Alla inlägg under april 2015

Av Anita - 29 april 2015 09:47

 

Den ensamma svanen har hittat en vän. Utanför bryggan simmar dom tätt tillsammans.

I grannens granskog kuttrar skogsduvorna.

Talgoxar och rödstjärt sitter sida vid sida på fågelborden och mumsar.

 

Den minsta ekorren har blivit mindre rädd nu och sitter stilla och väntar på att jag ska fylla på mat.

Igår kväll när Kinabror, Jack och jag gick i skogen kvittrade kaltrasten för fullt.

En tjäderhona gick ensam på vägen. Tuppen har dom väl skjutit. jägartokarna.

En skata vandra fram och tillbaka på gården. Undrar om hon tänker bygga bo i björken eller om falkarna kommer tillbaka och bygger som ifjol.


Det är 0-gradig på mornarna men för en gång skull är sjön blank och vacker och det blåser inte ett dugg.

Älgkon med fjolårskalv på Gubbflon har visst varit på dåligt humör och gjort utfall mot en bil. Man får väl vara lite vaksam när man går på hennes revir för hon ska väl snart kalva och då blir hon sur.


 

Lördag var Kinabror och jag till TuppOla på födelsedagskalas. Han hade som vanligt bakat en fin tårta. Han är duktig på sånt. Hans sambos barn och barnbarn dök upp. En av dom en alldeles liten nyfödd tjej.

 

Tur att det fanns två tårtor.


 

I förrgår var det för första gången åska. Det blev bara någon knall så både data och telefoner klarade sig. Annars brukar ju alltid något gå sönder när åskan går.


På tal om sönder. Igår var jag till doktorn med min skadade hand. Jag fick fara till Hammarstrand på röntgen men jag har inte hört något från doktorn ännu. Trist är det i alla fall att inte kunna använda handen  nu när det är så mycket att göra utomhus.


Kratta går inte alls och lyfta går inte heller. Var jag tittar finns det mycket att göra och just ingenting kan jag ta itu med.

Nåja, jag kan i alla fall gå ut och njuta av fågelsången.


Dagens ord: Jag är bara en, men en är jag ändå. Jag kan inte göra allt, men något kan jag ändå göra.

Av Anita - 25 april 2015 10:32

 

Igår var ännu en blåsig, kall dag. Runt 0-gradigt och en västlig iskall vind.

Kinabror och jag åkte till Hammarn för att handla och äta lunch med vänner. Vi gör det nästan varje fredag  och det är ju ett trevligt avbrott i vardagen.


I snålblåsten på iskall gata sitter en tiggare. Stackars människa, en luggsliten filt om benen. Iskalla händer och nästan skakande av köld. Stackars människa, jag mår illa av att se det.


Jag vet hur det är att frysa men jag kan åka hem och elda i braskaminen.

Jag vet hur det är att vara hungrig men jag har fulla kassar med mat med mig hem.


Jo då, jag vet att det sägs att det är någon maffia som dom måste betala till och att man inte ska ge dom pengar. Men har ni tänkt på att det ryktet kanske är utspritt av nynasisterna för att vi ska bli av med det här problemet? Skulle inte förvåna mig alls. Rykten kan man sprida och efter ett tag är ryktet verklighet. 


Visst är det ett problem som deras hemland skulle ta itu med eller EU eller någon annan men vad kan jag som liten vanlig människa påverka det. 

Föresten kan jag leva med att bli lurad i så fall blir vi ju lurade varje dag på större summor än en liten slant i en mugg. Lurad av politiker som lovar runt och håller tunt. Lurad av banker och kreditbolag. Lurad av telefonförsäljare m m och som sagt. Då handlar det om stora pengar.


Så jag gör det som många fnyser åt, sätter mig ner på marken, pratar med personen och rotar fram de småpengar jag har i plånboken. Jag vill egentligen ta med personen hem och ge mat och värme men där slår min feghet och bekvämlighet till så jag tänker på Stig Dagermans dikt:


Jorden kan du inte göra om.

