Alla inlägg under december 2012

Av Anita - 30 december 2012 10:40

 

Mysigt att sova ut en morgon och vakna av att sonen och fjällan har eldat i vedspisen och kokat kaffe och småpratar i köket. Sofiepropp sover fortfarande och katten Felicia är ute och kollar efter råttor.


Vad har hänt iår. Vad har inte hänt?


När negativa skogsnuvan sitter här och försöker minnas så är det förstås det man inte gjort som kommer fram.

Jag har inte varit utomlands,

jag har inte badat och solat ett dugg på grund av att sommaren har varit både kall och regnig.

Nu ska jag inte glömma bort att det har blommat mycket i sommar och att det har varit många turer till skogen för att plocka hjortron, blåbär och lingon, inte att förglömma alla svampar som DansBritt och jag har plockat.

    

Trots regnet har jag dansat mycket, nästan varje vecka. Det gick en sommar till och jag vet ju inte om det blev min sista danssommar för dansgänget har tyvärr börjat splittras och en efter en slutar dansa.


Jag har varit och lyssnat på Blek på Kul i Backen och natruligtvis varit på vridläktaren på Döda fallet och sett Sven Wolters föreställning.


 

Vi har haft både kräftskiva och surströmmingsskiva och visst har vi stekt kolbullar nere vid sjön fast det regnat. Vi är inte dom som låter vädret hindra oss fast visst är det roligare när det är fint väder.


Jag har ju alltid tankarna att jag ska lära mig något nytt varje år och nu funderar jag på vad jag gjort för något nytt.

 


Jo visst, vi har ju vävt plädar av våra växtfärgade ullgarn. Jag och PappersBeda har ju sysslat med det hela vintern.

Jag har lärt mig inspirativ målning fast lärt mig, det är ju skitenkelt. Dessutom har jag varit på energikurs och lärt mig en del om auror och energier.

Jag har börjat med automatskrift och det kom ju liksom av sig själv utan större ansträngning.

 

Jag har dessutom målat en jättetavla med höns till ett hönshus.

 

Så har jag tagit mig till med att virka.Något jag inte kan men jag lyckades göra både mössa, halskrage och armmuddar och dom blev riktigt fina om jag får säga det själv (för att vara första försöket förstås).


Så har jag börjat dansa Zumba och det ni gör att man blir genomsvettig och har träningsvärk överallt. Det går så snabbt så min gamla kropp hinner nästan inte med. men....jag kämpar på. Att alla andra är mycket yngre  tänker jag inte bry mig om. 


Det blev inga utomlandsresor men när jag tänker efter så har jag i alla fall förverkligat en dröm.

Jag har varit till Österlen och besökt Ale Stenar. Något jag velat gjort alltid.

 

Det blommade och bokskogen var lysande grann och otroligt vacker.

Jag har åkt bussresa till Ockelbo och sett på en fin trädgård. Dessutom har jag besökt "Den hemliga trädgården" som ägs av en bloggkompis och var den vackraste och mest mystiska trädgård jag sett , vida vackrare än till och med Sofiero.

Jag har dessutom åkt på bussresa till Hassela och en gammal härlig gård uppe bland bergen där det var julmarknad.

 

 

Så resan till Åsele där vi tjejerna från trumbyggarkursen och några andra spännande människor trummade och målade inspirativ målning och tittade på hällmålningar och stenåldersgrejor och en massa annant.


Tyvärr blev min resa dit förstörd av att min älskade katt Oskar dog när jag var borta.

 

Jag saknar honom varje dag och varje kväll tittar jag ut på bron för att se om han vill komma in. Det var en speciell katt som det inte fannsa maken till. Han vandrade med mig, han badade bastu med mig, han tröstade mig när jag var sjuk. Han tog hand om mig och inte tvärt om och det är ett jättehål efter honom.



Annars har jag varit frisk i år, knappt några krämpor att tala om. Att vara ute i friska luften, slippa jäkta och stressa och få sova ut på mornarna är rena hälsokuren.

