Alla inlägg under december 2014

ELD

Av Anita - 30 december 2014 19:36

  

Eld är både en välsignelse och en fara. Skönt att värma sig vid. att laga mat vid. Vi skulle inte klara oss utan eld men elden är också hemsk och kan ödelägga och bränna allt i sin väg. Till och med ett litet ljus kan ställa till stor förödelse.

Det fick jag vara med om i söndags kväll.


Så här var det. 

Jag hämtade Sofipropp för vi skulle fara på bio tillsammans med DataFia på filmen "Micke och Veronica".

Först skulle vi äta och vi satt oss i köket och tände adventsstaken av trä. 

Så gick vi in och skulle se en stund på tv. Så drog brandvarnarn igång tack och lov. Jag förstod genast vad som hänt och rusade in till köket. Ljusstaken stod i ljusan låga och duk och bord brann. Jag slet åt mig en stor stekpanna som stod på spisen och lyckades nästan kväva elden med den  Ropade till SofiPropp att hon skulle tömma på vatten och så slängde vi alltsammans i diskhon.

 

Så skakis man blev. Jag som alltid brukar vara så försiktig med elden och så blir det så här.


Då började jag tänka på hur det skulle kunna bli om det börjar brinna och jag sover på övervåningen. Visst skulle jag kunna ta mig ut via balkongen för där hänger en repstege men jag skulle ju inte kunna ringa brandkåren för jag har ju alltid mobilen på nedre våningen. Jag får nog börja ta med den upp. Tänk att stå utanför och det är 3 km till närmsta granne. Hela huset skulle brinna upp innan jag kunde larma. Vilken förfärlig känsla.


Vi åkte i alla fall och såg filmen och den var jättebra. Se den!

 

När vi kom hem gjorde vi chokladfondy och doppade frukt i. Vet att jag stavat fel men det skiter jag i för ni förstår vad jag menar i alla fall. 

 


Så igår kom TuppOla och hämtade SofiePropp och mig och vi åkte till san. Jag köpte en ny skrivare och 2 BRANDVARNARE. Nu ska det minsann pipa.


När vi åkte hem snöade det något alldeles kopiöst. En bil låg på sidan om vägen i snön. I stan var det blötsnö men i Hammarstrand var det 10 grader kallt så dörrarna på bilen frös fast.


Vi tog hem SofiPropps katt Felicia som ska vara hos mig några dagar. Hon är söt som en ängel men har väsnats och jamat och levt om hela natten så jag har inte kunnat sova.


Som tur är så är ju Broder B här nu och han tog Kinabrors fyrhjuling och skottade till mig så jag slapp det idag. Dessutom hjälpte han mig att installera skrivaren. Nu ska jag börja förbereda maten tills imorgon när vi ska ha fest men vi blir inte så många kanske runt 10 personer bara.


Jag önskar er alla ett gott nytt år


Dagens ord: Kom för allt i världen ihåg att släcka ljusen!!!! 


ANNONS
Av Anita - 28 december 2014 11:05

 

Så låg jag på soffan iklädd blommig morgonrock och med min gamla noppiga filt om benen. Såg på Björn Skifs när han sjöng "vild och vacker".


Mätt och däst efter julmaten hos Datafia. Blek och sladdrig och så långt ifrån vild och vacker som man kan komma.


 

Vad har jag gjort sedan sist. I förrgår var det -26 grader kallt och då blev man liksom förstenad så jag låg mest på soffan hela dagen och glodde på tv där dom föresten bara kör gamla filmer som man sett massor av gånger.

På kvällen kom Datafia med man och sällskapade en stund. Annars är det tunnsått med folk här i den här väderleken. Ingen vill ut och det är väl klokt.


Dan därpå låg jag till halv tio. Vad ska man upp när det är mörkt för? Jag bara undrar? Bara 13 grader kallt och jag drog hem ett par kärror ved, ett göra som jag ogillar lika mycket som att skotta snö. Pratade i telefon med Kinabror och några andra.


Så kom AMV och Gubben och jag fick en ängel till julklapp. Nu har jag fått två änglar och det är bra det. Änglar och tomtar kan man aldrig få nog av.

