Nu sitter jag och tittar ut på snön som vräker ner. I fågelträdet äter minst 30 domherrar för allt vad tyget håller, 6 nötskrikor bråkar med dom tre ekorrarna och luften är full av talgoxar och andra småfåglar. Hackspetten hackar febrilt i sig frö och ute snöar det av själva faaaaan, bara vräker ner.

Jag har revbensspjäll i ugnen som faktiskt luktar rätt gott och förhoppningsvis ska jag hinna lite idag.

Igår började det minsann inte bra. När man är van att sova tills man vaknar och inte behöver skynda sig kan det gå som det går

Jag skulle iväg på gamla jobbet och fixa gröt, mackor och glögg och diverse annat till 25 hungriga gubbar och det är inte gjort i en grisblink direkt.

Snabbt tog jag mig ner för trappan från övervåningen i mörkret.

Har ni varit med om att man tror att man är nere men misstar sig och trampar rakt ut i luften? Så gjorde jag fast jag gått i den trappan tusentals gånger. Landade på ena knät (det knät som var oskadat)  och armbågen fick sig också en smäll.

Då var jag glad att jag lastade in tallrikar och grejor i bilen kvällen innan. Ni vet, "Uppskjut inte till morgondagen det som man kan göra idag".

Kunde linka mig iväg utan att behöva bära tunga grejor på halkan i alla fall och det blev trots allt en ganska bra dag och det var riktigt trevligt att träffa dom gamla gubbarna. Allt var sig likt, dom var bara lite äldre annars intet nytt under solen.

Jo föresten det kom två unga tjejer som numera sköter faktureringen och jag kan inte känna att jag avundas dom ett enda dugg. Trevligt för gubbarna att få två fina unga tjejer istället för pissruskan som jag är.

Handlade mat. träffade gamla vänner på affären. var till TuppOla och fikade och fick med mig fina ägg från deras olikfärgade och fina höns. Hälsade på hönsen och dom tre tupparna i hönshuset också.

När jag kom hem hade grannen kommit tillbaka från sjukhemmet och jag hann inte ens bära in grejorna innan han var i telefonen.

Jag skulle få den stora äran att griljera hans skinka och lägga in hans sill och en massa annat. Han påstod att han hade så mycket annat att stöka med bla göra sötost. Han lever i sin egen fantasivärld för han gör minsann inte ett skapandes grann utan sitter där han sitter.

Ibland undrar jag hur man kunde hinna med när man tillbringade dagarna med att jobba. Den här veckan har jag inte hunnit mycket. 

Förrgår var jag också på jobbet och sedan for jag runt och fikade hos en del av mina vänner. Jag hann nätt och jämt komma hemma innan första gubben kom och sedan ringde gamla A och hade varit hit och jag var inte hemma då. Den kvällen blev det inte mycket gjort.

Idag önskar jag att någon kunde komma så jag fick hjälp med att få julgranen rak i foten och ta in den så det vore gjort för nu blir det väl banne mig snöskottning och det tar ju tid. Ingenting gör mig så förbannad som när jag ser det snöar, jo storm och strömavbrott kanske.

Nej nu får jag gå och titta till mina revbensspjäll så dom inte bränns.

Hoppas ni har trevliga julförberedelser och ni som saknat snö kan väl vara glada idag på årets mörkaste dag.

Ni som bakar ska veta att jag inte bakat ett enda dugg. De enda kakor som jag kommer att sakna är mammas rullrån. Jag bakade också sådana för länge sedan men det är ett rökigt och stökigt göra så jag har slutat. Mandelmusslor och gorån är också julkakor som jag kan sakna lite men vad då. Massor med mat och så ska man äta kakor också. Nej det får vara. Det blir bara misslyckat.

Dagens ord: Man ska se upp med vad man önskar sig. Man kan få mer än vad man någonsin kan klara av.