Stilla din häftiga själ

Endast en sak kan du göra

en annan människa väl.

Men detta är redan så mycket

att själva stjärnorna ler

En hungrande människa mindre

betyder en broder mer.


Så med det far jag hem och eldar i min kamin, kryper ner i soffan, kokar kaffe till mig och Kinabror och ser på Lets Dance på tv. Maria dansade bäst men hon är inte lika känd som Stenmark och så är hon kvinna så det är klart att hon inte vann. Det borde man förstått.


Min hand värker så jag är glad att jag får komma till läkaren nästa vecka och idag fyller TuppOla år så det blir väl eftermiddagsfika hos honom.


Dagens ord: Även det lilla är bättre än ingenting. 

Av Anita - 23 april 2015 09:05

 

Det klingar som av tusen klockor. Det visslar och viskar och en hög med fiskmåsar har kommit och flyger och fiskar bland isbitarna. Sjön gick upp igår och det är väl det positivaste man kan säga. I grannens skog har skogsduvorna börjat kuttra.


Annars blev det bara en enda dag utan blåst, en enda dag den här veckan. Den dagen njöt jag till fullo. Var ute hela dagen. Städade i växthuset och plockade fram blommorna ur jordkällaren. Nu ska dom få komma upp i växthuset och få lite sol. Kinabror och AMV:s gubbe stökade med sitt och jag åkte till fotvården på eftermiddagen.


Jag gick till Stedesbacken och där bredvid myrstacken hade faktiskt en liten tuva med blåsippor slagit ut. Konstigt när söndrivorna fortfarande ligger kvar runt omkring.

 

Det går väldigt segt med blommorna iår och det är väl tack vare blåsten som sjön går upp så tidigt.

Min hand blir inte bättre och det känns ganska trist nu när det finns en hel del som jag skulle vilja börja med. På tisdag ska jag i alla fall få komma till doktorn. 


Tänk att det alltid ska vara något och som den negativa kärring som jag är känner jag mig lite modlös inför denna eviga blåst som det har varit den här våren. Dom är lätträknade de dagar det varit någotsånär lugnt. Blåst gör mig på dåligt humör. När man ligger på nätterna och hör hur vinden river och sliter i husen och man bara väntar på att träden ska fara som plocipinn då föder det inga glada tankar minsann. Värmaren nere vid sjön har blåst omkull och det ligger grejor överallt.


 

Känns som evigheter sedan det var sommar och jag gick omkring i vattnet glad och lycklig och kände solen värma. Nu har man knappt kunnat ta av sig jackan ens. Fan va rynkig och ful jag ser ut föresten men glad och vad mer kan man begära. Rynkig och ful men glad. Ja det är väl det man får nöja sig med nu när man är gammal.


Nåja det kommer väl andra tider någon gång. Man ska ju bara räkna de lyckliga stunderna blott och då får jag väl säga att man får väl räkna de blåsfria dagarna blott och fan ska tro annat än att dom är väldigt få.


Nja, man får väl ta sig en kopp kaffe, läsa lite i en bok, mata sina fåglar, linda om sin onda hand och vänta på att Kinabror och Lille Jack ska komma. Mer spännande än så blir det nog inte en sådan här dag. Få se om jag kan komma mig iväg på vattengympa och till fd grannen och betala hans räkningar. Beror på om det inte rasat några träd över vägen.


Idag blev jag väldigt tråkig och har egentligen inget spännande att säga men som ni alla vet så kommer det sådana dagar också. Det är ju det som är livet.


Dagens ord: De dagar då inget händer är ju i alla fall utan större katastrofer och man får väl kanske vara nöjd med det. 

Av Anita - 21 april 2015 09:12

 

Nu när jag börjar sukta efter blommor och tänka på vad som ska fixas i min trädgård tar jag fram en gammal trädgårdsbok och ur den ramlar ett papper med en fyrklöver i. Dagen innan hade jag fått en fyrklöver av en väninna och tror ni inte på faan att plötsligt händer det.

