Alla inlägg under november 2012

Av Anita - 10 november 2012 08:51

 

Igår när min bästa barndomskompis och jag var ute på ett av våra äventyr kom jag på att det är så. Vi går aldrig på vägen som andra kärringar, vi drar oss till de mest otillgängliga marker som finns, alltid är det så men kanske ska jag börja från början.


Vi börjar på onsdag. En stormig hemsk dag men då kom värmepumpgubben efter att jag väntat mer än 2 veckor. Han hade nog inte kommit ännu om det inte vore för DansBritt. Hon är en kvinna med respekt och hon ringde och satt skraten i honom och det dröjde bara 2 dagar så var han här. Jag saknar en förmåga. Ingen bryr sig någonsin om vad jag säger, bara rycker på axlarna. Tur att man har någon som verkligen har den förmåga att få folk att göra det dom ska i närheten. Tack DansBritt.


Han kom och blev kvar hela dagen innan han fick till den men nu blåser den varmluft över hela min nedervåning.


Torsdag mojnade vinden och jag gjorde en inspektionsrunda. Borta vid KinaBrors nerfart låg 6 träd över vägen och många vindfällen fanns där bredvid.

 

Jag gick strandstigen hemåt men på min mark hade bara två träd ramlat. Det hade frusit is på sjön, tyvärr så låg det massor av fastfrusna isflak vid land så skridskois blir det inte. Ser ni nu så fint det är när det inte är snö. När solen lyser gnistrar det som kristaller i istapper och mossan lyser guldgul och grön. Fint tycker jag.


Så hem och baka en paj och vänta på att Solvone ska komma, tända ljus utanför och göra det mysigt inför meditationsgruppens ankomst. Solvane är vår gäst och ska sprida mer ljus över oss en sådan här kväll.

Vi hade ytterligare en nykomlig med oss. En ung tjej från tjeckoslavakien. Hon tittade sig storögt omkring i mitt hus som ni vet är fullt med grisar, änglar, trummor och indianer. Dessutom vimlar det av energier av alla de slag.


Hon tittar sig omkring och säger: Å det känns som att vara mitt i en fairytale (saga) och det kan jag väl köpa. Det känns väl väldigt bra när människor känner det så när dom kommer till mig.


Det är väl mentalt lite som rubriken det här också. Vi går inte heller den breda vägen utan utforskar alla småvägar och det gör att man kan träffa på de mest spännande saker.


Solvone låg över och på morgonen kom DataFia och åt frukost med oss och sedan kom AMV och vi bestämde att vi skulle åka till hennes gamla barndomshem och titta oss omkring på våra gamla lekplatser och ställen.

 

Allén, vilka gamla minnen. Tänkte kanske att den skulle kännas kortare och mer igenvuxen men den fanns där nästan likadan som förut. Det var en genväg över till resten av byn, man åkte båt eller gick över isen för att komma till järnvägsstationen och affären. Nu är båda borta sedan länge och vi inser att det är så många år sedan vi var här.

Visst har mycket hänt sedan vi vandrade omkring som unga fnittrande tjejer. Torvströlador och grindar och logar har rasat för tidens tand men ändå är inte allt borta.

 

.  

Här är isen blank och fin och det skulle nog gå att åka skridskor men vi fortsätter vår vandring ut till ön. Numera går det att ta sig över dit torrskodd. Tyvärr var batteriet slut i min kamera så det blev inga fler kort. Vi sa till varandra att här brukar vi träffa killar men nu kommer inte en människa hit. Hann inte mer än säga det så mötte vi en rödskäggig man med hund så vi var inte helt ensamma.


Nåväl sedan letade vi upp berget där vi lekte och där det troligen är den äldsta bosättningen i hela byn och om man lyssnar han man höra mumlet leva kvar där husen stått.


Så skulle vi gå uppför backarna till Ahrlings där vi pallade äpplen bakom granhäcken . Vi letade efter ett litet gammalt hus som låg inne i skogen men hittade det aldrig. Var väl rivet för länge sedan kanske.