Faster G har brutit fotled och grannen har brytit lårbenet men annars har vi varit friska allesammans runt omkring mig och det är ju en nåd att tacka för.


Nya människor har dykt upp i umgänges och släktgänget. PapperBeda har skilt sig och flyttat ihop med en ny gubbe.

För första gången på många år har kinabrors son A med familj varit här och hälsat på och hans fru var en väldigt härlig kvinna som jag genast blev bekant med. Vi kommer att ses igen ganska snart.


Sommaren är besökens tid och jag har haft flera trevliga stunder. Min tremänning och mina klasskamrater och AMV och jag har hälsat på en gammal vän och vi hade en helt fantastisk dag med nostalig tillsammans.


Nu härom dagen kom sonens fjälla hit och henne har jag inte heller träffat och hon verkar jättegullig.

Det är trevligt med nya människor. Resor och nya människor ger inspiration och man lär sig alltid något nytt.


Det roligaste är ju att kinabror har fått köpt sitt drömhus och bor granne med mig.    

Så speciellt är det huset och nu har två av mina bröder hus här i paradiset Fisksjön och det känns väldigt bra.


Ja vad mer. Jo sommarcafe förstås har jag jobbat på.

Cykeltävling nere i byn har vi haft.

Bakat tunnbröd har vi gjort.

För första gången på många år har jag fått åka skridskor men det blev bara en gång innan snön förstörde isen. En gång är i alla fall en gång och det var roligt att se att jag fortfarande kunde.

 

Jag och min jobbarkompis har stöpt ljus och det har vi inte gjort på ett tag. Men.... jag har inte bakat till jul och inte gjort något pepparkakshus men annars har jag pyntat som vanligt.


Sammanfattningsvis så har det varit ett bra år utan att större katastrof har hänt och man får vara glad för det lilla.

Jag har ju några saker som spelar roll.

1. Hälsan: Rätt ok

2. Skönhet: Ful som stryk men jag bryr mig inte så mycket längre. I min ålder får man vara det.

3. Frihet: Härligt att vara fri och få vandra omkring i skogen och göra vad jag vill som inte kostar pengar förstås.

4. Pengar: Katastrof men här kommer tilltron in. Man måste tro att det ordnar sig och man kan leva på lite om man måste. Så länge man kan betala räkningar och har över till mat och bensin får man vara nöjd. Rätt vad det är vinner jag en massa pengar och då ska ni få se på grejor.

5. Mod: Det jobbar jag hårt på.

6. Tilltro till livet: Jobbar jag på och ser att det funkar fast min negativa sida ibland hoppar upp och biter mig i näsan.

7.Kärleken: Det är bara skit med den. Den enda som älskade mig var katten Oskar. Inte en endaste puss har jag fått på hela året och det är minsann sämre än det brukar.

8. Förverkliga drömmar: Ale Stenar har jag sett och det är en gammal dröm.


Dagens ord: Om man tänker till så har det ofta hänt mer under ett år än vad man minns först.  

Av Anita - 28 december 2012 09:53

 

Snart är december slut och det är bara 3 hårda vintermånader kvar att lida av. Fast just nu lider jag inte så farligt.

När sonen fixar med snön och bär ved och eldar så är livet lite lättare att leva.


Idag är en stor dag. Sonen ska åka till flyget och hämta sin fjälla som jag aldrig träffat. Jag ska göra älgbiff med lök och hoppas att hon gillar det.


Tyvärr så har det rätt trevliga vintervädret försvunnit. Det har (ta i trä) varit några dagar av ca 5 grader kallt, lugnt och igår sken till och med solen de få timmar den kommer över horisonten. 

Kinabror har kommit och hans väg ner till stugan har blivit plogat och blivit en fantastiskt fin kälkbacke för lille Liam.


Vaknade klockan 5 av att det stormande ute. Jag tänkte på mina stora fina tomtar som står på räcket till farstukvisten och var tvungen att knalla upp och rädda dom från att blåsa ner. Det blev strömavbrott en liten stund men nu är elen tillbaka igen.


De sista två dagarna har varit fulla av aktiviteter. Juldagen var vi en massa folk på middag och annandagen kom kinabror.