Pengarna som jag skulle vilja ha till resa till Toscana!!!!! Pappersbeda ringer och säger att jag får tillbaka på skatten. Det har aldrig hänt. Restskatt brukar vara min modell. Visserligen bara några tusenlappar men i alla fall. Så glad jag blir. Kanske nästa år kommer jag iväg om jag lever och har hälsan.


Inte nog med det. När jag var i stan förra veckan såg jag en blus som jag tänkte köpa men så tänkte jag att det var onödigt och förstås När jag kom hem ångrade jag mig bittert men då var det för sent.


Nu i helgen kom AMV och Gubben. Hon hade med sig en blus hon köpt men som det var fel storlek på för henne och hon undrade om jag ville ha den. Det var den blusen jag tänkt köpa och passade precis!!!!!


Så kom kvällen och då kom Datafia med några penseer hon köpt i Sundsvall och undrade om jag ville ha!!!!!!


 

I fönstret har inte bara rosor och boganvilla slagit ut utan min fina gyckelblomster. Det är snart dags att ta ut dom ur källaren och sätta dom i växthuset.


Om det inte vore för den här förfärliga blåsten och min skadade hand så skulle väl livet vara rätt bra nu.


I söndags kom som sagt AMV och Gubben. Kinabror och Gubben och en kille till skulle ta bort vägpinnarna från vägen och så skulle det grillas hamburgare och njutas av våren. 

Pytt skit i pannkakan.

 

Det blåste som själva sjutton. TuppOla kom också och hade med sig griniga Alice som hela tiden morrade åt Jack.

Gubben råkade göra något med gasolen så det small som själva attan.

 

Lågorna i grillen stod högt och det slutade med att papperstallrikar och annat löst blåste iväg så vi fick knöla in oss i husvagnen och sitta där och äta och titta på hur träden vek sig för stormen.

Så mycket man vill göra den här tiden men det går ju inte när det är på det här viset.

 

Nu börjar sjön gå upp och det är minsann väldigt tidigt men någon nytta ska väl blåsten göra. Nu är det bara att hoppas att inte vinden vänder och vräker isflaken på våra bryggor.


Vad mer kan man säga om en sådan här dag. Chilin har fått stora frukter där den står i fönstret.

 

Kinabror påstår att han sett tussilago och idag ska han börja göra en ny sågbock.

Sundsvallsborna ska komma till sin stuga för första gången idag och jag ska till fotvården på eftermiddagen.

Kratta ville jag men det går inte med min hand men kanske kan jag städa lite i växhuset. Det kräver bara en hand.


Visst såg ni väl på Ernst i Toscana. Nog blev jag ännu mer sugen på att få åka dit kan ni tro. 


Dagens ord: Livet kan levas på två sätt. Det ena är som om ingenting var ett mirakel. Det andra är som om allting vore det.

Av Anita - 18 april 2015 08:33

 

Visst vet jag att det är alldeles för tidigt att plantera penseer men så stod dom där på affären 6 st i en liten låda. Söta rosa penseer och jag kunde inte motstå dom. Ibland kan man inte motstå frestelser så idag planterade jag dom i krukor utomhus. Då kan man ju ta in dom om det blir alltför kallt.

 

Jag hade sällskap av hunden Jack och han har blivit en busig hundtonåring. 

 

Först stal han min häxkvast och sedan åt han upp några av blommorna på mina nyplanterade penseer.


På tal om frestelser. Inser nu att det är dags att ägna mig åt något annat än att titta på Dr Qvinn och "Tillbaka till Aidensfeld". Nog vet jag att det inte är riktigt fint att glo på tv. Det finns dom som säger med lite högfärdig ton att dom minsann aldrig ser på tv utan gör nytta istället. som att läsa krångliga böcker eller springa så fötterna blör. En del har inte ens tv och tycker att dom är såååå kulturella. Skit samma, vem bryr sig. Jag hinner både vara ute och läsa böcker och jag må erkänna att jag tittar en hel del på tv under vintern och det är kul och avslappnande.


