Som jag tidigare berättat är mitt förhållande till hundar gott. Ibland betydligt bättre än till män.

Int nog med att främmande hundar hoppar in i min bil eller kommer oväntat in i mitt hus. Jag har alltid haft jobbkompisar som haft med hundar på jobbet och dom har alltid legat under mitt skrivbord.

Igår när jag kom till jobbet var en hund jag inte träffat förut där. Den hade ena tassen i bandage. Det var en blyg söt jämthundstik.

Naturligtvis kastade jag mig ner på golvet och började gosa med henne. " Oj, har du ont i tassen lilla gumman."

"Vad du är duktig. Vad du är fin."

Jag förstår att det är många hundälskar som känner igen sig.

Så säger en av männen:" Jo hej du, tänk om du sa så där till oss."

Med skammens rodnad på min kind kommer jag på att jag inte ens har sagt hej till dom.

Nu börjar ju tankarna snurra.

Hur skulle det bli om man sa med samma kärleksfulla röst till människorna omkring oss.

"Vad du är duktig! Vad du är fin! Mår du bra idag! Klapp Klapp.

Om jag behandlat männen lika bra som hundarna kanske jag hade lyckats bättre i mina realtioner.

Fast det är lättare att gosa med någon som viftar på svansen. Karlar kan i bästa fall vinka med framsvansen om ni förstår vad jag menar och det är liksom ett annat tecken på tillgivenhet hi  hi.

Det är klart att kom det inn en vacker främmande människohanne och kastade sig ner hos mig i soffan och somnade med huvudet i mitt knä som den hunden som  kom in till mig förra veckan. Vad sjutton skulle jag göra då? Tanken svindlar.

Kanske skulle det vara bra att jag sagt till en skällande man: "Tyst med dig och gå och lägg dig" fnitter fnitter Tanken svindlar.

Det är klart att det skulle vara svårt att älska en man som skiter på gräsmattan och rullar sig i illa luktande dynga men en hund som gör det samma kan man älska ändå. Så märkligt om man börjar att tänka på det.

En karl som ylade när en löpande kvinna vore i närheten. Nej Nej nu måste jag få dom här tankarna ur skallen och gå över till något annat.

Till något annat. Igår var det bruna bönor på hotellet och jobbarkompisen. PappersBeda och jag gick dit och smörjde kråset. Å så gott. Vi rent av frossande.

Det är fortfarande plusgrader ute och fint väder. Vävning är det som gäller nu men ibland måste jag få hjälp av PappersBeda när någon tråd gått av och farit in i fel läge som det hände igår.

Så till slut ska jag ge er ett bra tips på tvprogram. Vid 11-tiden på kvällen är det "Skenet bedrar" på 7-an.

Hyacint som är en högfärdig kärring och hennes syskon som är precis tvärt om. Det är så roligt att man verkligen får skratta högt flera gånger på raken. och ni vet väl det att ett skratt förlänger livet och att gå och lägga sig och det sista man gjort var att skratta. Det måste vara livskvalitet.

Så kanske vi ska tänka lite på att inte bara klappa hunden och katten och barnen. Ni som har gubbe kanske ska ge honom en klapp och tala om att han varit snäll som inte gnagt skorna eller pissat alldeles utanför dörren.

Dagens ord är givet: Hunden änr människans bästa vän.

 

Kristina

16 november 2011 11:43

Som vanligt en trevlig läsning. Det tål att fundera på om jag ska ha hund eller gubbe. Det låter rätt bra med hunden...
Skämt åsido, ha en bra dag!

http://kristinakicki.bloggplatsen.se

 

Ingrid

16 november 2011 11:43

Mitt förhållande till hundar är också gott!
Och till katter också för den delen. Jag klappar inte främmande katter, men jag pratar med dem och det räcker för att de ska komma svansande efter mig en bit.

Maken, som är ganska likgiltig för hundar, har en underlig dragningskraft på dem. De dras till honom, fjäskar och svansar och ska ligga nära. Han bara tittar på dem, men om ägaren är i närheten kan hunden få en klapp som en artighetsgest.

Nu börjar det lukta fläskpannkaka i här, bäst att jag kollar ugnen!
Kram

http://stenstugu.com/wp

 

Titti

16 november 2011 12:00

Du är så rolig du Nuvan!
Å klok å vacker med!
kramen

 

Ewan

16 november 2011 12:35

Man eller hund.
Skulle jag gjort ett val idag,hade valet helt klart landat på Hunden!
Kram på dig Anita!

 

Liliann

16 november 2011 13:15

Varför tar du inte och skaffar dig en hund? som du skriver ett underbart sällskap. Nåväl det kan väl en man oxå vara men toleransen är betydligt högre mot den fyrbenet vännen....
Kram

http://livetefantastiskt.bloggagratis.se

 

ANITA

16 november 2011 18:24

Sjutton oxo kanske ska byta ut katten:) tack för kommentaren ser ut o ta ett tag jag bara sover o hostar låter som en 90årig gube ..nää fy va hemsk ja e.)..men du livet e bra skönt ändå vare sej man har katt eller hund mjauuu på dej..kram o o ett litet bjäbb ..har faktist fått garva lite nu när jag läst din blogg:)) inte så bra du får inte skriva så roligt jag hostar ju bara då:)

http://trollmorslillalya.bloggplatsen.se

 

Marie-Louise Grimlund

16 november 2011 19:31

Hejsan !
Välbehövligt. Tredje blogginlägget jag läser om hundar. Delade med min FB. Jg som bara har katter för "ögat" att mata dessa stackare och dessutom försöka få in dom innan vintern. De har varit ute många år nu i ur och skur.

Älskar hundar också såklart.Och lite andra pälsdjur.

 

margareta wårenius

16 november 2011 20:21

Hundtant är man; 1:a voven 1 welch Corgi, hon blev 14, 7 valpar!

av alla valpar, behöll vi Kalle 16år

2:a " 1 Jack Rusell, " " 16

Numera veckomatte åt FRANZZI som håller oss igång.

margareta

 

Ann

17 november 2011 07:10

Hej Anita! Gu´vad jag älskar Hyacint! Har tittat på serien i flera år, då det av och till varit på 7:an (fd tv4+), har sett varje avsnitt ett otal gånger och jag skrattar lika gott varje gång...Ulf säjer att det är för att jag känner igen mej.....hahaha...!
Ha det så gott! Kram Ann

http://dansann.blogg.se

 

zaq

17 november 2011 08:20

Jaa, du! så är det, min "människa" fattas mig något enormt och det värsta är att hon finns så nära och ändå så långt, långt bort...
Men så snart vi ses, är allt som igår!

Det är verkligen sant...

http://zaq.blogg.se

 

zaq

17 november 2011 08:24

Skammens rodnad har knappt lagt sig... Ty jag går i samma skor, "hej-hej hunden" ;-)
Men jag ska säga lite oftare till @ att han är duktig som inte pinkat utanför skithusstolen *ASG!!!

http://zaq.blogg.se

 

Selma

17 november 2011 13:21

På hunden kan jag också bli arg men det håller aldrig i sig lika länge som när jag är arg på maken.

http://frunatmaken.wordpress.com

 

Skatan

17 november 2011 16:32

Håller med Selma ... men jag ska göra ett försök och låtsas att han är en hund ... klappa på honom lite och säga att han är duktig. Han kommer väl få slag :-)

Kram!

http://skatanstankar.wordpress.com

 

margareta.warenius@gmail.com

20 november 2011 13:00

Hej, hur gör du det där med dom rörliga bilderna?
margareta

http://margaretawareniusblogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Det går sakta med våren här i Fisksjön. Visserligen har alen gula hängen som gör att jag går omkring och nyser fast jag äter allergimedicin.  Kallt på nätterna så snön tinar inte trots att solen skiner på dagarna.  Vägen är visserligen bar m...

  Denna långa förbannade vinter som aldrig verkar ta slut. Så jag frusit och frusit och som jag längtat och saknat sol och värme. i söndags kväll åkte jag på bio och såg Möte i Rom med bl Lassgård. Jag gillar honom och han kan spela så många oli...

      Det blir bara värre och värre. Visst har jag haft 4 skrivare och visst har dom krånglat men nu går skam på torra land. Vi köpte en nya skrivare för att nu är det dags att ha vägföreningsmöte med allt det innebär. Det ska skrivas kallelse...

  Jag skrev ett långt blogginlägg om hur det är att vara pensionär och lite annat men datorn åt upp alltsammans och lika bra var det för det var bara gnäll. Snö snö snö. Kallt kallt kallt. Halt. Kinabrors hund Jack har brutit några klor i en f...

  Skärtorsdagen var det skapligt väder ändå men jag lät häxan Hanna åka i mitt ställe till Blåkulla.   Så började snön vräka ner.    Att åka till Lillsjön på pimpeltävling blev inte av för någon av oss. Jag började laga mat istället.  ...