Igår var det dags att fara och handla lite grejor. Julmaten börjar ta slut och det är väldigt tur för nu är man less på det. Igår kväll var det bara sonen och jag på middag och vi tog det ganska lugnt hela dagen.

Visst, han åkte lite snöskoter med kompisen och jag gick bort och hälsade på kinabror. Då kom broder B med familj också så vi blev en hel massa vid hans köksbord i hans nya mysiga hus.


Känns som om det kommer att bli samlingspunkten i fortsättningen. Bor man så fint och mitt emellan broder B och mig så blir det säkert så.


Annars har jag min längtan. Min längtan till grönt, min längtan till blommor, min längtan till doft av våt jord och nyklippt gräs.

 

Min längtan till lysande blå midsommarblomster och rosa pioner.

 

Min längtan till hjortrondoftande myrar.

 

Nåja, man får ta det som det kommer. Hade man inte sin längtan vore det väl trist det också. Man ska leva i nuet men ändå. Man måste se framåt eller bakåt också och minnas det som var bra.


Inte gräva ner sig i snöhaten och att man fryser för jämnan och att skinnet är torrt och håret elektriskt och man har massor med kläder på sig. När man drar av dom sprakar det som en nytänd brasa och jag har redan slitit ut hälarna på två par yllesockar. Blekheten som lyser mot en i spegeln är förfärligt och när man varit ute ett tag så är man röd som en tomat. Ingenting är lagom. Vinter riktigt biter och sliter i en och försöker förgöra ens stackars kropp.


Ska bli så spännande att träffa sonens fjälla och hoppas att hon kommer att trivas i det här annorlunda riket. Sofiepropp med katten Felicia kommer också och ska stanna några dagar så då får jag katt i huset igen. Det ska bli roligt.


Nästa gång vi hörs ska jag försöka göra en sammanfattning av året som var. Hur blev det? Vad uppfyllde jag av mina drömmar? Vad nytt? Vad tråkigt? Skadar inte att tänka till för annars tror man att "vadå det var väl som vanligt"


Dagens ord: Utan drömmar vore livet som en evig vandring på en rak, tråkig asfaltväg.

Av Anita - 25 december 2012 13:42

 

Till slut kom dom från Skåne efter att suttit i bilkö ganska länge.


Dan före julafton kom lille gullige Liam för att hjälpa till att klä julgranen. Han har ett oändligt tålamod och jag har mycket grejor så det tog någon timme att få den klar.

 

Den blev så fin fast jag hade tagit en ganska liten gran iår. Det var fullt ös hela dagen.

Sommargrannar med två hundar kom och drack lite glögg (inte hundarna)kom och sedan kom dansann precis som hon brukar med hemgjord god senap och tomteluva på huvudet och ett glatt humör.


 

Så kommer då julaftonen och vi ska bara vara 9 stycken och det är ovanligt lite för att vara här men det finns mycket att pyssla med en sådan här dag.

 

På med luvorna killar för deras uppdrag ikväll blir att fara och hämta tomten eftersom tomten har haft problem med renarna när rymdskrotet slagit till. (ni har väl sett adventskalendern så ni vet vad jag menar).

 

Så iår kommer tomten efter skoter istället. Först fick dom följa med honom bort till sommargrannarna för att ge julklappar till barnen där. (Visst är det väl fint att tomten vet var alla barn är även om dom är borta på julafton).

 

Sen kom han in till oss för att lämna en del av lille Liams paket. Oj så många det var.


Sedan var det julmat och vi blev otroligt mätta och dästa och satt och halvsov hela kvällen.

Broder B med fru och jag lyckades i alla fall piggna till så pass att vi kunde åka till kyrkan klockan 11 på kvällen. Det var fin musik, levande ljus och väldigt stämningsfullt som alltid. Då kunde man varvar ner lite grann efter allt ståhej.


Mickes kompis M ligger nere i kammaren och mitt i natten flyger han upp och nästan skiter på sig. Ett dån och klirr och vad händer.