 

Av Sofieporpp fick jag ett nytt fågelhus. Åttkantigt med tak av ris. Jättefint och den modellen har jag aldrig sett.

På kvällen var det julmiddag hos Datafia och som sagt sedan låg jag i soffan inte vild och vacker utan fet och trött.


Det var minsann länge sedan jag var vild och vacker men jag har faktiskt varit det en gång tro det eller ej.

 

Länge sedan man dansade helvilt så håret stog som en sky runt ansiktet. Länge sedan man badade naken tillsammans med någon snygg man. Länge sedan man åkte öppen sportbil med doften av mimosa i näsborrarna. Länge länge sedan.


Nu sitter man här blek och trist och mätt. Nåja det finns säkert fler som inte längre är vild och vacker i min ålder.


Nog funderat över det. Dagen har nog av sina egna bekymmer. Igår var det över 20 grader kallt igen. Broder B och Snickarmagnus kom körande från Skåne. Dom hade kört hela natten och kört över ett rådjur men kom helskinnade hit.. 


Dom åt middag här och sedan var det det vanliga när det är kallt. Elda och glo på tv.


 

Imorse vaknade jag till en ny kalldag. Det var många tankar på att jag skulle åka till Hammarstrand, handla och hämta   Sofiepropp och vi skulle gå på bio ikväll. "Micke och Veronica". Sett fram mot det men när jag ser att det är -28 grader ute så förstår jag att den planen är bara att släppa. Man kan inte ha bilen stående i kylan så länge. Får väl vara glad om jag kommer iväg och hämtar Sofie propp.


Broder B kommer och äter frukost med mig och jag matar fåglar och eldar. Gruvar mig för att gå ut och hämta mer ved och jag känner mig väldigt låg. Denna jävla kyla som tar bort all en ens energ.


Om det inte vore snö och kyla hade jag kunnat. 1. bada bastu.2 kört spark på sjön. 3. Åkt vart jag vill. 4. Gått i skogen.5 Inte behövs ägna tiden till vedbäring och snöskottning. Nu känner jag mig instängd och isolerad. Den som säger att man ska klä på sig kan fara åt helvete. Är det över 20 grader kan man inte stänga ute kylan. Jag vet för jag har lager på lager med kläder och fryser ändå, så det så.


Dagens ord: Utan snö och kyla vore livet lättare att leva och kanske man till och med kunde bli vild och vacker igen.

ANNONS
Av Anita - 25 december 2014 10:00

 

Dan före julafton snöade det igen, fullkomligt vräkte ner. Så det var bara att kasta sig ut i snöskiten och skotta och skotta. Svor gjorde jag också. Sedan åkte jag till fd grannen med torkat älgkött och enbärsdricka, något han minns från sin barndom.


På kvällen kom DansAnn med familj och som vanligt med en burk hemgjord senap. Vi drack glögg och pratade en stund. Alltid lika roligt när hon kommer.


Senare kom Datafia med sin familj och vi fikade lite och satt och mådde gott i värmen från kaminen. Tittade ut och fick se att det börjat snöa igen och lika mycket som sist. Då svor jag igen.

 

Så blev det då julafton och jag tittade med lessenhet på min ärtkoja. Där ärtorna växt sig gröna och fina och goda finns det bara död snö nu och sommaren känns så oändligt långt borta. Skottade och skottade och svor.


För mig var det ju en ovanlig julafton. Här brukar det ju krylla av folk en sådan dag och så nu, alldeles själv. Telefonen ringde massor med gånger så julhälsningar fattades inte. Pratade med Sonen och Fjällan hade fått komma hem med sin brutna arm så hon slapp i alla fall vara på sjukhus på julafton.


Jag åkte en sväng ner till kyrkan och tände ljus på gravarna och for till Datafia och drack kaffe. Tänkte vänta med att ta mig lite mat till senare. Det är inte kul att äta ensam.


Nu ska ni få höra vad kvällen bjöd på för oväntade händelser.

 

Det knackade på dörren och där stod en frusen tomte. Han hade en rätt hemsk historia att berätta för mig.

