Nu måste man passa på. Solen skiner och ingen älgjakt igång. 

Sedan jag varit på jobbet en sväng kom jag hem och bestämde mig kvickt. Nu ska det plockas tranbär och göras gele som är så gott till älgsteken.

Nog kan man gråta blod när man ska köra på den här vägen men gå går ju bra.

På tal om gå.

Många människor går i skogen och många förstår inte njutningen. Man går fort för att få motion och man har hörlurar så man inte ska höra vad som händer runt en. Många springer så svetten lackar.

Jag strosar. På myren där växer tranbären och jag lyckades plocka ihop en halv liter och lite har jag kvar i frysen så jag är nöjd med det. Lavskrikan kommer fladdrande från en gren och pratar med mig. Jag har alltid med mig lite bröd när jag går i skogen för nästan jämt kommer fåglar och vill sällskapa. På den här myren brukar korpen och lavskrikan hålla till.

När jag gå hem ser jag två järpar som sitter och äter hängen på alen nere vid bäcken. Stannar och står stilla och tittar på dom. Stillsamt är det som gäller om man vill se djuren. Hjärpar är så söta.

Går ner till badstranden en liten tripp och där träffar jag strömstaren som nyfiket kollar på när jag rensar diket så survattnet kan rinna ut. Där finns små insekter som strömstaren gillar att äta.

Hem och i björken sitter gröngölingen och hackar.

Mustachen och Sonen sitter i köket och pratar och jag kokar lite kaffe åt oss.

Så är det dags att packa korgen och ge oss iväg, Sonen och jag. Jag hinner koka lite gele av bären och jag känner mig lite som rödluvan som ska till farmor med mat. Nu ska jag då till faster och jag har packat korgen med lite mat härifrån.

Det är en färdig älgstek, en bunke med sås jag gjort, lingonsylt och lingondricka och mandelpotatis från Stedesbacken och sist men inte minst pressgurka efter farmors recept. Faster och jag ska göra oss en riktigt god middag imorgon för jag ska ligga över hos henne inatt.

Så nu mina vänner blir det kanske tyst från mig några dagar och ni kan vila er ett tag från mig.

Dagens ord: Att gå långsamt i skogen och dra in de goda dofterna och prata med djuren känns bra mycket bättre än att älga fram som ett tok bara för att få motion.