 

Julgranen tippar. Girlangerna i taket ramlar ner. Pang och bom.

Att vakna till det föret kändes inte som någon riktig hit och ingen bra början på dagen. Det tog timmar att ta reda på glasbitarna efter trasiga kulor, utspillt vatten och nedrasade julsaker.


Nåja, nu är det klart och all disk från imorgon är fixad. Sonen har lånat en snöslunga och får undan snön som vräker ner och jag är glad för det för jag vet inte hur jag skulle ha hunnit med det också.


Nu sitter han och broder B hos grannen och tar en hutt så jag får också lugn och rö för grannen. Jag var in med julmat till honom igår men annars är det lugnt där.


Nu ska jag fixa lite mat för klockan 6 så kommer det en hel hop människor. Vet inte hur många men kanske en 10-12 hungriga människor. Kinabror är på väg upp men kommer inte förrän imorgon.


Dagens ord: Tomtar i vråna, tomtar bakom skåpen, tomtar på skoter, tomtar i rymden, tomtar som river ner granar, tomtemössor på alla. Julens tid är här.

Av Anita - 22 december 2012 09:56

 

Det har varit några jäktiga dygn så jag har fått känna på julstressen en liten aning. Jag blev så stressad så när jag kom hem från zumban en kväll hade jag glömt att jag tagit in tomten och satt honom i hallen så när jag klev in i den mörka hallen skrek jag rätt ut när jag snavade över en fot. Så kan det bli när man inte har huvudet med sig.



Annars har det som sagt rullat på. Om det inte vore för snöskottningen så skulle man ha ganska gott om tid men den tar ju bort flera timmar varje dag som man kunde unna till för annat.


Jag skulle minsann inte sitta här och blogga heller.


Som sagt: En dag jobb.

En dag grötfrukost för en massa gubbar.

Så är det grannen som håller på att tjat ijäl mig. Det ska vara griljering av skinka och inläggning av sill och det ska ske på minuten fast det är flera dagar till jul.


Så var det zumban och igår kväll försökte AMV och jag få lite julstämning och for till Hammarstrand och lyssnade på ett superbra band BLEK 4 proffsiga tjejer som sjunger som guds änglar och där är det fart och fläkt. Dom är bättre än många man ser och hör på tv. Fullsatt lokal och ett väldigt härligt ös. En trevlig stund, synd bara att jag fick sendrag i benen efter att jag troligen överansträngt mig på zumban kvällen innan.


 

Igår kväll satt jag ut tomten och bocken och ni ser, bara i natt har dom blivit totalt nersnöade.

Idag ska jag laga min egen mat. Revbenspjällen står i ugnen och skinkan är griljerad och klar.


Mina nära och kära är på väg upp från Skåne och har nått upp till Stockholm så dom är halvvägs. Jag har alltid lite oro när dom är ute på vägarna speciellt vintertid.


Folk åker åt alla håll för att handla julklappar. Jag som inte har råd får göra mina julklappar själv för man vill ju gärna ge bort någonting till dom man gillar men jag såg på tvn härom dagen att det finns barn i välfärdssamhället sverige som gruvar sig för julen för när det är jullov får dom dåligt med mat. Den mat dom får får dom i skolan.

Då blir jag beklämd. Många lever i fullstädigt prylhysteri och barnen får dyra och många saker som dom inte ens uppskattar och andra barn har inte mat för dagen. Hur har det blivit på det här viset?


Nåja, jag behöver som sagt inte åka någonstans. Nu ska jag försöka fokusera på att laga mat.

Sötost ska det väl bli idag men det får bli senare för klockan 11 är det fika hos grannen.


Julen är en tid för att träffas och när vi närmar oss nyårsafton är vi samlade alla mina syskon och jag tänkte att om våra föräldrar skulle kunna se oss från sin himmel skulle dom känna sig så glada.


När alla utom jag var tvingade att flytta till Skåne å¨60-talet så trodde man väl inte att vi återigen skulle kunna vara här i paradiset Fisksjön men så är det.

Både kinabror och broder B har ju nu hus här i lilla Fisksjön och broder O bor ju bara några mil bort.