Nu när våren kommer med fina kvällar så blir det annat och det ska jag säga. Jag skäms inte ett dugg för mitt tvtittande så det så.


Igår var det en hel del på gång. Åkte och hälsade på gammelgrannen på äldreboendet och sedan till sköterskan. Hon tittade på min handled och gav mig en tid hos läkaren fast inte förrän i slutet av månaden. Kanske har jag en spricka på något litet ben. Vi får väl se. Det känns så onödigt nu när jag har så mycket att stöka med utomhus. Jag ska inte gå in på alla sysslor som väntar på mig men jag kan säga att det är krattning och ved och allt möjligt annat. Att göra listan skulle bli ett helt blogginlägg långt och det ska jag bespara er.


Så var jag iväg på vattengympa även om jag bara kunde göra en del grejor.

Så hem och äta och till Hammarstrand på kurs. Vår lärare hade varit i Toscana och berättade så jag blev alldeles matt. Nu på måndag börjar ett program med TVErnst där han är i Tsocana. Jag har något oavslutat med just Toscana och har alltid velat åka dit.

Även om jag är sorgligt medveten om att inga tjusiga italienare längre skulle titta efter mig men nog skulle jag klara att njuta ändå av maten och landskapet och värmen och känslan och musiken. Oj oj oj.

 

Om jag kommer dit vet jag att jag skulle bli som rosen som oväntat blommar i fönstret efter att ha tillbringat en mörk vinter i en jordkällare. Det är så jag kan känna mig ibland i detta kalla mörka.Livet: Släpp ut mig. Ge mig pengar så jag kan uppleva några av mina drömmar innan ålderdomen sätter sina giftiga klor i mig ännu mer.


Dagens ord: Hoppet är det sista som dör. 

Av Anita - 15 april 2015 08:39

 

Vad gör man i blåsvädret en kall måndag då man inte vill gå ut. En sån kväll kan man behöva muntras upp. Kinabror, Dansbritt och jag åkte till Hotellet i Kälarne för att lyssna till Anne-Lee Rydé, en sångerska som jag inte vet så mycket om och visserligen har hört då och då men inte fått något intryck av.


Vilken fantastisk överraskning det blev. Vilken fantastisk energi. En kvinna på nästan 60 år med otrolig fart och glädje. Hon hade en stark utstrålning och så stark att hennes aura lyste runt henne. En riktigt duktig sångerska som sjöng så man uppfattade varje ord. Många yngre sångare sjunger så man inte hör orden. Kvällen gick fort som det gör när man har trevligt. Lokalen var knökfull fast det var måndag och jag satt och mindes hur det var när jag var liten.

 

Minns när jag fick följa med på dans när pappa spelade i ett dansband. (han med basfiolen längst upp) Som jag drömde om att få sjunga i dansband. Så härligt att stå högt upp och sjunga och ha vackra kläder och se på glada människor som dansade. Jag som var så blyg när jag var liten, men drömma kunde man ju alltid.

Det blev inget av sjungandet men en glad dansare blev jag i alla fall som upplevt mina lyckligaste stunder på dansgolven runt omkring i trakten.


Igår mojnade vinden något och lite vår kändes det som det var. Har ni tänkt på att luften känns annorlunda att andas. att ljuden är annorlunda och doften en annan. jordig och fyllig och blöt. Då börjar man hoppas.


Ibland kommer det fram saker ur min hjärna som jag trodde jag glömt för länge sedan. En dikt av Gabriel Jönsson tror jag.

Nu märks det på dagen att vintern har flytt

för kvällarna dröjer så länge

och sälgen har muffar som musskinn på nytt

och alen strör stoft ur sitt hänge.


Igår hände väl ingenting speciellt. Kinabror och jag for till Hammarstrand och fixade lite ärenden. Jag köpte en massa för för nu kunde jag inte hålla mig längre. De färgranna påsarna har lockat länge nog nu.