Så upptäcker vi vår vana troget att vi varit borta i flera timmar. Det blir alltid så när vi drar iväg över myrar, berg och i skogar eller när vi är utomlands. Tiden försvinner. Kyrkogården och ljus på gravar och hem och dricka varmt kaffe.


AMV åkte hem till Bräcke och jag åkte till DataFia för att äta middag. Jag hjälpte henne att göra älgskav och det blev gott.


Så gick dagarna den här halva veckan. Inte en tråkig stund kan jag känna och så är det som det ska vara. Jag ska strax åka igen på nya äventyr och morgondagen är också fulltecknad med roliga saker men det tar vi sedan.


När man inte går på dom stora vägarna utan letar de små stigarna och djupa skogarna kan man stundtals hitta oväntade saker.

 


Dagens ord: Den som aldrig går vilse hittar aldrig något nytt.

Av Anita - 6 november 2012 16:18

 

Goda råd till unga kvinnor kan jag inte låta bli att ge sedan jag läst min dagbok och insett att allt blivit annorlunda om jag inte varit så mesig och förstått det jag förstår nu.


1. Om din man säger att du är tjock, kolla med dina vänner. Han kanske säger det för att du ska känna dig sån och vara glad att någon vill ha dig trots det.Varning

 

2. Säger han att du inte kan klara av något tex att ta körkort eller utbilda dig till det du vill

Varning. Du kan precis vad du vill. Låt ingen intala dig annat.

 

3. Pengar. Klagar han på att du vill ha nya kläder fast garderoben är full titta då på vad han lägger pengar på. Sprit? Röka? Snus? Verktyger som han bara MÅSTE ha? Bilar, båtar, gevär, tekniska prylar. Slår vad om att han ödslar mer pengar än du. Männens leksaker är dyra.

 

4. Han köper mobiler, möbler och grejor, du betalar mat och räkningar. Om ni skils åt tar han grejorna och maten har ni ju ätit upp.

Varning.

 

Det du börjar med får du fortsätta med. Går du upp och gör hans matdosa eller lägger fram hans kläder så ser du det som en kärlekshandling. Det gör kanske han också men efter ett tag är det en vana och slutar du kommer han att bli sur.

 

5. Se till att du behåller dina vänner. När en man ifrågasätter om du vill träffa dina vänner eller gå ut och dansa eller utföra dina hobbys.

"Älskar du mig inte längre eftersom du heller är med om än med mig?"

Svara då: " Älskar du mig inte längre eftersom du inte unnar mig att ha roligt?"

Skit i om han surar i veckor.

Varning!

 

6.Svartsjuka

Är en man svartsjuk och du vet att han inte har anlednng. Ser han vem du tittar på. vem du dansar med, vem du pratar med och får dig att känna dig skyldig utan anledning.

Varning Varning

Det är inget bevis på att han älskar dig utan på kontrollbehov och brist på tillit. Varning

 

7. Dela på sysslorna. Gå inte på "jag sköter bilen och klipper gräs".90 % av jobbet till dig. Säg nej.


 

8. Sprit. Var inte blind och förneka om han missbrukar.

Är han arg och irriterad och grälsjuk när han dricker? Skämmer han ut er och bråkar med andra på fest?

Spelar ingen roll hur snäll han är när han är nykter.

Gå och gå genast. Det blir bara värre om han inte tar hjälp frivilligt.

Stor Varning

 

9. Unga tjej. Se till att du kan försörja dig själv, att du inte ger upp jobb och vänner.

Visst ska er kärlek vara för evigt men se dig omkring och ha en plan B.

 

10. Ensamhet. Ensamhet är ingen sjukdom. Ta inte vem som helst för att slippa vara ensam. Tänk inte ensam tänk fri. Fri är ett vackert ord. Hellre ensam själv än ensam med en man som man egentligen inte har något gemensam med

 

11. Behandlar inte din man dig som sin bästa vän utan som din grinige chef så se upp. Varning.


Kärlek är underbart men behåll ditt logiska tänkande för kärleken är ibland blind. Behåll dig själv. Även om du aldrig får höra det så kom ihåg att du är vacker, du är duktig, du är en underbar varelse. Låt ingen intala dig annat.


