Direktlänk till inlägg 16 maj 2015

KLÄMDAG

Av Anita - 16 maj 2015 08:45

Klämdag var det visst igår men inte var det någon som klämde på mig inte.

Satt där och glodde ut och konstaterade att det var lika bedrövligt väder som det varit innan. 4 grader och snålblåst och regnet hängde i luften.


 

Så mycket att göra ute men det går ju inte att ens vara ute. Allt blåser omkring.

Dammarna är klara i alla fall.


Visst finns det att göra inne men innestök är tråkigt för det mesta. I förrgår kom fd svägerskan och hälsade på och jag pratade i telefon med lite olika människor. Annars har det varit en väldigt folktom vecka.


Jag tog och dammade av mina brevpressar, ni vet sådana där glaskulor med grejor inuti.

 

Det gör jag bara en gång per år. Jag samlar på sådana och som tur är så är dom svåra att få tag i och tur är väl det.

Förr samlade jag på grisar och det blev alldeles för många.


Jag har samlat ¨på mycket genom åren och stenar och snäckor började jag samla redan som liten. Jag kan bara inte låta bli. Många av snäckorna har jag murat in på öppenspisen i sovrummet så någon nytta har samlandet gjort i alla fall.

 

Igår morse tvingade jag mig själv till att gå ut. Matade fåglar och ekorrar och gruvade mig för att gå ner till sjön och se förödelsen efter blåsvädret men pallrade mig iväg.

 

Ena kokarn hade blåst ner och alla möbler låg spridda överallt. I vattnet låg det stockar och brädor och annat skräp. När det blåser från norr och väster kommer allt löst som finns i vattnet blåsande hit och borta vid badstranden var vattnet jättehögt och fullt med skräp. När ska det ge sig. Jag blir så less.

 

Som tur är så ligger bryggan kvar men det kommer att bli ett stort repareringsprojekt innan alla stenar under är på plats igen.


Jag grävde upp en rosbuske som vägrat blomma. Det är en gul och vacker ros och jag bar bort den till Stedesbacken och planterade den på kullen. Jag har fått för mig att rosor kan trivas där borta där det är en torrare jord. Oj vad jag frös om öronen när jag gick hem.


Så kom lille gullige Liam och hans pappa och hälsade på och hade med sig en snöplog till sonenens fyrhjuling. Hoppas verkligen att vi inte behöver den förrän nästa vinter men i förrgår både snöade och haglade så man vet aldrig. Dom stannade och fikade en stund men annars var det inte en enda människa hit på hela dagen.


Nu när det är så trist väder har jag börjat ta en tupplur på eftermiddagen på så där 5-10 minuter. Föresten varför heter det tupplur? Kanske får jag fråga TuppOla.


Idag blåser det bara lite grann  men det är mulet. Bara jag fått lite kaffe i mig ska jag gå ut och börja stöka i trädgården. Måste passa på innan nästa skitväder kommer.


Till veckan ska det skrikas vårskrik så det blir någon ordning på vädret. Det hade ju varit kul om man kunde sitta ute och fika utan att ha vantar och vinterkläder på sig.


Dagens ord: Kalla vindar och snö är det värsta jag vet.

 
ANNONS
 
Soldansaren

Soldansaren

16 maj 2015 11:54

Jag har skrivit det förr, men jag tycker så mycket om din trädgård och ditt hus. Man blir så glad när man ser dem för de är så personliga och så du. Hoppas det blir lite varmare hos dig snart!

http://soldansarenssida.blogspot.com

 
Ingrid

Ingrid

16 maj 2015 16:01

Vårskrik är det på södra Gotland, i Burgsvik, den här helgen. Det är marknad och en massa andra begivenheter, alla samlas på ett bestämt ställe en viss tid och så skriks det för våld. Det vore något för dig Anita.
Hoppas att du får en fin helg och att vädret skärper till sig snart!
Kram, Ingrid

http://stenstugu.com/wp

 
Ingen bild

Bamse31

17 maj 2015 01:00

Det var ingen som kom å klämde på mej heller. Bodde vi närmare varandra så kunde vi klämma på varann😛.
Tråkigt att så mycket gick sönder i blåsten. När du skriver om kokaren kanske det finns dom som tänker: jasså hon kokar, hon. Då blir det ont om brännvin till sommaren därborta😄. Jag å dina trogna läsare vet dock vad du kokar. Låt oss hoppas du får ordning på grejorna snart igen.
Jasså, du har kakelugn i sovrummet-va lyxigt! Jag trodde du bara hade en kamin. Å samla på grisar!!
Undrapå att dom blev många!😅😅 Men snäckskalen tog du väl hand om - snyggt!
Jobba inte sönder dig med vårstöket! Kramen!
.

 
MiaMIaMIa

MiaMIaMIa

17 maj 2015 03:55

Är en gift mamma och har två barn och vi bor på landet. Är 44 år.

Ni kommer att få följa mitt liv som att vara annorlunda med diganoser m.m Och mitt liv. Jag är född -70, lever med min man och 2 barn, 6 hundar, Hundar är mitt liv, Utan dessa underbara varelser vore inte livet ett liv.

Jag är en person som har svårt att möta ensamheten och inte ha någon att bolla mina tankar med. Jag behöver ha någon som orkar lyssna. Jag har vänner som jag känner jag inte vill tära på mer. De är vana vid mitt glada jag och det känns att jag vill kunna prata med människor som inte har förutfattade meningar och samtidigt kan ge mig perspektiv på mina tankar och funderingar.

Vad jag gör på min fritid!
Jag tycker om att hitta på saker på min fritid som allt från att träna, kolla film, äta något gott, åka någonstans, bara vara, ut i naturen, fiska, vad som helst helt enkelt. Det finns inget jag inte kan tänka mig att göra. Tycker om när det händer något eller inte på rätt sätt.

Om den jag söker!
Jag söker den som är villig att förstå, som har en drivkraft och är ärlig i sina avsikter och som kan värdesätta utbytet av tankar och goda råd. Någon som är rak och intresserad av att ge och ta.
Vad vill jag göra med dig!
Det är svårt att säga, beror alldeles på personen i fråga. Ibland är det tillräckligt att prata, ibland att göra något roligt eller intressant. Sådant visar sig efterhand.

Vilken kontakt är jag öppen för IRL – Träffas och umgås, Brevkontakt här på sajten, Chatt, Träffas på tu man hand, Träffas flera och hitta på nåt kul!

Etniskt ursprung Europeisk!
Önskad relation Vänskap, Endast vänskap, Onlinevän / Chattvän.

Läs gärna min blogg:

miamiamia.bloggplatsen.se

Min E-mail: mia2@home.se

Jag söker kvinnliga vänner och jag vill komma i kontakt med alla er som liksom jag också har en Asperger-Diagnos. Din ålder ska vara 40+. Jag själv är en mamma,fru på 44 år år. Bosatt i Småland. Jag älskar hundar, hästar, hantverk, promenad, familjen, utför, träna, djur, segling m.m Så du med en Asperger-diagnos. Skriv gärna! Det skulle göra mig jätteglad!
Läs gärna min blogg:
miamiamia.bloggplatsen.se

Min E-mail: mia2@home.se
Mitt liv ! Jahaa, var börjar man. Jag är Mia. Jag är 44 år och sjukskriven. Jag har nyligen fått diagnosen Autism, asperger, utvecklingstörning m.m Här på bloggen kommer jag skriva om min vardag som mina förhinder, hur jag hanterar det och förhoppningsvis hur jag förbättras. Ingen vill vara sjuk eller fångad i sina egna tankar.
Skämmas över ensamhet ?
Jag skäms över att jag är ensam. Till vardags säger jag det inte till någon. Jag har ju familj så när människor frågar vad jag t ex har gjort i helgen så har jag alltid något att berätta.
Men jag vet inte om de reflekterar över att jag aldrig berättar om att jag träffat andra människor. På facebook skriver alla om olika familjeträffar, fester och parmiddagar de varit på. Det gör aldrig jag. Värst är storhelger som midsommar och nyår. Då “ska” man ju gå på olika fester. I bland kan man fira med släkten men det är inte samma sak.
Nyår har jag firat med bara min familj flera gånger. Det är inte lika festligt att bara vara 4. Särskilt efteråt när alla ska berätta hur kul de hade på sin stora fest.
Då skäms jag. Förra nyår åkte vi bort till en större stad och firade på restaurang och så. Nästan bara för att kunna säga “vi åkte bort bara vi i familjen och hade det mysigt”. Typ självvald ensamhet. Det är inte lika skamligt.
Varför är det så ?
Finns det fler som skäms ? Det är inget fel på mig. Det är bara omständigheterna som har skapat min ensamhet. Det finns heller inga naturliga mötesplatser längre. Så varför skäms man ? Det är fult att vara ensam eller ?
Ensamhet !
Undrar i bland hur det kunde bli så här. Hur kunde jag bli så ensam. Jag flyttade till en ny stad, gifte mig och fick barn. Har alldrig haft vänner. I den nya staden hittade jag inga vänner. Hur går man vidare ? Man börjar tvivla på sig själv. Vad är det för fel på mig ? Jag är helt normal, hyfsat social, trevlig och ordnat liv. Alla andra är så upptagna. Varför finns det ingen i min stad som passar mig ?
Att veta eller inte vet !
Att veta hur hemskt det än är, är alltid bättre än att leva i ovisshet. I alla fall när man undrar och vill veta. Man skonar ingen genom att undanhålla sanningen och verkligheten.
För att kunna gå vidare måste man få ett avslut, ibland går det inte att få det, då får man skapa sitt eget avslut. Bygga upp en bild som stärker beslutet att ta första steget till ett nytt liv.
Det finns saker man aldrig kommer bort i från, men desto fler man kan lämna bakom sig, desto färre behöver man släpa med sig in i framtiden.
Jag ska städa i min ”ryggsäck” nu, jag ska tömma den på allt jag inte behöver, kanske behöver några fläckar skuras bort, vissa kanske inte ens går bort. Då får jag täcka över dem, dölja dem. Bara jag vet vad som finns där. Ingen annan.
Jag känner mej lite, vilsen nu på kvällskvisten/natten. Mycket tankar och känslor som kommer. Jag söker arbete, men vet väl egentligen inte vad jag vill jobba med. Varför ska det vara så förvirrande. Jag skulle verkligen vilja brinna för något, som skulle vara unikt. Något som verkligen skulle kunna utvecklas till något jag kan leva på. Sen ensamheten att inte ha någon respektive är också jobbigt ibland. Att ha någon som älskar mej för mej, skulle vara toppen. Allt kommer i sinom tid, sägs det. Så det gör väl det också, .
Tankar och känslor !
Jag känner mej lite, vilsen nu på kvällskvisten/natten. Mycket tankar och känslor som kommer. Jag söker arbete, men vet väl egentligen inte vad jag vill jobba med. Varför ska det vara så förvirrande. Jag skulle verkligen vilja brinna för något, som skulle vara unikt. Något som verkligen skulle kunna utvecklas till något jag kan leva på. Sen ensamheten att inte ha någon respektive är också jobbigt ibland. Att ha någon som älskar mej för mej, skulle vara toppen. Allt kommer i sinom tid, sägs det. Så det gör väl det också,
Förbjudna tankar ?
Ibland far tankarna runt så det nästan gör ont i skallen, tankar som bara drar mig neråt. Vad är det för mening? Varför gör det så ont? Varför ska jag när det inte spelar någon roll? Om jag inte vaknar i morgon, om jag inte kommer till jobbet i morgon, om jag inte kommer hem i morgon. Visst skulle jag saknas men mest för att jag skapar ett problem med att inte komma till jobbet, eller ingen betalar hyran. Men sedan då när det obekväma är över och det praktiska är löst? Mina barn! Javisst skulle de bli ledsna visst skulle de sakna mig, men sedan då när gråten och längtan är över? Att leva enbart för sin egen skull är svårt, det är så svårt att det inte går. Glädje, kärlek, behov, samhörighet, gemenskap är ord som vill få dig att vilja, att vilja andas, att vilja vakna, att vilja äta, att vilja sova…att vilja leva. Vad är det då som får mig att göra det jag gör. Att gå upp om morgonen, ta på mig kläderna och gå till jobbet. Vad får mig att le när det passar och att skratta på rätt ställe. Någonstans inom mig finns minnet kvar. Det om hur det var när jag var lycklig, när jag var lycklig och ville leva.
Att acceptera !
Det är nog det svåraste som finns att kunna acceptera att jag är ensam. Jag har levt i ett långt förhållande där vi varit sammansvetsade och gemensamt tagit beslut och hanterat svårigheter men också delat de lyckliga stunderna. Att sedan stå helt ensam med allt är fruktansvärt, man är sårbar, känner sig utlämnad och förvirrad. Jag har delvis vant mig men känslan av att inte längre ha en annan människa vid sin sida som förstod allt man sa och kände inger en känsla av tomhet. Även om jag har vänner och släkt så har de sina egna liv, det är inte alltid lätt att tynga dem. Jag har insett att jag aldrig kan få tillbaka det jag förlorat men optimisten i mig säger att jag kan komma nära.
Hoppas att ni kan hjlpa mig med detta ! Tack i förhand! På återsende !
Det som är lätt med min Asperger !
•Vara med djur (det ställs liksom inga krav då, det är helt kravlöst)
•Umgås med barn (det är samma sak där, helt kravlöst).
•Prata och umgås med vuxna (Det är lätt det också, fast bara om de känner mig)
•Skriva ned mina tankar och funderingar.
•Skriva på msn.
•Prata via nätet med jämnåriga (då känner ju inte de mig och har inga förutfattade meningar).
•SMS:a om det är något särskilt (föredrar det framför att ringa. En del tycker om att jag gör det, andra inte).
Det som är svårt med min Asperger !
Ta mig för saker (alltså att göra saker om jag inte blir tillsaggd) !
•Vara social (Jag funkar bäst för mig själv) !
•Inte våga ringa samtal till läkare, sjukvård, färdtjänst bland annat (vågar inte prata med de jag inte känner på telefon) !
•Inte kunna prata och umgås med jämnåriga utan att det känns jobbigt !

•Inte kunna stänga av ljud (Fokusera i en diskussion om det är fullt med ljud runt omkring) !
•Prata med de jag inte känner !
•Titta folk i ögonen !

Åka buss !
•Vara på stan länge (ett tag går bra sedan blir jag trött i huvudet) !
•Prata över huvudtaget (om det inte är med familjen) Föredrar att skicka sms så långt det går istället för att ringa folk !
•Blir trött om det är mycket ljud omkring mig !
Finns säkert fler. Gäller bara att komma på dem !
Mitt liv !
Jahaa, var börjar man. Jag är Mia. Jag är 44 år och sjukskriven. Jag har nyligen fått diagnosen Autism, asperger, utvecklingstörning m.m Här på bloggen kommer jag skriva om min vardag som mina förhinder, hur jag hanterar det och förhoppningsvis hur jag förbättras. Ingen vill vara sjuk eller fångad i sina egna tankar.
Läs gärna min blogg:
miamiamia.bloggplatsen.se

http://miamiamia.bloggplatsen.se

 
TantGlad

TantGlad

17 maj 2015 11:23

Dina slutord stämmer EXAKT in på mig. Jag håller värkligen med.
Blåst å kalla vindar är som en bitande tortyr.
Ha nu en jättefin söndag bland allt som finns omkring dig.

Kram från mig.

http://tantglad.bloggo.nu

 
bia

bia

17 maj 2015 15:53

En sån där glaskula har jag ärvt av min mamma...den är gammal, det är svampar i den och jag gillar den...tänkte först sälja den på loppisen, men nu tänker jag spara den !! Nä ingen värme här inte...
Kram bia

http://houseandgarden.blogspot.se

 
Göran

Göran

18 maj 2015 09:14

Men du... Visst är det jävligt mkt varmare nu än för två månades sen? Och mkt mindre snö! Om bara lite drygt en månad är det midsommar. Snart, snart, snart har du sädesärlorna och svalorna flaxande runt öronen igen!
I mina trakter går det fort nu. Musöron på björkarna blir till blad fortare än man hinner blinka. SNödroppar och krokus under min balkong har blommat ut och ersatts av tulpaner som någon tidigare hyresgäst planterat. Hos dig kanske ni är en vecka senare eller så.
Så ge inte upp . det hinner vi göra sen. För du vet väl att...
DET ÄR ALDRIG FÖR SENT ATT GE UPP!

http://singelfarsan.bloggplatsen.se

 
Åke

Åke

20 maj 2015 21:27

Jag tycker det är kul med allt som spolats upp ja förutom då bryggan, jag kallar det sakletning på våren :) En gång hittade jag en stor dubbel mässingsknap som spolat upp, nu hade det nog suttit något bord från någon båt också men vacker är den :)

http://www.nacka144.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Anita - Lördag 19 maj 07:37

Pappersbeda och jag tänkte nog att vi valt fel dag att baka tunnbröd i hettan men det visade sig att de heta dagarna var över.   Redan på onsdagskvällen när jag åkte till odlingskursen kom kallblåsten dragande och värmen var över. Pappersbeda ...

Av Anita - Onsdag 16 maj 09:35

Det känns bara fånigt att ropa vårskriket när det liksom blev högsommarvärme på en enda gång. 15 grader redan 7 på morgonen och 35 mitt på dagen. Så iår blir det inget vårskrik pch trolien ingen nässelsoppa heller. Nässlorna är så stora redan och jag...

Av Anita - Måndag 14 maj 09:23

Lommen ropar sin sorgsna och vemodiga sång och sjön ligger blank.   Ibland händer det oväntade. Fredag morgon ringde en sköterska från långvården och sa att  Fd Grannen var väldigt sjuk och jag for dit. Precis när jag kom innanför dörrarna mötte ...

Av Anita - Torsdag 10 maj 07:33

Äntligen händer det.   Isen började röra på sig och som tur var så blåste det östlig vind så bryggorna klarade sig bra. När jag kom tillbaka hem på kvällen var isen borta och det var äntligen öppet vatten. Så jag längtat till det.   Nu sk...

Av Anita - Måndag 7 maj 13:46

  Så kommer solen och värmen och snön smälter och det börjar blomma. Äntligen kan jag gå i skogen och känna barmark under fötterna. Så fort det gick. Som genom ett under.   När jag var en liten tös fick jag följa med farmor bort till Stedesbac...

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

51 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se