Vi var upp på mammas grav och tog bort lyktan. Därifrån är en härlig utsikt och jag förmodar att ni känner igen utsikten från "Jordskott" som har sina naturbilder inspelade här.

 

Vi åt stekt abborre med kall sås när vi kom hem. Brorsan hade fiskat men nu när isen håller på att gå blir det väl ett uppehåll i fiskandet så nu får vi njuta av den fisk som finns i frysen ett tag.


Vaknar till att det är ljust utanför och inser snabbt att det är nysnö som gör att det är så vitt. Det har snöat under natten och det var väl idag det skulle bytas till sommardäck men det kan vi glömma här uppe där det både är snö och halka kvar rätt länge ännu. 


Min handled är fortfarande inte bra så det blir att ta det lugnt idag också precis som om jag inte gjorde det varje dag. Morgonrocken har jag inte tagit av ännu och nu väntar kaffe och macka.


Dagens ord: Det säkraste botemedlet mot att bli helt olycklig ligger i att man inte begär att bli helt lycklig.

Av Anita - 12 april 2015 08:49

 

Den ilskna bitande kalla västanvinden har vänt till en mild sydostlig vind och det är lä hos mig för en gång skull.

I skogen på andra sidan vägen busvisslar något djur och äntligen har bofinken Knut med alla sina vänner kommit.

Ett annorlunda kvitter än vanligt hörs när man kommer ut på trappan.


I fredags var Datafia, hennes dotter och jag till stan och hade en trevlig dag. Jag köpte bara en burk vitaminer och en flaska rengöringsmedel men vi var och kollade lite grann överallt och åt en god lunch.


På kvällen kom Datafia och hjälpte mig att sätta ihop en byrå från IKEA. 

 

Om jag ska vara helt ärlig så gjorde hon det mesta. Atta ha en byrå för vantar och mössor har jag länge tänkt köpa men inte kommit mig för men nu är den på plats och bara väntar på att få sluka allt som behövs.

 

Hade jag varit en vanlig kärring hade jag kastat mig över uppgiften med att fylla byrån och en sådan här dag hade man kunnat putsa fönster och ta undan påskgrejor men aldrig i livet att jag kastar bort den första fina vårdagen på sånt.

Nej, ut i solen, plocka nerrasade grenar, ta fram två plaststolar och ett gammalt bord och dricka kaffe med Kinabror på verandan för första gången. 

Ta undan sladdar och kupevärmare och bära bort snöskovlar och sparkar och sopa bort fågelfrö. Massor finns det att göra utomhus nu när det är mer barfläckar än snö på gården.


Gå genom skogen och kolla bäcken, gå badstrandsrundan med Kinabror och Jack och fara ner till graven och ta bort lyktorna. Ja vad allt kan man inte hitta på en sådan här solig dag.

Sitta och planera vilka fröer jag ska köpa och vad jag ska fixa i trädgården och planera sommarens odlingar.


För första gången iår sitter jag med bara armar och njuter i solen. Om inte min stukade handled satt käppar i hjulet skulle jag nog börjat kratta lite också men det får vänta. Har ni tänkt på att kaffet smakar dubbelt så gott när man dricker det ute.


Så var det kinamat borta hos Kinabror och det var väldigt gott. Borta hos honom har bryggan ramlat ner lite grann nu men fortfarande hänger den högt upp. På insidan av hans dörr hänger det gamla redskap och otäcka fällor från en tid som var.

 

Till och med ett par gamla rostiga skridskor hänger där, sådana som man hade när man var barn som skruvades fast på pjäxorna. Nåja, det var en utvikning som bara trillade in så där utan vidare.


En solig dag så blir man lite vilsen i pannkakan och det är lätta att hoppa hit och dit. Hoppar tillbaka till trädgåren. Jag har trasslat ut mina vindspel och dom klingar fridfullt i vinden. Jag har burit upp och satt tillbaka dammen som blåste bort i stormen i vintras. Lagt i en massa sten för jag vill inte fylla den med vatten ännu för det kommer säkert många flera nätter och dagar med kallgrader.


