Alla inlägg under december 2011

Av Anita - 31 december 2011 09:40

 

Så har ett år återigen sprungit förbi. Snabbt snabbt. Även om året slutat illa med orkan och ryggskott som gör det svårt för mig att sitta här upprätt och försöka skriva några rader så kan jag nog tycka att det för mig varit ett rätt bra år även om jag inte hunnit med det jag tänkte.


Däremot har jag hunnit med en massa annat. Jag ger inga nyårslöften längre utom kanske ett. Jag försöker varje år lära mig en ny sak.


Det har jag gjort iår också.

 

Jag lärde mig göra en magisk trumma och inte nog med det. Jag har spelat på den varje vecka när jag badat bastu utom nu när det är vinter och vägen till bastun har snöat igen.

 

Det är nu många år sedan vi färgade garn men nu blev det av och vi gjorde iordning en väv till att göra plädar, något som jag aldrig gjort förut.


Jag har gått på svampkurs också.


Jag dansade ännu en sommar även om vi inte var på dansgala iår men Hällesjö och onsdagskvällar missade jag inte.


Hälsan har varit enorm bra även om det tog tid att repa sig från harpesten men att vara ute i friska luften och röra på sig har gett mig mycket den här sommaren. Det har fått mig att leva upp och känna mig frisk och kry och ung, även om det inte är så just idag. Jag har aldrig haft ont i ryggen förut så man ska väl klara av det också.


 

Jag hade stora planer för min trädgård och en del hann jag fixa som en jordgubbspyramid. Det växte enormt i den och jag tror att jag plockat 20 liter jordgubbar i den här anordningen.

 

Min nya kryddgård var också lyckad och växte och doftade och lockade till sig massor med fjärilar.

 

Min lilla hydda som snabbt blev övervuxen med sockerärtor som man kunde sitta inne i och äta blev bra.


Så fixade jag lite nere vid sjön och byggde till en bit på bryggan.


Vad mer? Jo jag har målat i köket. Det är väl vad nyttigt jag gjort, en del i alla fall fast jag tror ju alltid att jag ska hinna med mer än vad som jag klarar. Tidsoptimist och latoxe heter det väl eller.....


Några resor som kanske inte heller var så väntade. Jag har varit till en av mina gamla vänner en härlig helg på Alnön.

Jag har följt med PappersBeda till Gotland.

 

Där träffade jag min bloggvän Ingrid och det var jättetrevligt.


Så var hela släktgänget till Ulvön en vacker sommardag för att fira några av gängets 50-årsfyllare.


Så sent på hösten hamnade jag på Island. En märklig upplevelse som jag inte riktigt smält ännu.

 

Vad mer. Vi har haft meditationsgrupp hos mig i flera omgångar.


Jag har naturligtvis träffat några nya och spännande människor, bla den lilla söta och duktiga kinesiskan som Kinabror hade med sig hit i höstas.

Jag har haft besök av två av mina bloggkompisar och det var så roligt.


Det har varit en trevlig 50-årsfest hos DansAnn. Vi har haft massor med sommarfester här i Fisksjön som vanligt och jag har badat som aldrig förr för vattnet har varit varm och sommaren solig och fin.


Jag har varit i kyrkan fler gånger än någonsin. En komfirmation, två begravningar och kanske tre gånger till av olika anledningar.


Pengarna har räckt till och inga stora olyckor med huset har hänt. Bilen har inte gått sönder så jag får väl sammanfatta det här året som ett av dom bättre. Framför allt har jag kännt friheten och verkligen kunnat bestämma över mig själv. Vad jag vill göra och vad jag inte vill göra och det är en stor lycka.

 

Svalan Iris har häckat i uthuset även iår och nu är det flera svalor än någonsin som gäder mig med sitt glada kvitter, massor med fjärilar som sätter sig på mina armar och i mitt hår.

Även en del av de otaliga fåglarna sätter sig och äter ur min hand och jag har två söta ekorrar i mitt fågelbord.

 

Trädgården har blommat som aldrig förr.

 

Så mina kära vänner sänder jag lite av mitt ljus till er och hoppas att ni kommer att få ett fint gott nytt år.


Mitt nyårslöfte får bli samma som alltid. Jag ska göra eller lära mig åtminstone en ny sak nästa år och jag ska resa till åtminstone ett nytt ställe, kanske nära kanske långt bort beroende på pengarna.