Tänk så fint det är att vi syskon har en sådan sammahållning. Vi pratar med varandra varje vecka så gott som och vi ska nu ha invigningsfest hos kinabror i hans fina hus på nyårsafton och det är verkligen något att fira. Vi fyra syskon trivs bra tillsammans. Det brukar bli skratt och tok och roliga infall och jag tror att vi glömmer bort att vi egentligen är ganska gamla allihop.


Nåja kanske hinner jag skriva en gång till före jul och visa er julgranen. Den ligger nu i hallen och väntar på att foten ska sättas på och sedan kommer lille Liam och hjälper mig att klä på.


Nej nu ringer grannen igen och jag får tänka på att det snart är julafton och att man ska vara snäll. På tal om snäll. Härom dagen när jag var i Kälarne hade någon lagt en chokladask i min bil. Tror jag vet vem det är men det var roligt ialla fall. Alla gåvor mottages med tacksamhet.


Dagens ord: Vi är trots allt en dag närmare sommaren och en dag lite ljusare än igår.

Av Anita - 19 december 2012 08:54

 

Ibland kommer en sådan där morgon när allt går fel och man tänker att det bästa vore om man gick och lade sig igen. Hav hopp mina vänner, det kan faktiskt bli bättre framåt kvällen.


Nu började dagen med att jag skulle tända taklampan i kammaren. Ska man ligga på golvet och slå in julklappar behövs det ljus och inte varde det ljust, det varde kolsvart.


En sådan där lampa som sitter uppe i taket och ser ut som en parabol med en enda knopp i mitten som man ska skruva lös samtidigt som man håller i porslinsparabolen och försöker undvika att den ramlar ner.

Jodå det gick men sedan hade jag naturligtvis inga lampor hemma!

Pytt skit i pannkakan men visst. Det är mitt eget fel men inte blir man gladare för det.


 

Nåja, jag tar väl och betalar lite räkningar istället. Lilla Swedbankdosan blinkar batteriet slut. Går in för att beställa ett nytt men det är klart att det inte går för då måste man gå in med lösensiffrorna och dom kan man ju inte få fram om man inte kan använda dosan. Puuuu.


Börjar plocka fram lite julprydnader och får fram en liten fin stuga som brukar blinka så fint i grönt och blått och andra färger. Fått den av lekkamraten ett år och det är en kär julsak. Tror ni inte att batteriet är slut. Under finns det en plastplopp som ska öppnas med en liten liten skruvmejsel, så liten så en sådan har jag inte men skam den som ger sig . Spetsen på en nagelfil funkar bra och naturligtvis har jag inte såna små fåniga batterier!!

Vem trodde något annat.


Så ringer grannen och vill ha hjälp med att betala räkningar. Jag drar ut med miniräknaren och hålpiparen som han kallar hålslagen för.

Tror ni minräknarn funkar. Nehej!!!!!!!! In och leta upp en ny i lådorna.


 

Ser att jag har tomt i vedkorgen och att jag inte har skottat klart utomhus så jag tänker att kanske ska jag lämna alla innesysslor och göra annat men först får jag låna lampor av grannen.


Sätta upp den stora tallriken vågar jag inte. Dagar när det går dåligt ska man undvika utmaningar.


Se moloken och modfälld går jag in och kokar mig en kopp kaffe och hämtar posten. Så får jag några julkort och det muntrar upp och innan kaffet hunnit kallna kommer första gubben.


Det har minsann varit gubbtomt nu i en hel vecka förmodligen på grund av kylan men nu tinar dom fram och så dyker min gamla barndomskamrat upp som på beställning. Han hjälper mig att sätta upp lampan och oj så ljust det blir.


Strax därefter kommer gamle A puttrande och vi sitter här vid kaffebordet och eftersom jag trugar på dom pepparkakor blir dom så snälla så snälla.


Gamle A hämtar ved och skottar ner till vedboden. Nu börjar dagen arta sig bra.

