Direktlänk till inlägg 4 december 2014

KOLTRASTEN SJUNGER I SKYMNINGEN

Av Anita - 4 december 2014 22:07

  

Så heter boken jag läser nu. Det är en sorgsen bok av Linda Olsson. Handlar om ensamhet, övergivenhet och kärlek. Jag har inte läst den klart men hoppas att det ska ordna sig på slutet. Jag vill ju att både filmer och böcker ska ha ett bra slut.


Det som dök upp i mitt minne när jag läste titeln var de ljuva sommarnätterna när jag var på väg hem efter någon sommarfest. När jag gick på vägen och alla fåglar hade tystnat utom just koltrasten som satt i en grantopp och sjöng så vackert.


  Som ni vet så har jag en särskild kontakt med fåglar så jag stannnade upp och visslade till svar och så sällskapade vi med varandra en lång stund. När han såg på mig med sina svarta ögon kände jag hur hjärtat blev varmt och hur munnen smålog. En förunderlig och magisk fågel.


 

Tidigt på våren innan snön riktigt gått bort sitter han där plötsligt i en buske och kurar, rund som en boll. Fast jag slutat mata småfåglarna går jag ut och ger honom bröd. Han är ju vårens budbärare och ska tas emot på bästa sätt.


En vår krockade han mot ett fönster och föll till marken. Jag tog honom i min hand och såg att han andades. Lade honom högt upp på ett plank och bar in Katten Oskar så han inte skulle äta upp honom. 

Efter ett tag kom en koltrast till och började försiktigt putta på sin medvetslösa vän med näbben och efter en stund vaknade han och började ruska på sig. Så flög dom båda sin väg om än lite vingligt. Så gulligt det såg ut.


I höst har dom stannat länge. Såg en förra veckan fast det är vinter.

Det är en märklig fågel faktiskt. 

Indianerna som anser att olika djur står för olika budskap säger så här om koltrasten: "Du kommer att upptäcka nya sidor hos dig själv. Förändring och förnyelse."


Nu finns min längtan här. Längtan till att lyssna till koltrasten en härlig sommarkväll men ack så länge det är dit.


Idag har jag varit nere på Håsjögården och dukat inför julbordet imorgon kväll och sedan har jag varit ut och gått. Det har varit plusgrader några dagar och all snö har smält bort tack och lov. Det var så varmt och skönt att gå ut i skogen idag och det är undrligt för när det är fullmåne brukar det vara kallt. Det är faktiskt en underlig vinter men helt i min smak.

Hoppas att det håller i sig.


Bilen gick igenom besiktningen. Sonen kommer till jul. Det är ingen snö. Jag kan ju inte vara annat än nöjd.


Dagens ord: Lyckan med att vara pensionär är att man kan vara utomhus när det är ljust.

 
ANNONS
 
Ingen bild

Bamse31

5 december 2014 02:52

Jag vet inte om jag har särskild kontakt med fåglar,men dom kommer till mig å jag pratar med dom när jag ger dom mat på deras särskilda matplats på vår balkong. Jag har valt balkongen för att inte dra dit råttor.
En koltrasthona från förra vintern har kommit tillbaka till mig. Sitter å väntar på mig varje morgon, liksom talgoxarna. Talgoxarna äter ur handen på mig men koltrasten sitter på någon decimeters avstånd å går fram till skålen när lag lagt i maten. Det roliga med denna koltrast är att vi samtalar. Jag pratar med henne och hon börjar kvittra tillbaka mot mig där hon sitter strax intill. Det känns på något sätt underligt att få sånt gensvar.
Skulle gärna vilja vara med å smaka av ert julbord.
Förmodar att alla i trakten kommer dit- har ni mat så det kan räcka till alla lystna.
Är det någon form av knytkalas eller hjälps några kokkunniga åt att laga all maten. Det lär kräva omsorgsfull planering inför en sån här tilldragelse. All heder åt arrangörerna. Det
är sådana här fester som sammansvetsar bygdens folk. Ha en trevlig fest!!

