De senaste dagarna har det varit lite farande hit och dit.

Torsdag förmiddag gick det åt några timmar till att sopa och skrapa av bilen och få upp de igenfrusna dörrarna. När det var gjort drog jag mot Kälarne och var på macken och åkte till äldreboendet och fd grannen. När det var avklarat åkte jag till hotellet och tog en kopp kaffe tillsammans med Snälle S och några andra gubbar i väntan på vattengympan.

Det är så trevligt att sitta i lugn och ro och surra utan minsta stress.

Vatten gympa skulle alla få ha. Så skönt att efteråt trängas i bastun och komma hem med en skön mjuk känsla både inombords och utanpå kroppen. Man sover också väldigt skönt de här nätterna efteråt.

Fredagen vaknade jag av att det var ovanligt varmt inomhus och det hade helt plötsligt blivit plusgrader. Det droppade från taket och till och med vinden var ljummen. Man kunde nästan inbilla sig att det var vår, fast jag innerst inne visste att det bara var en tillfällig förbättring.

DansBritt, hennes kompis och jag for på hotellet och åt lunch och vi gjorde oss ingen brådska. Vi satt och pratade och träffade bekanta och satt i oss blåbärspaj med vaniljsås till efterrätt..

Så en tur på affären och även det tog tid för jag träffade många att prata med.

Kanske är det det som är skillnaden mellan stad och land. Här känner man många och har inte så bråttom och det är ju väldigt trevligt att prata bort en stund utan att behöva skynda sig.

Imors vaknade jag av att det blåste rent förfärligt och stundtals var det rena snöstormen och snön kom från sidan så man såg nästan inte ut.

Tittade ut och småfåglarna hade nog gömt sig och i fågelhuset stack tre svansar ut ur fönstren. Där inne hade ekorrarna trängt ihop sig bland fågelfröna.

Jag började stöka med räkneskaperna till Vägföreningen men fick inte till det så jag tappade lusten alldeles.

Tänkte baka mig en potatis till lunch men fick för mig att någon hungrig skulle komma så jag gjorde två och mycket riktigt när jag var klar så kom DataFia och åt lunch med mig och pratade bort en stund.

Usch man vill inte titta ut på ovädret och det suger luften ur en på något vis.

Inga fina bilder går det att ta heller men man får väl leva på minnen från sommaren som var och tider då livet sjöng en muntrare sång.

Tiden då röda söta smultron träddes på strå, när hjortronen smakade sött i munnen och de blå fjärilarna fladdrade runt överallt i trädgården och jag simmade ut i månstrimman. Då när danserna,. sommarens höjdpunkter, fick hjärtat att klappa lite fortare.

När man gick runt och vattnade alla blomlådor och krukor och luktade på blommorna.

Dagens ord: Även den längsta vinter tar slut någon gång.