Sedan gubbarna gett sig iväg börjar jag slå in julklappar. Jag som är urfattig satsar inte på julklappar. Det mesta har jag gjort själv så det är inte mycket att hurra för men jag lägger heller pengarna på mat så dom inte ska behöva vara hungriga i alla fall.


Inga missöden händer , inte klippt mig i fingret eller annat strul så vid halv 6 tiden åker jag till Kälarne där jag är bjuden på julbord.



Först tankar jag och medan jag står och hör bensinen rinna in och pengarna rinna ut så tittar jag in på macken och kan inte låta bli att fundera över hur det är.


Där sitter en hel hop med karlar och dricker kaffe och äter korv och pratar (män pratar men kvinnor skvallrar) Är det inte så hi hi. Deras kvinnor är väl hemma och julstädar och lagar mat och jäktar och skyndar för att hinna med allt till jul.

Det slår mig att vi är så dumma som inte gör som karlarna. Ger oss tid att ta igen oss och prata med varandra. Nu är det väl så att någon måste ju se till att det fungerar och vi tar på oss för stort ansvar. Ps jag har ju släppt den tiden men minns hur det var.

 

Nåväl, julmaten var god och jag lade mig med full och mätt mage för att invänta dagen som idag är.


Nu ringer grannen och vill att jag ska byta en lampa åt honom och säkert är det mer som jag "kan få göra". Vilken tur att jag får hi hi.


Idag är det mathandlardagen och jag ska åka iväg och handla och som tur är så är det bara 10 grader kallt idag och har inte börjat snöa ännu. Kanske ännu en dag utan snö, hoppas det.


Dagens ord: Det blir bara bättre. En galen morgon kan bli en bra kväll om man har tur och det har vi väl. 

Av Anita - 17 december 2012 11:01

  

När broder O, Sofiepropp och jag åkte till stan för att gå på bio stod en renflock mitt i vägen men på höger sida stod den vita renen, större än dom andra och fasligt stilig. Han höll väl på att äta sig mätt inför den jobbiga julaftonen skulle jag tro. Sofie försökte ta kort på den men hann inte med. Det var synd för det var en så vacker syn.


Nåja vi for till stan för att se "hobbit". Visst var det på sitt vis en fantastisk film i 3 D men det var på tok för mycket krig i den. Man hann inte med att hänga med i handlingen så blev det förfärliga stider med hemska djur och dom hann inte mer än klara sig så kom nästa strid. Förstörde hela handlingen tycker jag.


Nu har det gått några dagar igen och julen börjar närma sig. Tyvärr har jag ingen som helst julkänsla. "Let it snow, let it snow, sjunger man på radion. Alla julfilmer och julkort så dalar snön ner så romantiskt och fint. Pytt skit i pannkakan. Det måste vara något fel på mig för jag ser då inte snön som annat än ett jävla skit som förstör hela vintern.


När vi åkte hem från stan vräkte snön ner och det stormade. Man såg nästan ingenting och gårdagen ägnade jag som vanligt till att skotta snö. När halva dagen gått så var jag totalt slut och gick in och lade mig på soffan och orkade inget mer på hela dagen. Det är dåligt med kärringen.


Att jag har en tand som ilar och gör ont gör inte saken bättre.


Igår kväll var det bokcirkel och jag lånade Lasse Berghagens bok Flakmopedisten och den var så rolig. Det är sällan jag skrattar högt men nu gör jag det och jag försöker hitta på alla ursäkter för att sitta och läsa en stund istället för att städa.

Jag städar sällan och gillar det inte alls men när jag ser dom engelska kärringarna som har städprogrammet så kan jag känna att jag har rätt rent ändå.

Hur kan människor leva i den skiten som visas där eller är det bara feik. Jag vet inte.


Från det ena till det andra som ju är vanligt för mig. En vecka till jul och jag minns min mamma som gnodde som ett tok inför julen. Till och med skåpen skulle städas. När julafton kom så var hon totalt slut. Skulle tro att det var fler som var det. Karlarna inte kanske, dom behövde ju bara se till att det kom hem en julgran och att det fanns ved i vedlåren. Möjligen bära in lite vatten. Männen har alltid klarat sig undan. Fast visst kan dom vara bra att ha.


En riktig karl som kan meka och kan bära ved och skotta snö och laga trasiga bilar det är inte alla förunnat. Dom som har en sådan ska vara tacksam för de värsta sysslorna är just dom där. Vedhuggning, vedkapning, vedklyvning och bära in skiten. Så den här eviga snöskottningen. Är man ensamstående kvinna har man inte råd att leja till sånt heller eller skaffa sig snöslunga eller andra tekniska grejor som underlättar. Nåja nu är det som det är och det är bara att gilla läget.


Nej nu mina vänner ska vi vara glada. Julen är snart här. Mina nära och kära är snart här och lille gullige Liam har lovat att hjälpa mig att klä julgranen. Sonen kommer hem och jag hoppas att han både ska bära ved och skotta snö så jag slipper det i hela två veckor. Dessutom kommer hans fjälla och det ska bli roligt att träffa henne. Hoppas bara att han inte sagt att jag är alltför tokig. Jag ska försöka uppföra mig som en riktig morsa om det nu går.


Jag har i alla fall städat kylskåpet och slängt alla gamla grejor och städat hans rum så det är fint där. Hoppas att fjällan ska trivas.


 

Som ni minns så åkte jag skridskor en enda gång innan snöhelvetet kom. Det här vore väl en dröm att få åka skridskor med isbjörnar. Ibland måste man låta fantasin dra iväg med en för att livet ska bli uthärdligt men jag kan inte låta bli att tänka att jag skulle frysa om benen i den korta kjolen. Så var det med den fantasin.


Dagens ord: När livet känns jobbigt använd fantasin så känns det bättre. Nu ska jag leka att jag är en fe som bara behöver vifta med trollspöt så blir det rent och fint hihi     



Av Anita - 12 december 2012 13:18

 

Imorse när jag vaknade kände jag genast att vädret hade ändrat sig. Från gårdagens -27 grader till -15. Då var det nya planer som gällde.

Hörde att det skulle snöa framåt kvällen så då förstod jag att nu är det bäst att man ger sig ut och hämtar hem granen. Längst bort i skogsbrynen står den.


Ser att jag inte har någon mat hemma för planen var att åka och handla idag men då gör man pannkaka. En rätt jag inte brukar äta alltför ofta men har man bara mjöl och lite mjölk så får man i sig något som mättar. Dessutom tar jag fram en burk hjortronsylt ur frysen och det var riktigt gott.  


Sitter och känner den goda hjortronsmaken i munnen och minns när jag plockade dom. På lilla myren innanför kanalviken en skapligt fin dag. Minns att jag var svettig och varm och myggbiten när jag kom tillbaka till kanalviken och tog ett dopp och där var vattnet ganska varmt så jag simmade lite och det var enda gången på hela sommaren.

Känner inom mig doften av myr och söta hjortron, hör humlorna och myggens surr och saknar oj vad jag saknar.


Andra bullar ska det bli en sådan här dag. Sågen, kärran som jag ska försöka dra bort till grannens ladugård för då blir det lite närmare att släpa granen.


Snö till knäna, pulsa, såga ner och sedan den gruvsamma dragningen av granen. Jag har ett sätt. Jag släpar och räknar till 50 och stannar och känner mitt hjärta dunka som en tok. Drar och räknar till 50, vilar och andas och håller på så tills jag nått fram. Jag är ingen ung människa längre. Det är jobbigt. En av mina fördelar och för all del nackdelar också är att jag är ensvis och ger mig aldrig om jag så ska dö på kuppen.


 

Nu står den här utanför och väntar på julen i alla fall. Vet inte om den är så speciellt fin men den duger bra för jag har ju så mycket pynt på den så den syns inte. Hade en finare längre bort men jag orkade inte gå längre.


Se på första bilden. Vissst ser det väl hemskt ut, bara vitt och grått och ruggigt och kallt. Förstår inte hur någon kan tycka att vintern är vacker.


Över till andra grejor. Trots kylan igår så åkte jag ner till broder O. Vi hade lovat Sofiepropp att vi skulle åka till Östersund och se henne tävla i bågskytte.