 
Tezz på Endeavour

Tezz på Endeavour

5 december 2014 09:21

Skönt att snön är borta! Jag är tacksam för varje dag utan den, den här årstiden.
Vackert det du skriver om koltrasten.
Ha en bra dag!
Kram

http://www.sailaway.bloggplatsen.se

 
Ingen bild

margareta wårenius

5 december 2014 11:46

Grus under dojan ska det var! margareta

 
Göran

Göran

5 december 2014 16:31

Härligt att din bil klarade besiktningen! Där du bor måste det svårt att vara utan. För ni har väl varken tunnelbana eller spårvagnar i Fisksjön? Tunnelbana har inte vi heller och behöver ingen - vi har jävlar i mig ingenting att dölja!

http://singelfarsan.bloggplatsen.se

 
Ingen bild

Flurig

5 december 2014 23:42

Jag brukar också ha visseldialoger med koltrastarna på landet, det är så härligt! Här i stan kan man höra dem sjunga redan i början av januari, det får mig att längta till april och "sommarhalvåret" på landet...

Skönt att bilen klarade besiktningen, man är ju alltid lite orolig innan

 
Soldansare

Soldansare

6 december 2014 15:45

Skönt att bilen gick igenom besiktningen! De fåglar som finns här i stan för tillfället är stora "ligor" med kajor som far svarta över huvudet på mig och skriker när jag går hem från jobbet. Jag tänker på Hitchkock. Annars väntar jag på sidensvansarna som brukar komma och äta upp rönnbären på trädet utanför mitt jobbfönster, men än dröjer de.

http://soldansarenssida.blogspot.com

 
Ingen bild

Filllifjonkan

7 december 2014 08:47

Så vackert du beskrev "räddningen" av koltrasten!
Det är verkligen en fågel personlighet,om man kan beskriva en fågel så,men den är lite närmare människan än andra fåglar.
Har bara den här tråkiga årstiden gjort sitt så är den här igen!!

 
TantGlad

TantGlad

7 december 2014 19:34

Värkligen fint skrivet om dig och koltrasten. Sånt gillar jag när människor berättar om magiska ögonblick och om djuren. Vilken närhet.
Tack för att du berikade min skalle med lite koltrastinformation.
Själv tycker jag att jag känner mig närma med kråkorna. Dom brukar följa mig. Titta på mig, och vara närvarande med mig. Hmm.....undra vad det betyder?
Skönt bilen gick genom. Extrautgifter till jul är ingen höjdare.

Må så gott och kram.

http://tantglad.bloggo.nu

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Anita - Fredag 6 dec 09:50

  Under ladugårdsgolv och hus sägs dom bo småfolket eller vittra som man säger. Säkert finns dom under den gamla ladugården.   Man ska inte bara julstöka det finns faktiskt annat att roa sig med. Jamtli i Östersund har en utställning om alle...

Av Anita - Onsdag 4 dec 09:19

Jag tycker mest om morgonen. När jag vaknar och det håller på att ljusna. Kroppen känns mjuk och varm och aldrig är flanelltäcket så skönt som just då. Jag tänker nästan alltid på hur skönt det är att inte behöva kliva upp utan kan ligga och dra mig....

Av Anita - Måndag 2 dec 12:34

Medan köttbullarna steks i ugnen ska jag passa på att blogga lite grann. Fin dag idag också så jag ska nog gå ut en sväng sedan jag stökat med det jag tänkt.   Nu har det varit första advent och jag hör hur folk börjar stöka med allt innan jul...

Av Anita - Lördag 30 nov 11:05

  Visst vaknade jag till att det hade snöat men jag kan stå ut med det om det bara är så här lite så jag inte behöver skotta.    Det var soligt och 13 grader kallt men inte en vindpust. I snön syntes spår efter massor av rådjur som varit fram...

Av Anita - Torsdag 28 nov 08:09

  Nu har jag försökt att göra det lite mera ombonat och lite juligt. Det finns ju en baksida. Till slut måste man städa hur ogärna man vill. Nåja jag fuskar ju lite grann och struntar i att putsa fönster men att byta gardiner bär med sig en massa ...

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

52 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se