Jag ska så gott jag kan försöka vara positiv och ha tilltro till att allt ordnar sig till det bästa och jag ska göra sånt jag tycker är roligt.


Vad lovar du dig själv inför det nya året? Berätta!


Dagens ord: Dagarna går sakta mot ljuset. Dagarna går sakta mot sommaren. Finns det liv finns det alltid hopp. 

ANNONS
Av Anita - 27 december 2011 18:39

  

Nog är julen en magisk tid men inte trodde jag att det skulle bli på DETTE VISET. Varför blidde det på dette viset.


Började trevligt på julafton.

Min julgalne broder O med dotter kom och naturligtvis hade han tomteluvan på. Den ska han säkert ha hela helgen och det skulle inte förvåna mig om han till och med sover i den.


Han hade med sin egenhändigt gjorda älgkalvsylta och några grisfötter. Hans kalvslyta är så god så god.

Så kom PappersBeda med familj, även hon fullastad med kakor och delikatesser av olika slag och vi åt och vi åt och vi åt.


Klar att vi såg på Kalle Anka och delade ut julklappar också. Så länge allt väl.

Pappersbeda med familj och jag gick på gudstjänst i vår lilla fina kyrka som man alltid gör vid 11-tiden på julaftonskvällen.


Sen är allt över och man står här med julklappspapper och stök.

 

Juldagens kväll kom min brorsdotter J med lille gullige Liam och hennes nya kille och hans dotter.


Varning på radion. Orkanen Dagmar kommer inatt! Tja, lugnt och fint. Inte trodde jag så mycket på det men annat fick man se.

För säkerhets skulle tappade jag upp vatten i hinkar, tog fram pannlampan och andra lampor och satt ljus i alla stakar och lampor jag har.


Jag låg nere och dom andra på övervåningen. Jag vaknade vid 2-tiden av stormen.

En riktigt storm är skrämmande. Den ylar och skriker, ruskar huset, man hör hur träd faller och saker flyger omkring. Man ligger och väntar på att taket ska rivas av och fönsterrutorna gå sönder.


Så försvann då strömmen och det blev svart, svart, svart. Barnen vaknade och var rädda och kom ner. Brorsdotterns J kom också ner, bara mannen sov. Män har en förnämlig förmåga att sova i alla väder. Det är rent konstigt.

Jag gav ungarna var sin lampa och dom sprang runt och lyste överallt. Jag tände ljus och så småningom somnade dom i soffan men då var klockan halv 6.


Förödelsen utanför hade kunnat vara värre. Allt jag hade på bron , tomtar och bockar och allt löst var bortblåst.

Telefonledningen hade fått en gran på sig och låg avsliten som en svart ringlande orm på infarten.

Det blir väldigt mörkt när man ingen ström har men det var ingen fara. Jag hade vatten och jag hade spisvärme och kylskåpet fullt med mat.


Värre för grannen som inte tänkt till. Han hade varken vatten eller ved eller ficklampa eller ljus. Dessutom var hans säkerhetslarm utslaget. Ja det blev att fixa lite till honom.


 

Jag tror att barnen tyckte att det var lite spännande att springa omkring i mörkret och när tomten helt plötslig dök upp med en massa paket var lyckan gjord. Lille Liam hade fått en dator fast som leksak som man kunde lära sig ord och siffror med. Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli.


Brorsdottern J :s nye man hade nog bra gärna velat fara hem till stan för han kunde ju inte använda datorn eller några andra knasgrejor som en del sitter och fipplar med hela tiden. Barnen hade kul.


 

Liam hade fått en ny pulka och dom hade roligt i kälkbacken neråt sjön. Det hade regnat på natten och var glashalt. När dom åkte hem vid 6-tiden hade dom somnat i bilen efter några häftiga dagar.


Här var det fortfarande strömavbrott och till och med mobiltelefonen slutade att fungera så då var vi helt isolerade.

Mitt i natten kom hemtjänsten och vi gick in till grannen. Han fick in ved och jag bar in vatten till honom. Det regnade så gården var som en isgata.


Idag har det snöat och varit snöstorm, det virvlar och  far och driver omkring. Det är inte Dagmar som är ute men förmodligen någon av hennes småsyskon. En av sommargästerna kom och sedan kom PappersBeda. Hon hade också borta all el och all telefon och kunde inte jobba.


Frampå eftermiddagen åkte jag ner till Hammarstrand för att kunna ringa i telefon och så åt jag och fikade hos DansBritt.