Det var igår det. Idag är det mörkt utomhus och regnet hänger i luften men det är bara bra för då försvinner snön förhoppningsvis. Det är massor av snö kvar inne i skogen och Stedesbacken som jag trodde skulle vara helt bar hade inte en enda barfläck på sig. Ha en bra dag.


Dagens ord: Det som göms i snö kommer upp i tö.

Av Anita - 10 april 2015 08:46

Nu har det blåst i några dagar så hårt att man fått hålla sig inomhus. Kinabrors son med familj har åkt hem. Kinabror är förkyld. Idag åker Broder B med familj tillbaka till Skåne.


Jag har haft fullt upp. Onsdag var det pajdag på Håsjögården. Vi var tre fruntimmer som stökade med det och det kom faktiskt nästan 30 personer och det var väl ok när det bara finns 100 stycken som bor i byn och det var mitt på dagen så många jobbade.

På kvällen kom Broder B med frun och lille Liam och Kinabror förstås och vi åt middag och höll oss inomhus.


Igår hade vinden mojnat lite grann  En ensam svan flög över sjön. Inga orrar har hörts spela och jag saknar det faktiskt. Dom har väl skjutit var enda en för det måste skjutas till varje pris.

Ekorrarna hade tagit av locket till fröhinken och mumsade förnöjda.  

MIn stukade handled har inte blivit bättre på tre veckor så det är lite besvärligt med allt jag ska göra. 

Nåja, jag for iväg på den obeskrivligt häliga. spåriga och blöta vägen.For till Hammarstrand och jobbade några timmar. När jag kom hem satt det tre gubbar i mitt kök och fikade. Det var Kinabror, Mustaschen och AMV:s gubbe.

Det var en sådan dag då jag hade fullt upp så jag for strax iväg åt Kälarne den här gången.


Lämnade flaskor och burkar på återvinningen, var in på affären, skaffade biljetter till Anneli Rydés föreställning nästa vecka och for till Äldreboendet och hjälpte fd grannen med deklarationen.


Så till hotellet och fikade med Snälle S och en gammal skolkamrat. Vi satt länge och surrade tills det var dags för mig att åka på vattengymnastiken och basta. Solen sken in i badhuset och fick vattnet att glittra och det var så mysigt även om jag hade svårt att simma med min handled.

Ingen kan säga att jag har tråkigt på min pensionärstid. Nog för att jag är en riktig gnällmoster men ni har aldrig hört mig säga att jag har tråkigt i alla fall.


Tyvärr började det blåsa igen så det blev ingen promenad när jag kom hem utan en kväll i soffan. Det kom till och med en regnskur men det är bra för då smälter snön om man nu ska säga något positivt med det här vädret. Det går sakta med vårens framsteg. Jag är så väntlös.

 

Jag har en stark längtan nu. Längtar till doft och blommor. Längtar till att få gå i skogen och klättra upp på höga berg.

Längtar efter att få städa min bäck. Hörde ni vad jag sa: Min bäck. Tänk att ha åtminstone en bit av en bäck som är alldeles min egen och inte nog med det, en underjordisk bäck på en bit där vättarna bor.

 

Dessutom har jag enb rund liten äng där älvorna dansar. Inte är det konstigt att man längtar till våren men oj så segt det går. Längtar till sommardanserna också . Tänk att stor del av vintern ska gå åt till att längta till en annan tid.

Man ska ju leva i nuet sägs det för det är det enda man vet att man har. I den här åldern vet man aldrig vad som kan drabba en så det är väl sant förstås.


Nu är en ny dag och Datafia och jag ska åkta till stan. Stan är alltså Östersund för oss och det ska bli roligt att komma iväg en sväng. Vi ska unna oss att gå och äta också. Att gå och äta utan att behöva laga själv är väl ett litet lyx som man kan unna sig ibland. Det har vi banne mig gjort rätt för.


Dagens ord: Vad skulle livet vara om man inte fick längta och hoppas.  

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

56 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards