycket kaffekask blev det i kylan.
Så de sköt mest på varann, inte mycket älg fick sätta livet till...

http://solagast.blogspot.com

margareta.warenius@gmail.com

2 november 2011 11:22

neehej, du är inte rädd för björn. som jag skrev tidigare; en mycket god vän till mej- Arnulf- skogen/naturens man helt orädd.
Han blev ihjäl riven/biten av en björn, då han på kvällen gick till utträdet. Man hittade resten av honom nästa morron.
margareta

http://margaretawareniusblogspot.com

skogsnuvan

2 november 2011 12:01

Risekn att bli mördad, påkörd eller skjuten av misstag är nog betydligt större än att bli uppäten av en björn.
Skulle jag bli det så blev jag i alla fall berömd och det skulle stå på min gravsten. Hon dog en ärofull död.

http://skogsnuvan.bloggagratis.se

Skatan

2 november 2011 12:25

Herreminje ... vad läskigt. Jag skulle nog ha behövt minst tvååå glas vin om inte mer för att lugna mig efter en sån upplevelse. Fy sjutton. Sannerligen sannerligen är det bättre med en hund i knät i soffan än en enda jägare i skogen .

Kram!

http://skatanstankar.wordpress.com

Ingrid

2 november 2011 12:50

Hu, det var en ruskig upplevelse, jag förstår att du ännu känner dig darrig när du tänker på det.

Men fullt av vänner som tröst har du i alla fall inklusive främmande hundar och grisnäsan Bob.

Jag tänkte på dig idag när jag läste en liten notis i DN om bävern, så här står det:
"Bävern är ingenting annat än ett destruktivt råttdjur"!
Det säger senator Nicole Eaton, som vill byta ut Kanadas Nationalsymbol från bäver till "den värdiga isbjörnen!.
Vad säger du om det? Du som gillar bävern!

Kram Ingrid

http://stenstugu.com/wp

margareta.warenius@gmail.com

2 november 2011 15:59

Flicka lilla, ingen kommer ihåg Arnulf Ranung längre och det är inte mer än några få år sedan. Och t o m du har inget minne av´t då det hände inte alls så långt från dej.
margareta

http://margaretawareniusblogspot.com

Soldansare

2 november 2011 18:42

Hu, vad hemskt! Tänk att det vackra höstskogen ska ockupperas av karlar med vapen. Ja, det är förstås inte bara karlar men....

http://soldansarenssida.blogspot.com

Karin

2 november 2011 21:00

Huja, inte skulle jag våga vara ute i skogen när det är jägare i farten. Du var modig du som tog dig hem från ditt gömställe vid tallen!
Så vackert foto, med solen som lyser mellan de lavtäckta granstammarna.
Kram Karin

http://pixelmojan.se

Janne

3 november 2011 07:09

Hej! Vilken häftig bild med det mysiga solskimmret du fått tag i. Ha en fin dag !

http://skogsduvorna.blogspot.com

mimio

3 november 2011 12:58

ohmajgadd! förstår att du blev vettskrämd av skotten! Inte vill man bli ihjälskjuten och inte träffar jägarna varje gång de skjuter, i sådana fall fortsätter ju kulan framåt tills det "tar emot". Tänk, att Jämthunden sökte skydd hos dig... han vill säkert inte vara med o jaga men har inget val. Visst är risken större att bli dödad i trafiken, det är så sant men jag hade blivit rädd av att möta en björn... tror jag i alla fall... jag såg ett program om en man som umgicks med svartbjörnar i USA, mycket intressant... det var kärlek kan jag säga... tyvärr kom usla jägare och sköt björnarna, de lurade fram dem med mat och satt i ett torn och sköt dem när de åt. Ack så grymt, vilken orättvis jakt och man hade lärt känna deras personligheter genom denna fantastiska film. Jag grät...

http://mimio.blogg.se

mimio

3 november 2011 12:59

Människor är minsjäl inte kloka! vill jag också tillägga! Grrr

http://mimio.blogg.se

Selma

3 november 2011 14:41

Jag håller med dig jag. Hellre en hund i soffan.

http://frunatmaken.wordpress.com

Kristina

3 november 2011 18:14

Jag hade blivit livrädd jag med. Det händer mycket hos dig, och åter en trevlig läsning.
Nu ska jag åka på seans.
Ha det gott och kram!

http://kristinakicki.bloggplatsen.se

Margit

4 november 2011 00:51

Förstår din rädlsa..och känsla..när du hör skotten "omkring dej"!! Det händee så mycket olyckor och otäcka saker...så man vet aldrig!!!
Och märkligt med hunden...som kom..och la sig...hemma hos dej. Han ville väl inte vara mmed om jakten..
Nu förstår jag, varför hunden fått det namnet...grisnäsan BOB..Han ser ut att ha ett gristryne...stackarn...
Kram!!!!

http://margitholm.blogg.se

Titti

5 november 2011 11:43

Hujedamej!! Såna äventyr vill ingen ha! Har du ingen reflexväst att ta på när du är ute å går?

Du är inte bara en fin människovän, du är en fin djurvän med, det kände säkert den gästande vovven! I den famnen kan jag sova trygg, tänkte han säkert.

Så jättesöt Bob är!

ANITA

5 november 2011 16:32

dagens ord här vore nog en jägare i soffan o en jakthund i skogen:)..försökte skoja till de lite:)vilken fin tavla du har gjort..o visst ede härligt att ha minnen vissa säger att man ska se framåt o inte bakåt men det tycker jag är konstigt för jag tycker att hade vi ingen bakåttid så finns det ju ingen framtid..kanske blev lite konstigt men du förstår vad jag menar..älskar att snacka om det man gjorde när man var yngre , för ännu är vi ju unga..o har mycket att snacka om...kram

http://trollmorslillalya.bloggplatsen.se

LÄNGTAN OCH MINNEN

Kommentarer (5)

Av Anita - Tisdag 16 april 09:34

Denna långa förbannade vinter som aldrig verkar ta slut. Så jag frusit och frusit och som jag längtat och saknat sol och värme. i söndags kväll åkte jag på bio och såg Möte i Rom med bl Lassgård. Jag gillar honom och han kan spela så många oli...

DESSA FÖRBANNADE MASKINER

Kommentarer (4)

Av Anita - Fredag 12 april 08:38

Det blir bara värre och värre. Visst har jag haft 4 skrivare och visst har dom krånglat men nu går skam på torra land. Vi köpte en nya skrivare för att nu är det dags att ha vägföreningsmöte med allt det innebär. Det ska skrivas kallelse...

SNÖ SNÖ SNÖ

Kommentarer (4)

Av Anita - Lördag 6 april 10:03

Jag skrev ett långt blogginlägg om hur det är att vara pensionär och lite annat men datorn åt upp alltsammans och lika bra var det för det var bara gnäll. Snö snö snö. Kallt kallt kallt. Halt. Kinabrors hund Jack har brutit några klor i en f...

SÅ VAR PÅSKEN ÖVER

Kommentarer (3)

Av Anita - Tisdag 2 april 12:19

Skärtorsdagen var det skapligt väder ändå men jag lät häxan Hanna åka i mitt ställe till Blåkulla. Så började snön vräka ner. Att åka till Lillsjön på pimpeltävling blev inte av för någon av oss. Jag började laga mat istället. ...

VISSA DAGAR ÄR DET FULLT UPP

Kommentarer (3)

Av Anita - Torsdag 28 mars 14:10

Det har snöat sedan i måndags och just imorse satt jag och tittade ut på snön och gräddade rullrån. Dom ska jag ha på påskafton till efterrätt med glass och nykokt hjortronsylt och kaffe förstås. Nog om det. Igår var en märklig dag. Jag kl...