 

Jag har aldrig sett något sådant så jag hade nog en helt annan bild av hur en båge ser ut. Visst det fanns några som hade bågar som såg ut som indianbågar men resten......

 

Vilka konstiga manicker. Tycker att dom ser ut som något som ufon i rymden ska ha till något konstigt.


Det var i alla fall trevligt att titta på hur det går till och Sofiepropp var väldigt duktig, hon sköt mest 9-or och 10-or och att hon kunde hålla nerverna istyr fast det var så mycket folk runt omkring tycker jag var väldigt starkt. Hon kommer att börja tävla på riktigt och det kommer nog att gå så bra. Jag är riktigt stolt över henne. Jag skulle aldrig klara det där.


Det blev en väldigt sen kväll innan vi kom hem och jag var glad att jag slapp köra mer än den lilla biten från Hammarstrand.


Idag är det dagen 121212 och det är väl en speciell dag efter vad jag förstår. Jag skulle nog gå ut och skotta egentligen men orkar nog inte det oavsett vilken dag det är.


Börjar kännas tungt nu och ändå har bara vintern börjat.

Dessutom saknar jag Oskar lika mycket varje dag. Det börjar kännas ganska ensamt nu när kylan slår till och man blir så isolerad här av både snö och kyla. Ingen kommer och hälsar på heller när det är så här kallt. Det är en jobbig tid och någon julstämning har jag inte lyckats hämta hem ännu.


Dagens ord: Lust gör tungt arbete lätt, och olust gör lätt arbete tungt. 

Av Anita - 10 december 2012 11:17

 Igår när det var bara -8 grader skulle jag naturligtvis pulsat iväg i snön och hämtat min julgran men jag drabbades plötsligt av städlust och det mina vänner händer minsann inte ofta. När den kommer är det bara att ta tag i det.

Gav mig på sonens rum där dammet hängde som flor i taket.

Han kommer ju hem till jul och dessutom hans nya fjälla som jag aldrig träffat så det kändes som om en städning vore av nöden.


När jag ändå var i farten så tog jag hela övervåningen och gudarna ska veta att det behövdes. Jag städar bara när det behövs och anser det vara bortkastad kvinnomöda att gno omkring som ett tok bara för att man ska.


Nåväl idag får jag ångra att jag inte passade på att göra utesysslor för nu är det 22 grader kallt igen och mina planer för dagen är raserade.

 

Jag tänkte åka till Hammarstrand och köpa en ny ljusslinga till utomhusbruk. Den jag hade ute har slockat totalt och lamporna är totalt svarta så det skulle vara bra med en ny. Tänkte hälsa på det gulliga paret i Pålgård och kanske titta in till DansBritt och få en kopp kaffe.


Det är lite ödsligt i Fisksjön nu när det är så här kallt. Inte ens gubbarna har varit och hälsat på. Det är tredje dagen som ingen har varit hit och hälsat på och det är ju en ovanlighet. Trist.


Vintern är skit men jag ska inte prata mer om det för jag har vräkt ur mig om mitt hat till snö och kyla så många gånger men det är en isolering som jag inte gillar alls.


Sparken står nere vid sjön översnöad. Det blev ju bara en enda sparktur på sjön innan snön kom och lade sig över alltsammans.

Det blev ingen vandring ner över ån för snön kom och lade sig över allt.

Jag gruvar mig för att släpa julgranen i djupsnön den långa vägen från skogen.

Allt ställer snön till för att inte prata om det eviga snöandet. Idag snöar det inte men då är det pinkallt istället.


Nä fy fasen för vintern. Om jag hade pengar skulle jag bo i ett annat land under vintern.

 

Jag tröstade mig med att plocka fram lite tomtar. Tar en bit i taget och låter bli att titta ut. Idag ska jag ta och städa badrummet och håller tummarna för att det blir lite mindre kallt på eftermiddagen så jag kan åka och köpa mig lite mat.


Dagens ord: Imorgon kanske blir en bättre dag.

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

56 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards