Direktlänk till inlägg 20 augusti 2012

HAN FATTAS MIG

Av Anita - 20 augusti 2012 10:16

 

Tänkte skriva om dagarna i Åsele men hela helgen har mina tankar varit på en helt annan plats, hemma i Fisksjön.


De enda få ynka dagar när jag är borta dör min älskade katt Oskar.

Att jag inte förstod att han inte bara var osocial i sommar utan att han var sjuk men så länge någon äter och dricker så har jag inte tänkt så.


men....säger ni: Han var ju bara en katt. Nej, han var så mycket mer. Han var min vän, min mest kärleksfulla vän.


Lille Oskar föddes i mitt knä av en aldeles för ung mamma som bara tyckte att han var jobbig. Hon släpade honom titt som tätt upp för trappan och lade honom hos mig så hon kunde vara ute.

 

Han var så vacker med sin silvergrå mjuka åäls och sina vita tassar och sin vita slips. En riktig snygging var han.

Så otroligt vänlig. Aldrig klöstes eller bets han, inte ens när han skadade sitt ena öga och blev opererad. I flera veckor fick han droppar i ögat flera gånger om dagen och han fann sig i det för på något vis visste han att det var för hans bästa,

 

Alltid väntade han på mig och hörde när min bil kom. Då kom han springande och hoppade upp på min axel och så gick vi och hämtade posten.

Nu väntar ingen på mig.


Råttorna höll han undan och släpade hem dom till förstukvisten och lämnade gallan på bron för att visa att han skött sitt arbete. Han gick alltid samma runda varje morgon för att kolla råttillgången och vakta sitt kungarike.

Kungariket där jag fick vara hans prinsessa.


 

Varje kväll gick vi badstrandsrundan. Då klättrade han upp i tallarna och hoppade ner på mig i låtsasattacker och han log med hela ansiktet när jag sa:"Oj oj oj vad rädd jag blir".

Vem ska nu gå badstrandsrundan med mig?


Fredagkvällar badande han bastu med mig. Satt på laven mitt emot med tungan utanför i värmen. Åt ölkorv och drack Pripps Blå ur träskopan. Inget annat öl dög. Sedan när jag svalkade mig i sjön svalkade han sig i en vattenlok och sedan gick vi upp och gosade framför tvn.

Vem ska bada bastu med mig nu?


 

Lättsam var han också. Aldrig att han skulle upp före mig på morgone, nej han var lika morgontrött som jag och han låg så länge jag låg.

Det är tomt i sängen utan dig Oskar!


Han ville vara med oss tjejer på meditationsgruppen. Han flyttade från en och en hela tiden och spann och gosade med alla. Han gav oss alla kärlek.


 

En förunderlig katt var han.

När jag hade harpesten och låg utslagen och dösjuk i veckor låg han hos mig hela tiden. Han bara  gick upp för att äta och pinka lite. Han struntade i råttjakten och bara värmde och tröstade mig i flera veckor.


Nu när han blev sjuk var jag inte ens hemma och förstod inte innan att han verkligen var dålig.

Vad skulle jag bort att göra?


Gamle A var kattvakt men han trodde bara att Oskar var deppad för att jag inte var hemma och när jag bad DansBritt fara hit och ta honom till vetrenär så hittade hon honom död under sängen i strandstugan.

 

Han som låg på min mage och tittade på tv på kvällarna. Som gillade att man kliade honom på simhuden han hade mellan tårna.

Han som klappade mig på kinderna med sina mjuka varma tassar och såg på mig med kärleksfulla ögon.

Ingen kommer någonsin mer att göra så.


Huset ekar tom.

DansBritt och jag gräver hans grav. Där han ligger på fårfällen ser han ut att bara sova och jag kan inte förstå att han är död utom när jag tar på honom och känner att han är stel och kall.

Nu vilar han bredvid mina förra katter och hundar men ingen var som han.


Vi går badstrandsrundan Britt och jag. Letar efter en stor vacker sten att lägga på hans grav, en sten från badstrandrundan där vi alltid gick.

 

Kung Oskar av Fisksjön är död.

Ingen vaktar gården längre.

Ingen vaktar mig.

Hans kärlek var oändlig och kravlös


Dagens ord: glöm inte älska medan det finns någon att älska.

 
ANNONS
 
Ingen bild

Lise-Lotte

20 augusti 2012 11:19

Nu blev jag rörd! Det hjälper ju inte vad man säger just nu, för jag förstår hur mycket du saknar honom. Det kan ingen ta miste på när man läser det du skrivit! Jo,en sak kan jag säga och det är att jag är övertygad om att ett bättre liv kan ingen katt ha haft än det som Oskar hade! Styrkekram från mig!!

 
Skatan

Skatan

20 augusti 2012 12:09

Åh Anita ... åh vad jag tänker på dig nu. Jag fick ju också lära känna Oskar lite och han vaaar en förunderligt fin katt. Så fint du beskriver och skriver om honom. Jag skulle vilja vara hos dig och riktigt hålla om dig. Massor av kramar från mig, Eva

http://skatanstankar.com

 
Ingen bild

Ulla Selling

20 augusti 2012 12:30

Mina tårar rinner hela tiden när jag läser allt det fina du skrivit...jag vet vad du går igenom...styrkekramar skickas till dej..

 
Ingen bild

Anna på Alnö

20 augusti 2012 12:36

En bamsekram till dig Anita. Huu så hemskt det är att mista någon...

 
Ingen bild

storabh

20 augusti 2012 12:48

Trist, Skogis!

 
Ingen bild

Emma

20 augusti 2012 13:50

Usch vilket tråkigt besked :( Tänker på alla gånger jag var i Fisksjön, på alla de gånger han skulle ligga i sängen och mysa. Eller på dom gångerna han tiggde godis eller låg på en stol och kollade in Tindra.
Än idag fattar inte Tindra vad ordet "katt" betyder men säger man "Heej Oskar" blir hon helt till sig och börjar leta. Hon som jag kommer sakna den lilla ståtliga silverherren. RIP Oskar <3

 
Ann

Ann

20 augusti 2012 14:56

Åååh Anita! Vad ledsen jag blir när jag läser dina rader om Oskar!! Du skriver så vi alla verkligen förstår din saknad! Efter Kung Oskar!!! Det är ju det här som är så jobbigt att ha våra djur!!De ger en så fantatstisk och gränslös kärlek men vi överlever dem!!Om och om igen!!! Kramar till Dej!!! Från mej!!! //Ann

http://dansann.blogg.se

 
Liliann

Liliann

20 augusti 2012 15:10

Kram till dig i din sorg.....Liliann

http://livetefantastiskt.bloggagratis.se

 
Ingrid

Ingrid

20 augusti 2012 15:37

Så förfärligt tråkigt att du blivit av med din Oskar! Han känns nästan som en vän han också, för du har nämnt honom så ofta i bloggen och där har varit så fina foton av honom.

Jag vet precis vad du går igenom just nu, för jag har fällt många tårar och känner en enorm längtan efter Grållen och Svarten.

Och även om man nu inte får gråta över "luden tass", vem som nu kan ha kommit på något så dumt, så tillrar tårarna när jag läser ditt inlägg.
Varm kram till dig Anita!

http://stenstugu.com/wp

 
Ingen bild

Cecilia

20 augusti 2012 16:03

Oj så sorgligt goe Oskar känner med dig.

 
Margit

Margit

20 augusti 2012 16:15

Kära Anita, min vän!!! Förstår att det nu blivit ett STORT tomrum efter Oskar!!! Ett tomrum som nu är svårt att fylla!
Du skriver så fint om Oskar och under åren jag läst din blogg, så har jag förstått, att ni har betytt SÅ mycket för varandra!!! En katt kan fylla dygnet med kärlek och värme!!!! Förstår din saknad...och så tråkigt att det hände när du inte var hemma!!!
Många styrkekramar från mej, ill dej Anita!!!! Tänker på dej!!!!

http://margitholm.blogg.se

 
The Secret Garden

The Secret Garden

20 augusti 2012 16:33

Sitter här och grinar när jag läser så att texten blir suddig. Många har inte förmågan att verkligen förstå vad ett djur kan betyda. Men jag gör det. Verkligen.
Har ju förlorat några fyrfota familjemedlemmar och nu är det Gina, äldsta labben som är 14 år om någon vecka, som tiden håller på att rinna ut för. (orkar inte ens täka på det....)

Man kan inte ersätta ett djur genom att helt enkelt "skaffa" ett till. Det fungerar inte på det sättet. Men...tanken är ju inte heller, för mig, att det nyinflyttade djuret ska ersätta någon annan. Den nya familjemedlemmen är sin Egen och den gamla familjemedlemen är glad att man har någon som fortsätter att ta hand om en. Så tror jag, känner jag.
Så...har du möjlighet så låt en annan fyrfota vän flytta in hos dig. Både i huset och i hjärtat.

Kram // Boije

http://hemligatradgarden.blogspot.com

 
Ingen bild

Ewa J

20 augusti 2012 16:54

Så sorgligt Anita, jag blir så ledsen, Oscar som var så speciell. Jag förstår att allt känns jobbigt nu. Tänker på dig. Kram Ewa

 
Anita Lundwall

Anita Lundwall

20 augusti 2012 17:14

Bamse Kram från en Kattälskare vi är i Vilhelmina på Sem vår Katt är hemma På Axbergshammars Gård norr om Örebro hoppas katt vakten tar god han om NIna som i år blir 20 År

Kram Anita Lundvall

http://tisalaya.bloggplatsen.se

 
Ingen bild

B

20 augusti 2012 19:10

Jag blev rörd av din fina hyllningstext till Oskar. Har aldrig fattat det där uttrycket med "bara en katt". Klart man sörjer sin vän! Djur är på många vis bättre än människor. Finns ingen ondska i dem. De är de bästa vänner man kan ha. Tyvärr gör det så ont att mista dem.

Det är väl ingen tröst, men jag tror att djuren också kommer till himlen och att Oskar är där nu, glad och lycklig.

Ha det så bra du kan. Jag har aldrig kommenterat din blogg förut, men följer den då och då. Gillar ditt sätt att skrivs. Du verkar vara en mysig människa.

 
Kristina

Kristina

20 augusti 2012 19:17

Så fint du beskriver din vän Oskar. Vilken lycka att få vara med om en katt som blir ens bästa vän.
Jag förstår att saknaden är mycket stor.
Tänker på dig och ger dig goa kramar!

http://kristinakicki.bloggplatsen.se

 
Ingen bild

Dans-C

20 augusti 2012 19:18

Jag känner inte dig (men jag har pratat med dig på Hanssons o jag känner Ann) och jag kände inte katten Oskar men oj vad berörd jag blir av dina rader!Tårarna bara rinner och jag kan riktigt känna din förtvivlan,det finns liksom inga ord som räcker till.Du hade en så otroligt fin o klok katt,det förstår man när man läser din blogg.Stor kram från mig

 
Selma

Selma

20 augusti 2012 19:18

Att förlora ett älskat djur är sannerligen inte lätt. Jag tycker synd om dig! Ibland tänker jag också att många djur och människor verkar släppa taget när de som de älskar inte är där. Att de på nåt märkligt vis kan slappna av då. Jag vet inte men sorgligt är det hur som helst.

http://frunatmaken.wordpress.com

 
Ingen bild

B

20 augusti 2012 19:22

Jo, en sak till: det är inte ditt fel. Du förstod inte att han var sjuk.

 
Lena

Lena

20 augusti 2012 19:35

Så förfärligt sorgligt! Jag förstår din sorg och ledsamhet. Tänker också på vilket rikt liv Kung Oskar fick och även hur han bidrog till ett gott liv för dig. Men sorgligt!

http://lillahonshuset.bloggplatsen.se

 
Soldansare

Soldansare

20 augusti 2012 20:00

Här sitter jag och gråter över en katt som aldrig har träffat i "verkligheten" men vad vi har njutit av Katten Oskar och dina berättelser om honom både jag och P! Det har känts som om vi kände honom och som han var en god vän. Att han var en speciell katt och att ert förhållande var något alldeles extra var lätt att förstå. Han kunde inte ha haft det bättre än hos dig. Jag förstår att det måste kännas svårt att du inte var där men hur skulle du kunnat veta! Oskar kommer att vara saknad ända ned i gnällbältet även om det naturligtvis inte är på samma sätt som det är för dig. Tänker på dig!
Varma kramar från både mig och P

http://soldansarenssida.blogspot.com

 
Herta

Herta

20 augusti 2012 20:16

Ajajaj. Så väldans ledsamt. En vän i vardagslivet som verkar, som vi fått läst, att dela så mycket med dej.

http://www.hertaboggen.blogg.se

 
Ingen bild

AnnChristin

20 augusti 2012 20:49

KRAM tänker på dig

 
Anki

Anki

20 augusti 2012 21:09

Men åh, Anita, så sorgligt... att förlora en kär familjemedlem är det svåraste som finns.
Mina tankar går till dig.
Kram ♥

http://ankistankar.blogspot.se

 
Sandra

Sandra

21 augusti 2012 07:09

Skickar många många kramar! "bara en katt" finns inte! En katt är en familjemedlem och jag har själv förlorat och gråtit över mina förlorade fyrbenta vänner, två styckern har jag förlorat den ena för hon blev gammal över 20 år och den andra för att hon var sjuk. Percis som för dig när jag var borta, kom hem efter en tjänsteresa och hittade kräks över allt i huset men ingen katt, hittade till slut katten gömd och medvetslös, trots ilfärd i 20 mil till närmsta öppna veterinär gick hon inte att rädda. Jag hade så dåligt samvete att jag åkt bort. Jag förstår dig! Återigen, många många kramar!

