Alla inlägg under oktober 2012

Av Anita - 9 oktober 2012 13:21

  

Det är nog ändå så att man blir lite klokare med åren. Man kanske börjar tycka om sig själv lite mer med alla brister och fel man har.


Tex så har jag mycket ogjort. Det skulle putsas fönster, städas, göras klart i trädgården och listan över ogjorda saker som borde göras kan bli oändligt lång men......... jag har till slut lärt mig att inte ha dåligt samvete för vad jag inte gjort.


Det hade jag förut och kunde inte njuta riktigt av latheten när den drabbade mig utan hela tiden tänkte jag på vad jag borde ha gjort istället. Känner ni igen er kvinnor?


Som igår tex. Jag började rensa i trädgården. Det är något som jag gillar egentligen men jag blev så kall om fingrarna och det var så mycket att hålla på med och solen tittade fram en liten liten stund.


Då drabbades jag av SKOGSLÄNGTAN

Det kommer över mig lite då och då och jag vill bara dra till skogs och bara vandra och vandra och upptäcka nya ställen. Nu är det ju jakttider igen och tyvärr så är det ju hela hösten så det är inte helt ofarligt att vistas i skogen. Det känns farligare med jägare än vad det är med både älg, björn och varg.

 

Skit samma. Slängde sekatör och häcksax och lät skottkärran och lövkrattan stå där den stod och gick in i skogen.


Hälsade på vid "cowboyberget" men kröp inte i i grottan. Det såg så trampat ut runt omkring så det kändes som att det kanske bor en grävling där eller en räv. Inte vill man möta någon sådan inne i en smal gång i berget.


I det här berget har vi lekt sedan jag var liten, haft kojor och eldat brasor och till om med nästan startat en skogsbrand där uppe. Tänk så länge sedan.


 

Stubbar gillar jag, mossor gillar jag. Det finns så mycket att se i skogen om man bara har ögonen med sig, ibland ser man till och med sånt som inte alla kan se, men ni ska veta att jag har ögon som ser både det ena och det andra.


Naturligtvis kan jag inte låta bli att gå ner till sjön och nu hör jag att canadagässen har landat i Skekviken och skriker och väsnas som det ska vara när hösten är här.


Varför ska man jobba så förfärligt och uträtta så mycket för att duga och vara en nyttig människa. Det har jag alltid fått lära mig och försökt så gott jag kunde förut men nu skiter jag i vilket.


Vem bryr sig. Efter en lång promenad i skogen på ett par timmar börjar regnet pissa ner som det alltid gör på eftermiddagarna och jag går hem och knular ner mig i soffan, brer på mig min varma härliga pläd och tittar på "Doc Martin". Dricker lite kaffe och tar en macka och mår ganska gott.


Inte ett dugg dåligt samvete har jag. Jag tänker att jag minsann har gjort rätt för att göra det jag tycker är roligt och vara lat när jag är lat. Ingen kan kritisera mig längre heller. Mitt liv är mitt.


Idag har jag gjort en runda till Hammarstrand och varit till PappersBeda och klippt håret och till en tant och fått en massa växtfärgat garn. Handlat lite grann förstås.


Hann inte ens komma inom dörren hemma innan grannen ringde och skulle ha hjälp. Puuuuh. Hoppas att han kommer på servicehus snart för han går mig på nerverna faktiskt.  


Dagens ord: Bättre vara lat och glad än arbetsam och sur och stressad.


ANNONS
Av Anita - 6 oktober 2012 14:48

 

Vinden viner, regnet pisar. När löven försvinner från träden börjar det hårda livet. Då vill jag inte vara här. Då vill jag vara på varmare plats. AMV med man är i Grekland och jag fick ett vykort som jag sitter och dräglar över.


Annars har veckan varit bra, till och med någon solig dag har det varit, visserligen alltid med någon regnskur men så har det ju varit hela sommarhalvåret så man är ju van.


Jag har haft folk hos mig alla dagar.

Jag har hunnit med att klyva klart veden.

Köket fullt med svamp som torkas.

Ökrkryddorna har torkat och jag har burkarna fulla med väldoftande kryddor.


Jag har fortsatt att läsa dagböcker som kvällslektyr och det är nog nyttigt att minnas hur man var och inse att man faktiskt blivit klokare. Man säger ju att man känner sig mycket yngre  än man är men å vad jag är glad att jag inte är tonåring.


När jag gått upp från 48 kg till 52 och tyckte att jag blivit äckligt tjock. Då förstår jag mer varför unga flickor ser på sig själv med konstiga ögon. Man gjorde ju så själv.


Ögon föresten. Jag läser att jag lade märke till människors ögon. Skrev ofta om ögon. Glada,lessna, glittrande, ögon som avslöjar lögner. Jag läste människors blick. Det var nog jobbigt så jag slutade att titta på människors ögon till slut.


Trodde inte att jag dög, att killar var med mig bara för att det inte fanns någon annan till hands.

Vill sparka och skälla på den unga skogsnuvan som inte trodde något om sitt eget värde.


Så ett råd till er som har tonårsdöttrar. Beröm. Beröm. Tala om att dom är fina och duktiga och hjälp dom bygga upp självkänslan.

Så helt annorlunda skulle inte livet blivit med mer självkänsla. Nog om det.


 

Bhajta Bharela Chapati Raita, Cahpli och efterrätten Gujar och mer därtill. Indisk mat. Jo ni go vänner.

 

En kväll i veckan blev jag bortbjuden på matlagningskväll. 4 kvinnor och 2 män hjälptes at att laga indisk mat.

Det tar tid men med så många kockar tog det bara drygt två timmar att göra all mat.