Vår tomte bor i Vårkallhöjda och brukar komma på spark men han hade hört att barnen gärna ville se honom komma flygande i luften efter fina renar för det har man sett på tv.


Under sommaren och hösten hade han skaffat renar och tränat och tränat dom. Tanken var att han elegant och fint skulle landa på alla gårdar och få mycket beröm. Även en tomte tycker om att bli beundrad förstås.


Första flygturen gick bra och Rudolf med röda mulen lyste fin så han såg bra och slapp krocka med flyget från England som kör tomteresor till Finland.


Första landningen skedde på andra sidan sjön hos "Mitt ljus i mörkret". Där var det fest och på trappan stod en jättekastrull med gröt för att svalna lite. Det var nu det hände. Medan tomten var inne i huset passade dom på.

 

Renen Rudolf älskar gröt och renarna satt i sig all gröt. Ni vet ju själv hur mätt och tung man blir av risgrynsgröt. Det bar sig inte bättre än att renarna var alldeles för tunga för att orka lyfta. Dom lades sig ner i snön och rapade och fes istället och den stackars tomten fick ta säcken på ryggen och trava över sjön i snön men en tomte ger sig aldrig. Han kämpar

på precis som jag gör när jag skottar.


Han gick först till folket "Väst i gålan" och sedan hit till mig. Han hade med sig hälsningar från de snälla folket att jag skulle skynda mig dit och äta julmiddag med dom. 

Så jag skjutsade tomten ner till byn så han kunde fortsätta med sitt jobb och sedan for jag "Väst i gålan" och åt en jättegod julmiddag och hade trevligt med grannarna.

Hoppas att tomtens renar kan flyga hem idag. Skulle tro att tomten fått ligga över hos "Mitt ljus i mörkret" och att han tar sig hem idag.


Jag hade tänkt gå på midnattsmässa i vår lilla fina kyrka men när jag tittade på termometern och såg att det var .26 grader stannade jag hemma och eldade istället.


Idag skiner solen men det är görkallt idag också så det blir bara att hålla sig inne och elda.


Dagens ord: Är det inte det ena så här det det andra. Toksnö eller tokkallt. Vad tog lagom vägen?: 

Av Anita - 22 december 2014 14:18

 

Jag städade sonens rum, såpskurade golven och bytte sängkläder till påslakan med älgar på. Jag satt upp bonader men tomtar och satt in en liten julgran och några ljus. Jag satte på ett extra element för att få det varmt och skönt.

Jag tände lyktor ute så att det skulle lysa inbjudande tills sonen kom från Skåne.


Det är tur att jag är väsignad med goda vännen. Sonen skulle komma med flyget till Sundsvall igår klockan 10 på kvällen. Eftersom jag är en fjask att köra bil i mörker och halka och det är så där 12 mil dit så gruvade jag mig men Datafia erbjöd sig genast att köra. Hon har en ny fyrhjulsdriven bil och vi åkte ganska tidigt.


Vi åkte till IKEA och åt och gick omkring i godan ro för vi skulle inte handla någonting utan bara gå och titta på alla som for omkring som galna hundar, stressade och tokiga.


Vi tänkte åka till 'Faster G på¨Alnön och dricka lite kaffe och på vägen dit ringde telefonen och det var Sonen.

Han berättade att han satt i ambulansen och att han och Fjällan blivit påkörda i en rondell. Sonen var rätt ok men Fjällan hade brutit höger överarm och slagit sig ordentligt. Bilen var bara skrot.


Jag som alltid oroat mig när Sonen kört bil upp från Helsingborg och nu skulle dom bara en liten bit hemifrån och det här hände. Det kändes som ett slag i magen och man kan bara vara glad att det gick så pass som det gick.


DataFia och jag for i alla fall till faster G och drack lite kaffe innan vi drog hem igen.

Hem till Fisksjön och aldrig har det väl varit så tomt och ödsligt och snöigt och ensligt som igår kväll.


Så kom det en ny dag som det alltid gör. Min plan hade varit att fara och handla mat men återigen snöade och snöade det som sjutton. Då kom det för mig. Varför ska jag fara och handla. Behövs väl ingen mat nu när jag är ensam i jul.