Just nu har elen kommit tillbaka och jag ska ta mig ett varmt härligt bad och tvätta av mig några dagars skit.

Hoppas att det slutar blåsa så jag kan ligga i min egen säng på övervåningen inatt för nu haar jag ont i ryggen av att ligga så obevämt.


Dagens ord: Man ska vara försiktigt med vad man önskar sig. Jag önskar att det skulle sluta och snöa och det gjorde det men jag vet inte om det var så mycket bättre att hamna in i en orkan.

ANNONS
Av Anita - 22 december 2011 18:58

 

Medan julgröten (för 30 personer) och sötosten sakta kokar på vedspisen skriver jag mitt sista blogginlägg före jul.


Det har varit ett par mycket speciella dagar på gott och ont.


En kväll när jag skulle krypa till kojs var överdelen till min rosa sidenpyjamas borta. Numera när man inte har någon karl att värma sig på ligger jag inte naken utan jag har en rosa sidenpyjamas som jag fått av Kinabror.

Byxorna fann i sängen och jag letade under sängen, under lakan och kuddar men den ljusrosa pyjamasjackan med broderier var spårlöst försvunnen.


Då funderade jag på om det kunde vara min nya hustomte Nicklas Storefar som varit framme. Men.....inte kan väl en gammal liten tomtegubbe vilja ha  en sidenpyjamas. Fast han behöver ju klart bara jackan liten som han är????

Vad vet jag om tomtar. Dom kanske också älskar mjuka fina plagg från Kina?


Nåväl då går vi över till det man gör så här någon dag före jul. Hämta in sin julgran så den får tina upp lite.

Skaka av den snön och dra in den i hallen. Katten Oskar sprang upp för trappan och gömde sig.

Ibland kan det vara bra att vara två. Har du någonsin försökt sätta på foten på julgranen och få fast den och få den rak om du är alldeles själv. Puhhhhh


Jag säger högt och ljudligt till tomten Nicklas. "Nu får du banne mig hjälpa mig eller se till att någon kommer hit och hjälper till. Gör du det får du behålla pyjamasen".

Strax ringer telefonen och gamle A frågar om jag är hemma för han tänker komma och hälsa på. PERFEKT


Så går det som en dans. Vi får upp granen och sätter på belysningen, byter ut trasiga lampor och dricker glögg och ser på dr Qvinn. När han åkt hem fortsätter jag klä på granen. Det tog så där två timmar för allt ska upp.

En gran ska vara vacker som den vackraste brud tycker jag.


Sitter och beundrar den när ljusen slocknar. Börjar försöka byta ut lampa efter lampa men förgäves. Det är bara att inse. Belysningen är trasig.


Då är det bara att fara och köpa ny. Tänk att börja klä av allt igen. Tanken svindlar och då känner jag att jag tappar sugen lite grann.


Som tur var så fanns det en belysning kvar och jag tar den och åker hem. Fuskar och trär på den utanpå och låter den gamla släckta belysningen hänga kvar så länge.

Nu står hon här till sist

JULGRANEN

 

Dock tycker jag att ledljusen har ett kallt och tråkigt sken men det fanns som sagt inget att välja på så här i sista minuten.


Så nu är julgranen på plats, marschalltomtarna står utanför, tomten och bocken sitter på bron och det börjar närma sig jul. Ikväll dök DansAnn upp hos mig med hemgjord julsenap och en stor kram.


Tomten Nicklas får behålla min pyjamas så råkar ni se en liten gammal tomte med grå luva och en blank ljusrosa pyjamsjacka som smyger omkring runt knutarna så vet ni att det är min lille Nicklas som är ute på äventyr.

Ge honom gärna lite julmat men inte gröt för det gillar han inte.

 

Dagens ord: När mörkaste natten är här så blir det bara ljusare och ljusare och ljusare sen. 

Av Anita - 20 december 2011 10:22

 

Ja, ja ja. Jag vet att ni längtar efter snö. Tycker ni det här ser mysigt ut VA VA.

Drömde att jag vaknade och att all snö hade smält bort och jag blev så glad.


När jag vaknade till verkligheten hade det vräkt ner ytterliga ett par dm snö.


Det finns många som älskar snö, jag vet.

Det spelas jullåtar om snöflingor som faller och vit jul och jag vet inte varför snö ska vara så romantiskt. Det funderar jag på när jag svettas omkring och skottar. Ler lite åt mig själv för jag är säkert inte någon romantiskt syn med min fula mössa och min slita overall, röda näsa och sammanbiten min.


Dom som älskar snö behöver inte slita med den.

Man kan se ut genom fönstret och på sin höjd svära åt att plogbilen kommer för tidigt och stör morgonsömnen.

Man kan älska snö om man har en man eller granne som skottar eller om man har en snöslunga.

Man kan älska snö om man har en skrothög eller bilskrot på gården för snön förvandlar sånt till söta små romantiska kullar.

Man kan älska snö om man har 10 m att skotta och inte flera hundra som jag.

Man kan älska snö om man har råd att leja en traktor.

 

Titta på faaan. Snön redan upp till fönstret.


Snöhatarn är en sån som jag som bara har en snöskyffel och min egen kraft att ta till.

Nu har det varit en 2 dm snöstöpa igen  och gårdagen skottade jag. Nu börjar snökanterna bli höga och jobbiga att få upp snön på.

Efter en timmes skottande rinner svetten ner i pannan, armarna känns som bly och det värker i bröstet.


Så är det bilkörandet. Bilen igensnöad hela tiden och jag vågar inte ställa ner den i garaget eftersom det driver så förfärligt i backen ner mot garaget så jag riskerar att inte få upp den därifrån. Så det blir bara SOPA SOPA SOPA, SKRAPA SKRAPA SKRAPA.


Förmodligen är det något fel på mig.

I söndags var jag ute hela dagen. När jag skottat klart kom broder O och vi skottade fram hans gamla gula folka som han skulle ta med sig hem

Sedan började det inte bara snöa utan storma. PappersBeda kom och vi skulle åka till Ragunda Kyrka och höra på en körframträdande där DansBritt är med.


 Om det varit jag hade jag tvekat att ge mig ut med bilen på oplogade vägar i snöstormen. Vi hämtade upp DataFia och hon hade precis kört från Umeå i snöstormen, en nätt tur i snön på 30 mil. Hon var beredd att efter besöket i kyrkan skjutsa sina barn till stan, en tur på 20 mil i snöstorm och mörker.


Det ni, är snöanpassade kvinnor. Vore det jag skulle jag troligen stanna hemma och tvingat ungarna att ta bussen.

Konserten var helt underbar föresten. Julstämning Det är julmusik och goda dofter inte snö för mig.


  Som jag svurit de här sista dagarna så kan jag nog kallt räkna med att tomten har gjort en stor bock i sin bok och att jag tillhör dom som inga julklappar får.


Nu har jag ju faktiskt gått på positivitetskurs och det första vi lärde oss var att inte lägga ner energi på sånt vi inte kan ändra på och att man har ett eget val.

Den biten får jag underkänt på direkt Det kan ni hoppa upp och sätta er på. Svårt att ändra sina känslor vare sig dom är onda eller goda.


Ingen ska säga annat än att jag verkligen försöker.

Positivt med snö 1. Att det inte är 20 grader kallt.

2. Att jag numera får skotta när det är ljust och slipper pannlampa.

3. Att sonen och Kinabror kommer hem till nyår och skottar åt mig (fast då snöar det nog inte)

4. Armmuskler och bort med gäddhäng om jag inte får hjärtsnörp och ramlar ihop innan dess.

5. Frisk luft.

Försöker förgäves hitta ett till för allt ska väl vara 6 (eller hur).


Det är bara att erkänna att jag är en motfallskärring men det bjuder jag på. Det ska finna såna som jag också som ett varnande exempel. Nu ska jag klä på mig och gå ut och gräva fram julgranen och ta in och tina den stackarn.   Dagens ord: Kan man inte vara något annat kan man väl vara ett varnande exempel så andra får känna sig duktiga, positiva och bra.





Av Anita - 18 december 2011 11:22

 

Ett ordspråk som jag aldrig har förstått förut. Trodde att det betyder att man skulle kliva upp tidigt och rusa iväg och njuta av att vara uppe före alla andra. DET har verkligen inte vara min starka sida, morgontrött och morgonsur som jag alltid varit.


Nu förstår jag en annan innebörd eller kanske har jag gjort min egen variant.

Jag har alltid vaknat och varit som mest avslappnad och skön i kroppen på mogonen. Sängen är aldrig så mjuk och skön och härlig som när man vaknar.


Nu för tiden då jag slängt alla väckarklockor och får vakna av mig själv är det en njutningfull stund.

Att vakna av att det ljusnar lite sakta utanför. Höra katten Oskar spinna där han ligger i mitt knäveck. Sakta se världen vakna. Noterar att det snöar igen och att balkongräcket är fullt med snö så högt att jag knappt ser mer än trädtopparna. Där sitter det föresten en orre i toppen av granen.


Sakta tända lampan, läsa en stund, kanske lösa ett korsord och börja planera i skallen vad man ska göra en sådan här dag.


Åter till vad som hänt sedan sist bortsett från att det snöar igen.


Fredagen åkte jag iväg för att jobba ett tag och sedan följde jag med Pappersbedas dotter på julrevy med skolbarnen i Kälarne. Först festade vi på pizza på hotellet och sedan var vi på revy.


Det var först luciatåg och sedan en rolig och trevlig revy. Tänk så duktiga skoleleverna är nu för tiden, annat än när en annan var blåsippa i klänning av kräppapper.

Sedan skjutsade jag hem henne till Höglunda och dagen var slut.

 

Igår letade jag julgran. Klampade omkring i djupsnön men fann ingen fin på skapligt nära håll så jag fick ta granen jag har på källarkullen. Den var  i minsta laget, liten och tjock som en riktig bonnkärring men den får duga. Eftersom det är så mycket snö så är det jobbigt att gå för långt i skogen.


 

Var så god och kom in i mitt lilla hus. Bron är i alla fall skottad och du kan nog få lite glögg och pepparkaka.

 

På dörren hänger min nygjorda julkrans och det är varmt inomhus tack vare min nya värmepump och brasan som brinner i vedspisen.

 

Smälte några ljusstumpar för jag hade sett att man kunde göra fina ljus i gamla kaffekoppar och det har jag ju gott om. Tyvärr blev det en konstig färg när man blandat lite hur som helst. Kom på att det såg ut som chokladpudding och då tömde jag ljusmassan i ett glas istället och visst blev det väl lite kul?


Annars så städade jag lite grann, bytte mattor och lagade lite mat. Det är för tidigt att göra så mycket men det finns alltid att göra. Pratade i telefon med min faster, med spökjägarn och två av mina bröder och en brorsdotter.

Inte en människa kom och hälsade på igår för nu har väl alla bråttom med julstöket.


Nu mina kära vänner så ska jag ta och klä på mig och gå ut och skotta snö, ett evigt göra som det verkar. Jag ska inte klaga idag för det är inte tung blötsnö i alla fall. Man får vara tacksam för det lilla.


Dagens ord:  Morgonstund har guld i mund om man får ligga kvar och gosa i sängen.

Av Anita - 16 december 2011 15:22

 

Börjar med vädret eftersom det är det som styr mitt liv.

Takraset från taket har rivit ner en av mina blomlådor som jag har granris i.

Oskar vågar inte gå ut när det rasar från taket.

Snön från träden har blåst bort så nu är det verkligen läge att leta julgran. Dessvärre jobbar jag idag och ikväll blir det ömse äventyr så det får bli imorgon.


Har inte bastat på flera veckor eftersom jag inte ids trampa i djupsnön ända ner till sjön. Hoppas att jag får uppkört med skoter badstrandrundan när någon kommer som färdas på sådant fordon.


Idag är det bara -3 grader och lugnt och fint, det är inte ens halt på vägen. Hoppas det håller i sig.


Då går vi från vädret och till någon negativt som jag retade mig på igår när jag såg på tvn. Det är ju så att telia har börjat riva ner sina telefonledningar lite överallt på glesbygden och säger att det mobila ska fungera.


Såg några äldre människor längre norröver som inte hade någon täckning på sina mobiler och att man tagit bort telefonen för dom.


Så oförskämt. För de äldre människorna återstod det bara att flytta för inte kan man bo långt till skogs om man inte kan nå omvärlden.


Jag blir ärligt talat förbannad. Vilka jävla skithögar. Allt för att tjäna pengar. Klart att jag talar i egen sak också för det är väl bara en tidsfråga tills våra telefoner ryker all väg också men här har vi i alla fall full mobiltäckning.


Så kan vi gå till något mer positivt. Det har helt oväntat ramlat in lite pengar till mig, några hundralappar lite då och då som jag inte alls tänkt mig heller. Dessutom hade jag inte restskatt utan lite tillbaka dock inte så det räcker till det jag tänkt mig så småningom.


Jag behöver en ny dator för den här som jag har fått tar det timmar att bara skriva ett enda inlägg på men nu måste jag laga bilen först innan besikningen så det får vara som det är.


Såg ett program från  Göteborg om människor som var bostadslösa och drev omkring i ett köpcentra och då känner jag att jag har det bra. Jag har i alla fall tak över huvudet. Tänk så förfärligt att veta att snart är det jul och man inte har varken bostad eller pengar till mat. Man kan knappt tro det att vi ska ha det så i vårt land.

 

Jag förser i alla fall alla byn fåglar med mat om jag inte gör något annat gott och ser till att grannen har vad han behöver.


Annars gör man ju för lite naturligtvis. Kan inte låta bli att tänka på barnen som gruvar sig för julen för att föräldrar är fulla och våldsamma. Jag måste beundra poliserna som måste ta reda på sådant och se barn och kvinnor ha det dåligt.


Vi får väl i alla fall sända goda tankar till alla. Vi hoppas verkligen att julen är en magisk tid och att tomten eller om det är jesus som ska se till oss alla så vi får en fin jul.


Dagens ord: Stanna till och tänk till mitt i julruschen. Knuffas och bufflas inte utan ge varje människa du möter ett varmt leende.

Av Anita - 13 december 2011 13:02

 

Luciamorgon vaknade jag precis till klockan var 7 och jag gick ner och satt mig framför tvn och lyssnade på alla fina sånger och såg på alla vackra flickor.


Till min lättnad snöade det inte idag men igår vräkte det ner så jag vet att när det ljusnar så är det bara att ta på sig overallen och gå ut och börja det förhatliga snöröjningen igen. Det är 3-de dagen nu som jag ägnat timmar åt snön Fy sjutton säger jag bara.

 

Jag kan inte hjälpa att jag blir lite nostalgisk en sådan här morgon.

Jag har alltid lussat och när sonen var liten så gick vi omkring i byn och lussade och bjöd på lussebullar och pepparkakor.


Först gick vi till gammelpojken längst bort i byn. Sonen gillade honom och påstod alltid att hans mjölk och hans Milda margarin var godare än det han fick hemma.

Vi fick oss alltid en berättelse om tomten till livs. Han berättade om diverse äventyr som tomten hade varit ute för, hur han fastnat med foten i ett hål i isen och tippat med släden och en massa annat roligt och sonen såg på honom med stora ögon.


Såg var det det guliga rara paret S o R som bodde en bit bort. Dom blev alltid så glada när vi kom.


Grannen hade på den tiden sina föräldrar i livet och det är klart att vi gick dit också.

 

Klart att vi fikade hemma också. Det var så roligt.

Även sedan sonen blev stor fortsatt jag att lussa för mina män.

Jag var nog aldrig lucia i skolan men förmodligen var jag med bland tärnorna men jag har inga speciella minnen från det.

Nu är alla döda i byn utom grannen. Sonen har hunnit bli 35 år och bor 100 mil bort. Det känns lite sorgligt och vemodigt. Det är bara jag och katten Oskar. Så det kan bli. 

 

1997 lussade jag på jobbet. Vi mer eller mindre tvingade killen på macken att följa med och sjunga och vi åkte runt till flera ställen. Tror knappast att någon gör det nu för tiden.


Nu sitter jag ju här och lussar inte för någon. Katten Oskar och jag kurar i soffan och tittar på tvn. Vet att några tråkiga timmar ligger framför mig. Planen var att jag skulle sätta upp lite julbonader och städa lite men jag vet vad det blir Snörörjning snöröjning.


Om man nu ska göra ett försök att vara positiv kan man säga att det är tur att det inte är 27 grader kallt som det var ifjol den här tiden.


Man kan också känna att det går inte några pengar när man inte ger sig iväg på byn.

 Det är ganska tomt i kylskåpet men jag tror att jag kan få ihop till några pannkakor. Det är evigheter sedan jag stekte pannkakor. Minns att sonen och jag gjorde det förut. Vi rullade  ihop dom mes sylt emellan och kallade dom för pannkaksnäsor.

Nu har jag dåligt med sylt men man kan ju ta lite blåbär och hallon och äta till och det har jag gott om i frysen.


 

När det ljusnar är det dags att gå ut och jag önskar er en fin luciadag och jag hoppas att ni har någon som lussar för er eller att ni själv lussar för någon.


Tänk på att det är en tillgång att ha någon människa i närheten som behöver er. Det är en gåva i juletider.


Dagens ord: Ät några pepperkakor så blir du snäll, men ta inte för många för då kan du bli menlös.

Av Anita - 12 december 2011 09:33

 

I det mystiska landet Island hittade PappersBeda och jag den här figuren bakom ett hörn. Visst stod texten på en platta men inte kunde vi läsa det.


Kan den ha någon annan betydelse än att han står och tittar på sin obefintliga snopp och undrar var det tagit vägen.

Kan det verkligen vara så eller har den någon annan mer kulturell betydelse? Med islänningar vet man aldrig. Det är ett mystiskt land och ett mystiskt folk.


Över till verkligeheten i paradiset Fisksjön.

Jag har tänt i min spis. Jag har matat fåglarna och ekorren och katten. Det är hundratalsfåglar utanför och nu har det kommit massor av domherrar också och dom förebådar snö och mycket riktigt. Det snöar igen!


På golvet ligger några oinslagna paket. Jag började med det igår men så kom DataFia och sedan var det dags att åka på julbord på vårat fina lilla hotell.

Den här gången var det från jobbet och det var massor med folk. Kan bara säga att jag är mätt ännu och det var med nöd och näppe jag fick i mig en macka och lite kaffe imorse.


Sitter här och funderar över hur lättsamt det är med julen nu mot förut.

När jag var liten så skulle ju all mat lagas från begynnelsen, grisfötter skrapas och kokas, skinka läggas i saltlag

 lutfisken som man skulle sköta om som ett spädbarn i flera veckor. Allt skulle storstädas och till och med skåpen städade man. Till och med korkmattan skulle fernissas så man gick omkring och fastnade lite lätt när man trampade omkring.


Allt skulle ske i sista minuten och man julpyntade dan före julafton och klädde granen på julaftons morgon. Vilket tokeri. Vet att mamma nästan föll ihop av trötthet när julafton nästan var här.


När jag var gift så hade jag en man som var så förfärligt gammaldags så man skulle inte få ta fram några julgrejor i förväg. I nåder fick man klä julgranen kvällen innan och jag minns så trött man blev när allt skulle ske bara dagarna före jul och dessutom skulle man jobba heltid. Fast......man får väl skylla  sig själv som inte röt i. Nu när jag blivit en självständig och kanske lite grinig kärring skulle jag aldrig finna mig i något sådant men vi 40-taliser skulle ju visa att vi klarade allt eller hur????? Nu börjar jag lite lätt redan vid advent och plockar fram undan för undan och njuter av det.


Hoppas bara att de unga mammorna nu för tiden inte låter sig tryckas ner lika mycket och att dom gör bara det dom vill och att dom tänker: Vill jag? Måste jag? Kan någon annan göra det?


Visst är det bra att vara snäll men man får inte vara snäll så man blir dum och sådan har jag varit. Det kan jag se nu när jag har facit om hur mitt liv har blivit.


Ingen är så fattig som den som varken har råd eller tid. Jag kan känna att även om jag inte har råd så har jag ändå tid nu. Tid är en bristvara för dom flesta och jag har nog aldrig insett hur stressad jag varit genom livet. Så mycket att hinna med och så lite tid.


Nu sitter jag här och tittar på mina vackra fåglar. Min katt Oskar är mitt ständiga sällskap och han är verkligen det. Så fort jag sätter mig ner framför tvn eller lägger mig i sängen är han här och kryper upp till mig för att hålla mig sällskap. Så fort jag tar en promenad följer han med. När jag skottar snö sitter han på trappan och tittar på med sorgsen blick. Vet att om han kunde skulle han hjälpa mig.


Sonen pratade med mig härom dagen och tyckte att vi var för gamla för att byta pengar och köpa julklappar till varandra. "Du mamma, vi kan väl köpa oss någon god mat och festa på istället när jag kommer upp."

En lättnadens suck. Svårt att köpa någon till någon som är man och har allt han kan behöva. Det här med julklapparna håller på att bli ett gissel för många.


Slut med funderingar för idag. Det är nu dags att klä på mig overallen och gå ut och hämta posten och passa upp grannen. Han går fortfarande inte ut för han kan ju halka! och han brukar hitta på tusen saker när jag kommer in till honom med posten.


Dagens ord: Ingen är så fattig som den som varken har tid eller pengar.

Presentation


DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

46 besvarade frågor

Gilla bloggen

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5 6
7
8
9 10
11
12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2011 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se