Nu är måttet snart rågat för mig.

Jag har överlevt asiaten, sorkfebern och harpesten. Jag har klarat vintrar med nästan 40 grader kallt med 9 grader inne när veden tagit slut.Jag har klarat av fruset vatten. sönderrasad skorsten  och massor av strömavbrott. Sett släkt och vänner dö och försvinna. Sett min lilla by avfolkas och dö bort . Jag har klarat åsknedslag och stormar. Jag har tyckt att livet ska vara lätt att leva men det känns som om jag aldrig kommer dit.

Jag har varit utan mat i slutet på månaden många gånger men jag har i alla fall inte gått upp i vikt tack vare det, men som sagt nu känns det som om det sista månadernas löjliga historia med ett skitfel på bilen så den inte går igenom besiktningen och alla turer runt det här. Det knäcker mig tammefan.

Det är så bedrövligt och löjligt och hemskt så jag orkar inte ens prata om det men en vacker dag så ska ni få "Den fantastiska historien om en bil", men som sagt nu orkar jag inte ens tänka på det. På något sätt så är det droppen.

Nu jäklar (förlåt ni som inte tål svordomar) men jag har banne mig rätt att svära.

Jag ska bara skälla lite till innan vi går över till något roligare.

En hel hög med räkningar ligger här och jag funderar över varför det är som det är. Det är bilskatt (skatt). Det är radiolicents (skatt) Det är skatt på bensinen och så är det skatt på elen och så på alla andra räkningar 25 % skatt.

Naturligtvis så har man dragit en massa skatt på inkomsterna också. Vi som har näst högsta skatten i landet kan fundera varför det är så. Varför har inte hela landet samma skatt. Vad är det för jävla samhälle vi bor i. Undrar hur mycket man egentligen får behålla av det man tjänar. Nej slut på det för idag. Förr i tiden red fogdarna omkring och tog pengar av fattigt folk och det är tammefan likadant numera bara mer solfistikerade metoder. Dom som är rika klarar sig undan skatt för dom vet hur man gör för att komma undan men en sån fattigskit som jag kommer inte undan någonting. Bara betala och betala.

Över till roliga saker. Jag gillar roliga saker. Fåniga buskisgrejor på tv, Åsa-nissefilmer, flygande grisar och grymtande troll, sjungande änglar och gökur.

Jag har altid önskat mig ett gökur men har aldrig fått tag i något. Tittat på loppisar och auktioner men inte lyckats hitta något. Skulle vara så kul med en klocka som sa kokokoko varje timme.

Fick reda på att broder B har skaffat en banjo. Det tycker jag är roligt för det är ett sånt där lagomt tokigt instrument och jag ser fram emot sommaren då alla kommer upp. Då kan vi spela. Många kan spela gitarr, en kan spela dragspel, broder O kan sjunga bra och broder B kan spela munspel och en massa annat och nu också banjo. Jag kan ju bara dunka på min indiantrumma. Lite rejält med öl så kommer dom säkert igång och det ser jag fram emot.

Nu kunde jag ana ett litet småleende i ena mungipan trots allt elände.

Annars har jag jobbat nästan hela veckan och jag har dansat Zumba, haft meditationsgrupp, varit på Hammarn en sväng och träffat DansBritt och DataFia.

Igår kväll var det årsmöte på byn och så var det filmvisning och lite mat och mycket skratt och väldigt trevligt. Rätt mycket folk. Som sagt, nere på byn är det inte många kvar kanske 100 personer men vi försöker så gott vi kan göra lite saker så vi inte snöar in alldeles.

Här hos mig i Fisksjön är vi ju bara två stycken kvar nu, en sorglig liten by utom på sommaren då det är många och mycket folk. Det enda som syns här den här tiden är hemtjänsten till grannen som kommer flera gånger om dan, lastbilarna och skogsmaskinerna och posten (än så länge). 

Igår kom den första tön för iår och det känns som om det till och med är en aning av vår i dofterna. När det är kallt är det doftlöst så nu är det annorlunda och lite hoppfullt.

Julgranen lever fortfarande men jag tänker kanske plocka av julljusen på henne.

Dagens ord: Igår hade jag inte tänkt göra något alls men jag hann inte.