Som vanligt är jag ju omgiven av änglar i människoskepnad. TuppOla erbjöd mig av sin hemgjorda goda älgkalvsylta.

Telefonen har gått varm från människor som alla har sagt att jag kan fira jul hos dom. Min kusin på Alnön till och med erbjöd mig att fara hit och hämta mig de 24 mil som det är hit. Det ni kära vänner är att ha änglar omrking sig.


Så kom PappersBeda med man och dom hjälpte mig att ta in julgranen. Det är svårt att sätta i och få granen rak om man är själv. Det behövs nästan två till det.

Efter ett tag ringde Datafias son, Storfiskarn och erbjöd sig att hjälpa mig med granen. Ja ni ser, det är inte synd om mig men synd om Sonen och Fjällan. Hon ligger fortfarande kvar på lasarettet med ont. Hoppas att hon får komma tillbaka hem innan jul.


 

Snön vräker ner . det är massor med fåglar i massor utanför och jag har för första gången klätt julgranen utan att ha något sällskap. Plockat fram alla de gamla välkända julsakerna ur sina askar men idag kändes det lite sorgligt.


Jag har stekt revbensspjäll och egentligen skulle jag dra hem ved och skotta men jag känner mig låg. Jag har pratat med massor av folk i telefon idag så det är som det är. Snön och veden får vara tills imorgon.


Dagens ord: En olycka kan hända så lätt.

Av Anita - 20 december 2014 15:16

 

Igår vaknade jag när det fortfarande var mörkt fast klockan var halv 9. Jag låg och drog mig under mitt sköna flanellakan och kände att det skulle bli en bra och trevlig dag. Jag skulle jobba en stund, äta lunch med Dansbritt och sedan på kvällen skulle vi på julkonsert och lyssna på de duktiga tjejerna i BLEK.


Klev upp och tittade ut. Snön fullkomligt vräkte ner. Bilen var helt översnöad. Ja. det var bara att gå ut och börja sopa och sopa och skrapa och skrapa.När jag sopat en gång så var den lika snöig igen.

 

På oplogade vägen immade rutorna igen och snöröken när jag mötte lastbilarna gjorde mig helt blind och dörädd.

Redan då kände jag det som om någon drog en svart säck över mitt huvud och mitt humör.


Jag jobbade en stund och då var bilen nersnöad igen och det blev till att sopa. Sopa, sopa. blöta vantar och iskalla fingrar.

For ner på byn och gick in på apoteket och den lilla stunden hade det toksnöat så det var till att sopa. sopa.

Dansbritt och jag åt lunch och jag handlade och sopade igen innan jag drog hemåt. 

Då hade det slutat snöa och landsvägen var plogad men inte Fisksjövägen förstås och hemma hos mig var det snö på hela gårdsplanen och överallt.


Så det var bara att byta vantar och sätta på mer kläder och börja skotta. Ryggen är otränad nu och efter en timme var jag helt slut och somnade på soffan ett tag.


Sent om sider åkte jag iväg till Hammarstrand igen för att gå på konserten och då var till och med min väg plogad.

Julkonserten var bra så det blev bättre framåt kvällen och den svarta skuggan över mitt huvud drog sig tillbaka.

 

Idag sken solen och färgade trädtopparna men sedan började det dyka upp svarta moln från väster så det lär väl bli snö igen skulle jag tro.


Idag har jag städat nedervåningen och då tänkte jag på något jag såg härom dagen i datorn. Det finns skor som man kan ha på fötterna och dansa omkring och samla upp damm och skit och det vore nog något för mig.

Istället för att svärande dra om kring snabeldraken och moppen kunde jag dansa omkring med dom här på fötterna så skummet yrde. Skulle vara rätt kul.


Ibland önskar jag att jag skulle kunna ha någon här i köket hos mig som man kunde ta en dans med. Mamma och jag kunde ta oss en hambo rätt vad det var men ingen att de män jag bott med har någonsin dansat med mig i köket.


Nåja men kan inte få allt här i världen men som sagt ett par dansande städarskor skulle inte vara så dumt.

 

Dagens ord: Ar det jäkligt från morgonen så kan det faktiskt bli bättre framåt kvällen.

Av Anita - 18 december 2014 19:00

 

Det blir inte många fina bilder under den här tiden. Jag gillar inte svart-vitt och det är så det är nu men solen tittade fram några korta ögonblick imorse. Jag sov till halv 9 nu när det är så mörkt. Jag har satt på mina flanell-lakan och dom är så mjuka och sköna och varma så jag sover sååååå gott. Vaknar sakta och ligger och drar mig och lyssnar på radion.


Äntligen,efter alla år när man tvingades upp klockan 6, vimmelkantig av trötthet är man fri.. Kom hem efter 17 då det var kolmörkt ute och på med pannlampa för att hämta ved och skotta snö. Usch och hua.


Det är så skönt att äntligen vara fri att göra vad jag vill. Vill jag ligga länge så gör jag det. Det jag ska göra ute kan jag göra de ljusa timmarna på dagen.


 

Lite snö är det och så där 15 grader kallt och det får man väl leva med trots allt.


Igår for DansBritt och jag och hälsade på moster, ni vet, hon som bor i ett stort fint hus uppe på backen vid Ragundsjöns strand innan sjön försvann.

Där satt vi i hennes jätterstora kök och åt kakor i massor och drack kaffe och pratade i godan ro. Ingen julstress för oss inte.


Så for jag och handlade och fick tag i en skinka från en glad gris som fått gå utomhus i Norrland och inte instängd i trängsel och skitlukt i något hemskt djurstall. Hoppas den är god för den var verkligen dyr.


Idag har jag varit iväg och hjälpt fd grannen med räkningar och pratat bort en stund. Vi pratade om jularna förr och hur det var då och vi delar ju liksom samma minnen faktiskt. Jularna då allt gjordes från grunden och man fernissade golven kvällen för julafton och alla kakor i skafferien och så halvrädd man var för tomten.


Så hem igen och plockade fram lite mer tomtar. Man kan aldrig få nog av tomtar tycker jag.

 

Tittade till enbärsdrickan och såg hur det bubblade och for i den stora bruna flaskan. Ska bli spännande att smaka och se hur den blev men än är det inte dags.


Ska slå in lite julklappar ikväll kanske. Jag har inga pengar men jag har tid och därför har jag ju gjort mina julklappar själv och hoppas att dom uppskattas i alla fall. Det är väl tanken som räknas var det ju någon som sa. Saker är ju numera det viktigaste som finns för många och man handlar och handlar och jäktar och jäktar. Kanske viktigare att vi bryr oss om varandra och bryr oss om dom ensamma och utsatta.


Dagens ord: Snö gör sig bäst på julkort



Av Anita - 16 december 2014 13:12

 

Måntro om det är förnekelse att inte bära upp snöskyffeln och göra sig klar för snöskottnig. Någonstans inne i hjärnan så tror man kanske att det inte blir något snö om jag inte tar fram den

. Nåja inte ska jag klaga. Det tunna snölagret som har kommit krävs det ingen skottning på. Konstigt väder är det i alla fall. I förrgår var det -11 grader och igår var det plusgrader och all snö regnade bort men inatt har det snöat lite igen.


Igår var det dags. Jag hatar att städa och hur någon kan bli lycklig av att städa kan jag inte fatta.

Snabeldraken och jag har alltid varit ovänner och den rackarn tar krokben med sladden. snabeln fastnar igen och att byta påse måste man vara rena teknikern för att klara. Dundrar som ett reaplan gör den också.


Har ni tänkt på att det drar med sig en massa extrajobb när man börjar städa. Byta sängkläder och dukar och då blir det en förfärlig massa att tvätta. Eftersom jag inte har någon tumlare måste jag hänga alllt i badrummet och det tar en evig tid att få tvätten torr. Nåväl nu är övervåningen klar.


Nu är det ensamt i byn sedan Kinabror åkt men på söndagen kom TuppOla och Sambon och åt lunch här och stannade en stund.


Måndagen däremot var det inte en enda människa hit men som sagt. Jag städade och städade.Skulle tro att tomtarna har spruning och gömt sig för oväsendet.


Nu märks det minsatt att det är årets mörkaste tid och speciellt idag när det var strömavbrott några timmar på förmiddagen. Det blir till att ligga lite längre då.


Imorse kom Mustachen hit en sväng och som tur hade jag kokat kaffe och tömt på termos så vi kunde sitta och fika i alla fall och tända ljus så att vi såg lite grann i alla fall.

 

Nu har jag äntligen gjort enbärsdrickan och jag får se om den smakar lika gott som jag minns.Det kan ju faktiskt vara så att det inte smakar som man minns. Det är ju säkert 40 år sedan vi gjorde enbärsdricka. Det hörde julen till och var absolut nödvändigt till julmaten. Nu ska den stå varmt i spiselvrån ett par dagar och sedan kallt. Lagomt till julafton ska den smakas. 


Nu börjar det komma fram mer och mer tomtar. Man kan aldrig få nog av tomtar men än är det några dagar att göra på innan alla är frammet. Jag har inte räknat mina tomtar men nog skulle jag tro att det är 100 st i alla fall.

 

Dagens ord: Städa inte för mycket, det blir man bara trött av. Kasta fram lite tomtar istället.

Av Anita - 13 december 2014 22:46

 

Jag råkade se det programmet på tv igår. Jag brukar aldrig se på såna där galor. För det mesta så handlar det ju om idrottsmän som sparkat in onödigt många bollar i mål eller åkt omåttligt fort i backarna. 

Nu blev jag i alla fall sittande och tittade på dom verkliga hjältarna. Dom som finns i vardagen och riskera liv för andra människor.

Det var två ungdomar som räddat en 2-åring från att drunkna, det var tre brandmän som mot allt förnuft gett sig ut i den brinnande skogen i somras och lyckats rädda en man mot alla odds. Det var de tre gamla nunnorna som tog emot flyktingar och hjälpte dom till ett bra liv. Det är mod och det är hjältar det. Jag blev riktigt rörd.


Åter tillbaka till min lilla verklighet där jag verkligen inte gjort några hjältedåd.

Torsdagen for jag iväg för att jobba en stund och för att handla en massa mat till julgröten på fredagen.

Jag hann också äta lunch med DansBritt innan jag for till Håsjögården för att förbereda och duka och stöka-

Det är så att varje år strax innan jul brukar vi fixa julgröt och mackor och lite annan för åkarna och även så iår men nu håller vi till på Håsjögården där det finns gott om plats.


 

Så igår morse for jag för att plocka fram och koka gröt och värma glögg och allt som ska vara. Vid 10-tiden började dom droppa in. hungriga och pratsugna och många blev det under förmiddagen.

 

Det har snöat lite lätt ungefär som om vår herre, eller vem det nu är, har drösslat lite ungefär som florsocker på en semla.

 

Det tog mest hela dagen innan jag var klar. Det blir ju en massa disk och stök och jag tror vi var närmare 30 personer.

Åkte hem och så kom Kinabror och Lille Jack

Dom åkte till Skåne imorse och nu kommer det att bli tomt och trist när dom åkt. Jag är ju faktiskt helt ensam i byn. Tur att det bara är en vecka tills Sonen kommer hem.


Idag har jag städat lite grann, plockat ihop hundben och hundleksaker som låg lite överallt runt omkring.

Så for jag till DataFia. Hon behövde träna på sin instruktionskurs på medicisk yoga så vi gjorde ett entimmars pass och satt och pratade ett tag sedan.

 

Det är ju lucia idag men det har gått obemärkt förbi. Ingen att lussa för och ingen har lussat för mig. Den tiden är för länge sedan borta och försvunnen i den tid som var. Roligt hade vi ju. Sonen och jag lussade hos alla tre gårdar som var bebodda då och jag tror att alla blev glada då vi kom tussande i snön med kaffe och pepparkakor. 


Nu sitter jag och ser lucian på tv och det får väl vara bra så. Det som har varit har varit och kanske blir jag lucia på åldrevården om jag har mitt hår kvar när den dagen kommer.


Dagens ord>: Det är bland vanligt folk de verkliga hjältarna finns fast dom ofta verkar i tysthet. 

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

51 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se