http://kvickrot.bloggplatsen.se

 
Janne

Janne

21 augusti 2012 07:41

Hej! Mycket vackra och känslosamma ord som du skrivit om din katt. Ha en fin dag !

http://radiogubben.blogspot.se

 
Ingen bild

Gina och uffe

21 augusti 2012 17:06

Hej, det är jätte tråkigt att höra :-(. har gått och varit orolig för våran katt hela dgn på jobbet för hon har varit sämre och så läser man det här. ledsen för din skull. han var verkligen en jätte fin katt och inte så gammal alls :-( glöm inte att ni ses igen ngn dag. det var inte sista gången. kramar Gina och Uffe

 
billan

billan

21 augusti 2012 17:59

Så sorgligt! Läser ditt inlägg och tårar rinner på min kind.....Goa, fina Oskar som dessutom i utseendet var så lik vår Signe som så tragiskt dog förra sommaren!
Känner med dig, så tomt, så sorgligt.....
Bamsekram!

http://auroraborealis-1.blogspot.com

 
mimio

mimio

22 augusti 2012 13:31

Anita, jag känner verkligen med dig. Det gör så ont i själen när någon försvinner från en, man kan nästa ta på tomheten.
Du beskriver verkligen Oskar och hans personlighet fint och jag log speciellt när jag läste om hans låtsasattacker från tallarna på badstrandsrundan hahaha den lille skojaren <3
Jag är glad att jag fått träffa honom o minns precis hur han hade örn-koll från räcket på verandan på Niño medan vi hälsade på.
Skickar många tankar till dig

http://mimio.blogg.se

 
Karin

Karin

22 augusti 2012 16:11

Har läst dina rader om Oskar, har läst alla tröstande kommentarer, vad ska då JAG skriva.
Jo, att nu är Oskar kung i himmelriket, och där vakar han över dig!
Kram Karin

http://pixelmojan.se

 
Ingen bild

Anders och Hanna

22 augusti 2012 20:56

Otroligt fina bilder och text om Oskar du lagt upp.Vi förlorade själv en av våra katter ifjol och det tar verkligen hårt på en.Man förlorar ju en familjemedlem och nära vän som förgyllt ens tillvaro dagligen under en lång tid och vi förstår och känner tomheten efter Oskar med dig.Han fick leva ett fantastiskt fint liv i fisksjön.//Kramar från Anders och Hanna

 
zaq

zaq

22 augusti 2012 22:49

Neeeeeej, inte Oskar!
Nog har du älskat och älskar honom tillbaka, nu rinner tårarna för din Oskar ska du veta... Han var så lik den gamle Foccer som var min smärtbärare under många år, precis som du säger, när man mådde som sämst, så lämnade han inte ens sida. De är underbara de små liven...
Mina ord blir: "Så länge vi minns, lever du"
Många tröstekramar...

http://zaq.blogg.se

 
Staffan H

Staffan H

3 september 2012 22:00

Vilken trist läsning! Förstår att sorgen är stor och att han lämnar ett stort tomrum efter sig som bara dem som har haft husdjur kan förstå. Kram till dig!

http://staffanhuss.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Anita - Måndag 28 juli 08:54


I sommaren glödhetaste tid far Datafia och jag på lillsemester. Vi drar mot Umeå där vi ska bo hos hennes pappa. Vi stannar till i Ö-vik och sitter där en stund på torget och tittar på alla brunbrända vackra människor. Vi äter bakad potatis med räk...

Av Anita - Fredag 25 juli 07:50


  Värmen fortsätter och fortsätter och dagarna bara rusar iväg och allt man tänkt göra blir liksom inte av. Orken räcker liksom inte till att göra mer än att bada och umgås och sitta uppe till sent på kvällarna.   Almäcket blommar nu för fullt...

Av Anita - Tisdag 22 juli 17:20


I dessa heta dagar är det bromsinvasion i Fisksjön.  Igår när jag skulle frisera min lövkoja drog jag på mig både långärmat och långbyxor men då satt dom sig på händerna och kröp in i hålen på foffatofflorna och bet. En stor bromsrackare satt sig...

Av Anita - Söndag 20 juli 09:21


  Fast nu ska vi ta det från början. Det känns som dagarna går i raketfart så det händer så mycket så jag vet inte var jag ska börja.   Mina falkar vaktar jordgubbslandet och trast och skator kommer inte hit och tar mina gubbar och nu börjar d...

Av Anita - Onsdag 16 juli 09:39


  Söndagen sken solen starkt och varmt som den gjort sista veckan.  Jag var nere vid stranden och sydde lite på mina drömfångare. Folktomt var det så jag undrade vad som hänt. Då tog jag båten och rodde bort till Kinabror  och det var där al...

Presentation


DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

44 besvarade frågor

Gilla bloggen

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se