Så kom regnet i så gott som hela veckan. Sjön steg som aldrig förr och den lilla lugna ån forsar och brusar så det hörs på långt håll.

Tofsvipan. morkullan och sädesärlan har kommit. Nu fattas bara svalan av sommarfåglarna.

Vitsipporna under björkarna nedanför huset har äntligen slagit ut och två små blå krokusar har också vågat sticka upp huvudet.

Tibasten under kraftledningen på vägen till Kinabror blommar med sina väldoftande, knallrosa men giftiga blommor.

Vårnätterna är korta och ljusa och ingen snö har kommit på en hel vecka.

Jag jobbar lite lätt på att bli lite mera impulsiv och inte planera så mycket. Började med att bjuda Datafia och familj på middag en dag mitt i veckan bara så där utan vidare. Jag gillar ju att laga mat åt många. Trist att bara laga åt sig själv.

Det andra var att jag tog och följde med TuppOla till Rödön för att se på når Sofie tävlade i bågskytte.

Halvägs till stan började det låta konstigt i bilen och avgasröret hade ramlat ner och släpade i marken. Jag skulle ha blivit galen men TuppOla tog det lugnt och band upp det med bogserlinan och nästan i stan brann den av men vi tog oss till en mack och köpte upphängningar och så for vi iväg ut på Rödön.

Vilket vackert ställe. Det var en jaktstig med 30 djur att skjuta på så det tog hela dagen.

Vilken fin och ovanlig plats.Marken var full av blåsippor.

Storsjön låg där blå och fin och utsikten över fjällen fanns där. Vi gick över kullar och vackra ängar och fina skogstigar.

Det där med bågskytte är en speciell sprot och det var roligt att följa med och se.

Det finns olika typer av bågar och Sofie har en sådan där teknisk sak som ser ut som järnskrot.

Sedan finns det träbågar i Robin Hoodstil och dom tycker jag är jättefina och ser gedigna och liksom riktiga ut.

Nu är det så att jag ser andra saker än dom som är fyllda av spänning av tävlingen.

Jag upptäckte något märklig och magiskt vid Storsjöns strand som tände mina funderingar.

Det var stenar överallt som var utlagda i mönser. En sol, ett jättestort pengagram.

Stigar utmärkta med stenar och ett kors med ett rep och en text No More.

Längre fram en jättering med tre gropar där man tydligen eldat och tre små gravar med stenar runt om.

Till slut på en kulle ett fredstecken.

Jag blev nyfiken. Vem har gjort detta? Varför? Någon form av cermoniplats tro?

Det var en väldigt trevlig dag och det regnade inte ens och på eftermiddagen blev det riktigt fint väder. Det var nog bra att vila handen en hel dag och jag sov gott efter att ha vandrat omkring i friska luften hela dagen.

Det gäller att inte alltid följa sina planer utan att göra lite annat då och då. Det gör humöret lite bättre i alla fall.

Igår kom Pappersbeda med dotter och hunden Bob. Sedan åkte jag ner till Datafia och grattade hennes gubbe som fyllde år. Krattade lite grann när det var uppehåll ett tag och sedan slutade jag dagen med att fara på bio.

Så är det måndag igen och en ny vecka. Ser ut som om det inte regnar än i alla fall så det blir väl att klä på sig och gå ut och kratta.. Handen känns lite bättre och handskyddet håller tummen stel så det går att få till det på något vis i alla fall. Lassgårds nya film om en liten plats som heter Viskan. Som vanligt var han jättebra.

Dagens ord: Om man håller ögonen öppna stöter man alltid på nya spännande saker att titta på.