Direktlänk till inlägg 19 november 2011

NIKLAS STOREFAR

Av Anita - 19 november 2011 14:41

 

Mycket underligt har jag varit med om och jag ska berätta en historia för er som ni aldrig har hört.

För många många år sedan när jag var en ung flicka fick jag en läkesten som tomten i Kolbjännsjön hade ägt och gett bort till den gamla spåkvinnan som bodde där.


Hon berättade för mig om den lilla tomten som bodde på ladugårdsvinden. Han var gammaltomte och hade ingen familj. Han var stundtals lite sur och vresig och hon var lite rädd för honom.


Hon gav mig läkestenen .


Jag lade ner den i en låda och stoppade in den i "Brakskitarna Dal"

Det märkliga med den stenen var att den alltid var lite varm även om den legat i en kall låda länge länge.


Där i lådan bodde stenen i många år och jag hade glömt bort den alldeles. Det var lite synd för ifjol när jag hade harpest hade jag verkligen behövt en läkesten.


Så var det dags för meditationsafton med alla kvinnor. Vi var 8 stycken till en början men nu har vi blivit 9. Vi har trevlig kvällar och en av kvinnorna kan mycket om tomtar och vättar och då kom jag på att vi skulle känna på läkestenen. Den kom fram och genast fick hon meddelande och kontakt med tomten.


Han heter Niklas Storefar och tycker inte alls om att vara instängd i en låda uppe i "brakskitarnas dal".



Så nu har jag släppt ut honom och inte vet jag om han fick något psykbryt eller blev som en kalv på grönbete för natten efter sov varken katten Oskar eller jag ett enda dugg. Det hjälpte inte ens med att lägga sig på soffan framför tvn. Dåååå brukar man ju somna.


Inatt har jag sovit och hade jag inte gjort det så hade jag nog stängt in honom i lådan igen. Han känns ganska grinig men det ger sig väl så småningom. Hoppas att han hjälper mig istället.


Nu vet jag att ni tänker att jag inte är riktigt klok och det får ni väl tro för ibland undrar jag själv men....

vi går över till något annat.


 

Som ni ser så har drömmen om skridskois gått åt fander. Som lök på laxen började det falla någon sorts blötsnö inatt som gjorde att isen blev vit och ogenomskinlig och ännu skrövligare. Skit men inte alla drömmar blir verklighet. Det är då ett som är säkert. men.....kära vänner..... sluta inte drömma. Utan drömmar blir livet trist.


Idag har DansBritt och jag varit på julmarknad. Skulle inte handla någonting men det finns en loppis där och då hittade jag några gamla julgranskulor (jag som har alldeles för många förut) och då kunde jag ju inte hejda mig men det var väl billigt för dom kostade bara 5 kronor.


Vi åt tunnbrödstut med skinka i som var så jättegott och så trfade jag en bekant jag inte sett på säkert 20 år och vi satt en lång stund och pratade om hur det var på den tiden vi var barn och levde rövare i By och hur det blivit nu. Inga människor kvar längre. Landsbygden i inre norrland är en sorgligt öde plats och bara dom allra tjurigaste finns kvar. Såna som jag alltså.


Nu ska jag laga mer mat för snart kommer några vänner på middag. Ha en fin helg och kom ihåg


Dagens ord: Det finns mer mellan himmel och jord än vad vi förstår och inte ens ska försöka förstå.

 
ANNONS
 
Liliann

Liliann

19 november 2011 15:29

Minns en dröm jag haft i närtid, jag drömde att jag kunde se småfolket i alla dess former och lyckan jag kände över det i drömmen var obeskrivlig...vad kan det betyda tro? för inte har jag sett nån än men hoppas hoppas....
Du ska se att den där lilla vresen snart blir snäll och hjälpsam, han har ju trots allt varit instängd och bortglömd...länge...
Kram

http://livetefantastiskt.bloggagratis.se

 
Ingen bild

margareta wårenius

19 november 2011 18:13

Den som väntar på någe gott väntar aldrig förlänge!

margareta

 
Selma

Selma

20 november 2011 11:45

Men har han fått nån gröt då?

http://frunatmaken.wordpress.com

 
mimio

mimio

20 november 2011 12:54

Tänk att stenen är varm, fast den ligger kallt...
Nu får du bli god vän med Niklas, han kommer säkert att hjälpa dig på något sätt tror jag.
Vilken vacker skridskois, precis som glas ja, synd att den snöade bort bara.
Du skriver så fint och det är spännande att läsa. Nu, ska jag upp på vinden och leta redan på våra advents-stjärnor. Det är bara jag och Herr Gråben här hemma, Inge jobbar hela helgen.
Gråben blir skvatt galen "när jag går blir uppäten av vindshålet" och han står nedanför och skäller tills jag är klar hahaha...
Ska kolla om det finns någon tomte däruppe, man vet aldrig... jag har inte märkt något i detta huset, än så länge (annat var det i lägenheten... fult av liv om man säger). Vi får se, ska kika in i hörnen lite extra noga när jag kommer upp.
Kram på dig Anita, hoppas du får en fin söndag.

http://mimio.blogg.se

 
Skatan

Skatan

20 november 2011 15:00

Det finns sannerligen mer mellan himmel och jord än man kan tänka sig ... och du har då sannerligen en förmåga att locka fram sån´t som "egentligen" inte sägs finnas. Hoppas nu också Niklas Storefar blir på bättre humör så du får sova och kanske till och med blir hjälpt av honom när det kan behövas. Kram!

PS Det var för djäkligt med isen ... att den där skridskoisen gick upp i rök ... och att det SNÖAR DS

http://skatanstankar.wordpress.com

 
Ingen bild

margareta wårenius

20 november 2011 20:45

Anita, och hur får du dina rörliga bilder!

 
Soldansaren

Soldansaren

20 november 2011 20:52

Men varför hade denna griniga tomte varit så snäll och gett din vän den där läkestenen, skulle jag vilja veta!

http://soldansarenssida.blogspot.com

 
Kristina

Kristina

20 november 2011 21:41

Jag har samma tro som du. Jag skulle be tomten om hjälp.
Jag vet inte om jag har någon hustomte, men hjälp får jag.
Go kram till dig!

http://kristinakicki.bloggplatsen.se

 
Janne

Janne

21 november 2011 08:29

Hej! Jag tror tomten och läkestenen hjälper dig när du minst anar det. Ha en fin dag !

http://skogsduvorna.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Anita - Tisdag 13 nov 09:45

  I det grå och trista vädret så tröstade jag mig med en ÅsaNissefilm men det var nog den sämsta jag sett. Jag gillade inte att det var fel gubbe som spelade Sjökvisten. Ingen är som den riktiga Sjökvisten. Han är för härlig. Som vanligt kom Åsa...

Av Anita - Fredag 9 nov 21:17

  Gråvecka och grått är mitt humör också och jag skulle tro att jag inte är ensam om det. Det finns nog gott om sura kärringar och gubbar i grå november.   Fast det finns dom som är födda med ett glatt humör som ingenting biter på. Vad tråk...

Av Anita - Tisdag 6 nov 08:27

  Att vakna till en solig och fin morgon fast det är november gör att jag ändar planerna. Inget inomhusjobb idag utan bara vara ute så mycket som möjligt. Det gäller att andas in den klara höstluften innan det blir för kallt.   Hunden Jack få...

Av Anita - Söndag 4 nov 08:03

I det grå, i halkan under däcken och under skorna då blir jag lite glad att det är finväder.    Igår tog vi långa promenader efter stranden och lyssnade till sjöns mullrande och isen som gick sönder och klirrade och väsnades.  Skuggkvinnar vandr...

Av Anita - Fredag 2 nov 07:36

  När jag vaknar och tittar ut och ser hur allt är vitt och fullt av snö och is. Allt är grått och vitt och humöret ramlar genast ner i skoskaften och jag deppar ihop totalt. Ska det bli vinter redan? Ska det bli minst ett halvår med snö nu?   ...

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

51 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se