 

Du som har haft lyckan att hitta en man som inte har några av dom här egenskaperna var rädd om honom.

Vi kvinnor har en förmåga att reta upp oss på bagateller som tex smutsiga kalsonger och sockar på golvet, ej nedfällda toalock eller att han inte ser om vi har nya gardiner eller ny frisyr.

Man måste komma ihåg att man måste uttrycka sig tydligt inte "soppåsen skulle behöva ut, hunden är nog pinknödig, det vore trevligt att gå ut och äta ikväll" eller " oj så mycket disk vi har".


Nej raka puckar är det som gäller annars förstår dom inte.

Säg " Gå ut med soporna är du snäll"och så vidare.

Var glad och lycklig om du har en rar man. Kärleken är underbar när den är på sitt bästa humör.


Ett sista litet mer vardagligt råd. Köp aldrig ljusa disktrasor.Dom ser skitiga ut genast. Mörkblå är bra.


Dagens ord:Ära kvinnorna.De väver och flätar himmelska rosor i vårt jordiska liv.

Av Anita - 4 november 2012 08:47

Med skogsmaskinerna surrande runt huset och snön krypande allt närmare min själ så ville jag inte vara hemma. Hade lust att rymma från alltsammans och just då dök möjligheten upp. En liten bussresa till ett ställe jag aldrig varit på.


Sveriges mitt, i närheteten av Hassela i Hälsingland. Där högt uppe på en ås långt inne i skogen finns en gammal gård från 1700-talet som heter Ersk-Matsgården. Julmarknad men det var av mindre betydelse. Gården intresserade mig.

DansBritt och jag följde med.


 

Det kallar jag en riktig gammaldags julmarknad och husen var rent otroliga. Jag hade kunnat stanna där i flera dagar.


Trä och hantverk gillar jag. I ett av husen hittade jag en gammal rar farbror som hade gjort de mest fantastiska saker av trä. Vi började prata och han visade mig olika sorter av trä och hur man hade gjort. Jag hade velat köpa allt han hade för det var så vackert, knivar, kåsor, burkar, slevar, allt så välgjort och fint.  

Brasan värmde fint. Hans fru hade tovat tomtar.

Inte blev det sämre av att ett par spelade musik för oss.

 

Hon hade en folkdräkt som var sååå vacker. Så ska en folkdräkt se ut. Färggrann. Inte som den vi har med dova mörka dystra tråkiga färger. Nej full av färg och glädje.

 

Väggarna i storstugan hade vackra väggmålningar som jag inte kunde låta bli att fota och ta hem till min ispiration. Inte för att jag ska måla väggar men dekorera kistor och skåp med kanske.


Vi provsmakade oss igenom marknaden, allt från godis till glögg och goda små kex. Pratade med knallarna som mest bestod av hantverksduktiga människor av alla slag. Jag kan lite sakna tiden då jag var ute på marknad för det är ett roligt folk att umgås med.


 

Inne i en loge hittade vi fårskinn som var så tjocka och täta att vi aldrig sett maken. Som gjorda att sitta på ute på sjön eller vid älgjakten. Dom var från island och därför så ovanligt tjocka och fina. Britt som pratat om att det är kallt om både fötter och rumpa att sitta  på pass i älgskogen blev sugen och vi skrapade ihop våra gemensamma pengar för att köpa ett skinn. Hon skulle ha ångrat sig annars.

 

Att göra prydnader av korn och havre är ju ett gammalt hantverk och det fanns massor med fina grejor.

Om man hade pengar skulle man handlat sig fördärvad där men för min del blev det några småsaker till julklappar och naturligtvis lite gotta. Man kan inte vara på marknad utan att köpa gotta.


Så frampå eftermiddagen drog vi ner till Hassela för att äta middag och vi var hungriga som vargar efter att ha smakat lite grejor på marknaden och fått upp aptiten.

Sedan blev vi trötta. Vi drog den nya fårskinnsfällen över knäna och somnade från och till på vägen hem.


