Direktlänk till inlägg 19 november 2011

NIKLAS STOREFAR

Av Anita - 19 november 2011 14:41

 

Mycket underligt har jag varit med om och jag ska berätta en historia för er som ni aldrig har hört.

För många många år sedan när jag var en ung flicka fick jag en läkesten som tomten i Kolbjännsjön hade ägt och gett bort till den gamla spåkvinnan som bodde där.


Hon berättade för mig om den lilla tomten som bodde på ladugårdsvinden. Han var gammaltomte och hade ingen familj. Han var stundtals lite sur och vresig och hon var lite rädd för honom.


Hon gav mig läkestenen .


Jag lade ner den i en låda och stoppade in den i "Brakskitarna Dal"

Det märkliga med den stenen var att den alltid var lite varm även om den legat i en kall låda länge länge.


Där i lådan bodde stenen i många år och jag hade glömt bort den alldeles. Det var lite synd för ifjol när jag hade harpest hade jag verkligen behövt en läkesten.


Så var det dags för meditationsafton med alla kvinnor. Vi var 8 stycken till en början men nu har vi blivit 9. Vi har trevlig kvällar och en av kvinnorna kan mycket om tomtar och vättar och då kom jag på att vi skulle känna på läkestenen. Den kom fram och genast fick hon meddelande och kontakt med tomten.


Han heter Niklas Storefar och tycker inte alls om att vara instängd i en låda uppe i "brakskitarnas dal".



Så nu har jag släppt ut honom och inte vet jag om han fick något psykbryt eller blev som en kalv på grönbete för natten efter sov varken katten Oskar eller jag ett enda dugg. Det hjälpte inte ens med att lägga sig på soffan framför tvn. Dåååå brukar man ju somna.


Inatt har jag sovit och hade jag inte gjort det så hade jag nog stängt in honom i lådan igen. Han känns ganska grinig men det ger sig väl så småningom. Hoppas att han hjälper mig istället.


Nu vet jag att ni tänker att jag inte är riktigt klok och det får ni väl tro för ibland undrar jag själv men....

vi går över till något annat.


 

Som ni ser så har drömmen om skridskois gått åt fander. Som lök på laxen började det falla någon sorts blötsnö inatt som gjorde att isen blev vit och ogenomskinlig och ännu skrövligare. Skit men inte alla drömmar blir verklighet. Det är då ett som är säkert. men.....kära vänner..... sluta inte drömma. Utan drömmar blir livet trist.


Idag har DansBritt och jag varit på julmarknad. Skulle inte handla någonting men det finns en loppis där och då hittade jag några gamla julgranskulor (jag som har alldeles för många förut) och då kunde jag ju inte hejda mig men det var väl billigt för dom kostade bara 5 kronor.


Vi åt tunnbrödstut med skinka i som var så jättegott och så trfade jag en bekant jag inte sett på säkert 20 år och vi satt en lång stund och pratade om hur det var på den tiden vi var barn och levde rövare i By och hur det blivit nu. Inga människor kvar längre. Landsbygden i inre norrland är en sorgligt öde plats och bara dom allra tjurigaste finns kvar. Såna som jag alltså.


Nu ska jag laga mer mat för snart kommer några vänner på middag. Ha en fin helg och kom ihåg


Dagens ord: Det finns mer mellan himmel och jord än vad vi förstår och inte ens ska försöka förstå.

 
ANNONS
 
Liliann

Liliann

19 november 2011 15:29

Minns en dröm jag haft i närtid, jag drömde att jag kunde se småfolket i alla dess former och lyckan jag kände över det i drömmen var obeskrivlig...vad kan det betyda tro? för inte har jag sett nån än men hoppas hoppas....
Du ska se att den där lilla vresen snart blir snäll och hjälpsam, han har ju trots allt varit instängd och bortglömd...länge...
Kram

http://livetefantastiskt.bloggagratis.se

 
Ingen bild

margareta wårenius

19 november 2011 18:13

Den som väntar på någe gott väntar aldrig förlänge!

margareta

 
Selma

Selma

20 november 2011 11:45

Men har han fått nån gröt då?

http://frunatmaken.wordpress.com

 
mimio

mimio

20 november 2011 12:54

Tänk att stenen är varm, fast den ligger kallt...
Nu får du bli god vän med Niklas, han kommer säkert att hjälpa dig på något sätt tror jag.
Vilken vacker skridskois, precis som glas ja, synd att den snöade bort bara.
Du skriver så fint och det är spännande att läsa. Nu, ska jag upp på vinden och leta redan på våra advents-stjärnor. Det är bara jag och Herr Gråben här hemma, Inge jobbar hela helgen.
Gråben blir skvatt galen "när jag går blir uppäten av vindshålet" och han står nedanför och skäller tills jag är klar hahaha...
Ska kolla om det finns någon tomte däruppe, man vet aldrig... jag har inte märkt något i detta huset, än så länge (annat var det i lägenheten... fult av liv om man säger). Vi får se, ska kika in i hörnen lite extra noga när jag kommer upp.
Kram på dig Anita, hoppas du får en fin söndag.

http://mimio.blogg.se

 
Skatan

Skatan

20 november 2011 15:00

Det finns sannerligen mer mellan himmel och jord än man kan tänka sig ... och du har då sannerligen en förmåga att locka fram sån´t som "egentligen" inte sägs finnas. Hoppas nu också Niklas Storefar blir på bättre humör så du får sova och kanske till och med blir hjälpt av honom när det kan behövas. Kram!

PS Det var för djäkligt med isen ... att den där skridskoisen gick upp i rök ... och att det SNÖAR DS

http://skatanstankar.wordpress.com

 
Ingen bild

margareta wårenius

20 november 2011 20:45

Anita, och hur får du dina rörliga bilder!

 
Soldansaren

Soldansaren

20 november 2011 20:52

Men varför hade denna griniga tomte varit så snäll och gett din vän den där läkestenen, skulle jag vilja veta!

http://soldansarenssida.blogspot.com

 
Kristina

Kristina

20 november 2011 21:41

Jag har samma tro som du. Jag skulle be tomten om hjälp.
Jag vet inte om jag har någon hustomte, men hjälp får jag.
Go kram till dig!

http://kristinakicki.bloggplatsen.se

 
Janne

Janne

21 november 2011 08:29

Hej! Jag tror tomten och läkestenen hjälper dig när du minst anar det. Ha en fin dag !

http://skogsduvorna.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Anita - Fredag 13 dec 09:21

  Så är det lucia igen och det tänder inte bara ljus utan minnen. Jag minns inte hur det var i skolan. Någon lucia var jag i alla fall aldrig. Troligen gick jag väl dold och långt bak i luciatåget och var så blyg att jag inte ville synas. Sån var ...

Av Anita - Onsdag 11 dec 09:02

  I förrgår vaknade jag till att det hade snöat igen. När jag ligger i sängen så kan jag se ut på balkongen och hur mycket snö som kommit kan jag se på balkongräcket och det avgör om jag ska kliva upp eller om jag ska tjura till mig och ligga kvar...

Av Anita - Söndag 8 dec 12:03

  Hörde att det skulle bli två dm snö och då bestämde jag mig för att det mesta av dagen skulle tillbringas utomhus. Jag tänkte välja ut vilken julgran jag ska ha innan dom snöar ner.   Jag har ju snöat in på julfilmer och satt och såg på t...

Av Anita - Fredag 6 dec 09:50

  Under ladugårdsgolv och hus sägs dom bo småfolket eller vittra som man säger. Säkert finns dom under den gamla ladugården.   Man ska inte bara julstöka det finns faktiskt annat att roa sig med. Jamtli i Östersund har en utställning om alle...

Av Anita - Onsdag 4 dec 09:19

Jag tycker mest om morgonen. När jag vaknar och det håller på att ljusna. Kroppen känns mjuk och varm och aldrig är flanelltäcket så skönt som just då. Jag tänker nästan alltid på hur skönt det är att inte behöva kliva upp utan kan ligga och dra mig....

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

52 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se