Vegetariskt blev det. Gott blev det.

 

Trevligt hade vi.


Tänk vilken tur jag har. Iransk mat. Kinesisk mat och nu indisk mat. Trots att jag bor här i ödemarken  får jag vara med om både det ena och det andra


Idag i regn och rusk for DataFia och jag på konstutställning i Hammarstrand. Man får ta tillvara de små nöjen som finns.


Nu ska jag snart åka till DataFia på middag men jag har gjort en sak till idag. Rensat diskmaskinen åt grannen men dessuton har jag gjort något jag funderat länge på och känt mig lite tveksam till. Nu har jag tagit fram mitt mod. Vi får se hur det går.


Dagens ord: Hemligheten bakom mången framgång är självförtroende. 

ANNONS
Av Anita - 2 oktober 2012 09:35

När jag vaknade i söndags pissade regnet ner och jag fick ta till plan B.

Plan A var att klyva klart veden men istället så fortsatt jag med min hönstavla.

 

 

Nu har jag varit tvungen att fota två bilder på den för den är så väldigt lång.


Jag har förberett mig med att titta på höns i olika formen och färger. Tuppen är broder O:s tupp och likaså den grå hönan.

Jag blir alldeles varm och lycklig och nästan manisk när jag börjar måla. Kackel har jag letat fram på google och jag är noga med att känslan ska vara glad och lycklig så att hennes höns ska känna sig glada när dom får den här tavlan in i hönshuset.

Så roligt det är att måla stora bilder. Nästan glömt vilken lycka och glädje det ger till mig och hur varm jag blir i hela kroppen.


Frampå eftermiddag blev jag glad igen för då kom Lekkamraten med sin gulliga fru. Dom bor i Bollnäs nu så det är inte så väldigt ofta vi ses men när vi gör det så finns det så mycket värme och känsla mellan oss alla.

 

Frampå kvällen lyste det upp och jag tog en promenad på nya stigen bort till kinabror. Vacker kväll och man får njuta av de stunder som finns innan regnet kommer igen.


Måndag hade DansBritt och jag bestämt att vi skulle ut i skogen och plocka svamp. Visserligen låg regnet i luften men det var inte alls kallt och man kan ju stoppa ner regncapen i ryggsäcken.


Det här är också en så härlig känsla som gör en både glad och ivrig och förväntansfull. Där går vi i skogen och det är tyst och bara enstaka fåglar kvittrar. Långt bort hörs tåget åka förbi och en motorsåg surra, annars är det tyst utom bäckarna porlande och det är blött överallt.


Letar och letar.

 

Oj så mycket älgspår det är överallt. Då kan man tro att gulröda trumpetsvampar finns i närheten för jag har hört att älgar gillar att äta dom.

Det ligger två fällhorn efter älg där också.


Rätt var det är så hittar jag dom första svamparna och sedan bara finns dom där i massor och vi plockar och plockar och får nästan svampnoja.

 

Två fulla korgar lyckas vi plocka ihop.

Mitt i alltihopa kom en älg dundrande. Frustande och fnysande och kutande. DansBritt lockade på den men jag sa åt henne att låta bli. En brunstälg vill jag minsann inte ha inpå livet. Den gav sig iväg lika fort som den kom.

 

Duggregnade gjorde det när vi skulle fika men inte störde det oss. Vi satt där och var väldigt belåtna med vår skörd och drack kaffe och mådde gott.

 

När vi vandrade hemåt på mossiga stigar kom vi förbi den största myrstack jag någonsin sett och med en liten ovanlig form också. Den måste vi ta bild på.


Nu är hela köket fullt med svamp som ska torkas och så småningom bli goda såser och grejor som passar bra till älgkött. Tänk vilken lycka.


Vi bestämde oss för att bada bastu. Eldade i bastun och värmde vatten i den stora värmaren för att tvätta oss med. Badvattnet är för kallt så man får fixa det på annat vis. Vi sitter i min lilla söta bastu och blir genomvarma.


En fin lugn kväll men molning och rätt vad det är så ändras allt. Åskan började dundra och väsnas och rätt vad det är så kommer störtregn på störtregn och vi tog på oss morgonrockarna och kutade upp till huset.


Tänk att det inte ska kunna gå en enda dag utan regn. Nåja lite te och lite tv så kom DansBritt på att hon hade kläderna nere vid sjön.

Vi tog på oss morgonrockarna, stövlarna och jag hade pannlampan och så tussade vi ner i mörkret. Det är ju tur att man bor som man bor för inte var vi någon uppbyggande syn där vi tassade fram i mörkret.


Då, då ni, hade molnen försvunnit och månen sken gul och stor. Stjärnorna blinkade och på andra sjön lyste "mitt ljus i mörkrets" lanterna så fint.

En tjusig natt. Allt var tjusigt utom vi två som tassade runt i morgonrockar och gummistövlar. Skrattade gjorde vi förstås och hade kul.


Så tänkte jag. Visst är det konstigt hur det är. Man kommer underfund om att det är vissa saker som får en att må otroligt bra. Måla, dansa, gå i skogen och plocka bär och svamp. Naturligtvis också träffa vänner. Sånt fyller mig men sån glädje.


Däremot finns det ju mycket i mitt liv som är precis tvärt om och det har ni väl hört förut. Snö, vinter, snökottning,vedklyvning (ja allt som har med ved att göra) karlar som aldrig gör vad man vill att dom ska göra och en massa krångel med papper, bestämmelser och skit. Krånglande grejor och lastbilar.


Dagens ord: Det är väl det som är livet. Lycka och skit om vart annat. Man får vara nöjd om det är balans.   

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

51 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se