Vilken härlig liten resa och vilket härligt litet ställe. Jag vill åka dit igen, kanske på sommaren för det var verkligen mycket speciellt.


Det var inte så kul att komma hem. Lite snö låg kvar nästan bara hos mig annars var snön borta överallt. Det var kallt inne eftersom dom som ska laga värmepumpen inte har kommit ännu fast det gått två veckor.


Jag var i alla fall iväg och dansade Zumba i torsdags kväll och visst har jag träningsvärk men inte så mycket som förra gången. Fredagen åkte jag runt och tände på gravarna. DansBritt och jag var och åt lunch på byn och hon gav mig massage på mina onda ben. Jag har försökt att hålla mig borta så mycket som möjligt nu när allt är så tråkigt här hemma.


Dagens ord: Borta bra men hemma bäst, fast nu ska jag mynta ett ord. Hemma kallt och borta varmare.    

Av Anita - 1 november 2012 08:43

Nu har jag kämpat mig igenom mina dagböcker sedan 1964. Det var en jobbig upplevelse. Oro, problem med pengar. instängdhet på jobbet och först och sist alla tårar för männen.


Ser med klokare och klarare ögon nu vad som gick fel och att jag var en riktigt mes och trodde på allt och såg mig själv som en ynklig liten sak som skulle vara glad att någon ville ha mig.


Nu ska jag banne mig sätta mig ner och ge unga kvinnor goda råd om vad man ska akta sig för och vilka varningstecken man ska se upp med. Mitt liv hade blivit annorlunda om jag sett det med klara ögon redan då, men som ni vet kärleken gör en blind och är en mycket farlig kraft.


Som tur är så har jag genom livet burit min humor. Utan den hade det inte gått.

Så fel allt blev men skit samma. Här sitter sursuggan och minns.

 

Minns han som brydde sig mer om att spela bort sina pengar än om mig.


Han som var alldeles för svartsjuk och pedantisk

 

Han  som var alldeles för grannlaga och gammaldags.


Han som bodde aldeles för långt bort.

 

Han som var alldeles för opålitlig.


Han som var alldeles för gift


Han som dansade som en gud men hade enorm basillskräck

 

Han som var alldeles för alkoholberoende.

 

Så det kan bli men jag ska inte alls säga att jag är lätt att leva med heller, frihetsberoende och tjurig som jag är. Önskar bara att jag hade varit mer tjurig under tiden som det begav sig med männen och inte gjort så mycket på deras villkor.

Vi kommer till det en annan dag då jag ska ge råd till unga stackars flickor.


Ta bara en sådan grej som att en man sa till mig att jag var för tjock. Trodde jag på det? Jaha då visst. 55 kg vägde jag då och var smal som en tråd. Dummare än tåget tycker jag nu.


Eller att jag var för nervös för att ta körkort. Jaha, jag har nu kört bil varje dag i mer än 30 års tid varje dag och bara kört i diket en enda gång. Även om jag inte gillar att köra bil så får det gå på något vis. Det är ju med det mesta här i livet. Man måste och har inget val.


Höjden av norrländska karlars klumpighet hittade jag också. Den killen hade jag ett kortare förhållande med och så ringde han en kväll och frågade om jag var pilsk. Ville veta för att det var en bit att åka och var jag inte det var det ingen ide. Hörde ni? Det förhållandet avslutades i det ögonblicket. Visserligen förstår jag om någon tänker så men att säga det rakt ut. Undrar om den mannen hittade någon kvinna eller om han fick sitta där och vara gammelpojk, hoppas nästan det.


Så ser jag på vissa runt omkring mig som haft samma karl i hela livet och jag förstår inte hur man står ut. För mig obegripligt för jag kan inte se någon större kärlek mellan dom. I så fall måste den vara väldigt dold och sitta långt inne. Eller är det bara bekvämlighet och att man har vindat in sig med hus och bilar och barn och släkt så man kan inte tänka sig bryta upp till en osäker tillvaro. Inte vet jag.


Dagens ord: Kärleken kan förlåta mycket men det finns gränser för allt

 

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

56 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards