Alla inlägg under september 2015

Av Anita - 30 september 2015 22:23

Det har varit några nätter med märkliga drömmar nu. Få se om någon av er kan tyda dom.


1. Jag skulle klättra upp på åsarna i logen och jag försökte och försökte men halkade bara ner. Vad jag skulle där uppe att göra vet jag inte alls.


2 Jag och mina bröder skulle gå ut på isen men isen brast under mig så jag ramlade ner till midjan i iskallt vatten. Bröderna klarade sig utan att gå igenom fast dom är mycket tyngre än jag.


3. Jag stod vid spisen och lagade mat. Det satt en hop med främmande människor vid bordet och knackade med gafflarna och ville ha mat. Jag brände maten, kokade över såsen så spisen blev full med klet, brände mig på stekpannan och när jag skulle servera dricka tömde jag ut den rakt över en kvinna. Vaknade kallsvettig och med hjärtklappning. 

Tyd det om ni kan.


Nåja idag har jag fått Kinabrors gamla madrass och har slängt ut min gamla, den med fjädrar som stack mig i ändan så kanske sover jag bättre inatt.


Natten mot måndagen var Morris och jag uppe och tittade på blodmånen men det var en liten besvikelse för den var så långt borta. Syntes bara som en liten liten prick så den bilden ska jag inte visa er.


Vaknade i alla fall till en fin och solig måndag och AMV och jag drog till skogs och plockade lingon. Vilken härlig dag. Bararmad, solen varm och luften härligt klar. Dessutom sällskap av min bästa vän. 

Vi satt nere på en gammal flotte och fikade. Vi drack vatten ur källan där min pappa hittade en stenyxa när han var ung. Vi tänkte på och funderade över hur stenåldersfolket hade det där. En underbar plats hade dom i alla fall valt.


Sedan bjöd AMV och Gubben Kinabror och mig på middag på hotellet i Hammarstrand. Så var vi en sväng till TuppOla och så hade den dagen rusat iväg. Jag slutade kvällen med att steka älgbiff som jag skulle ha med mig till faster på Alnön.


Så igår åkte Kinabror och jag till Alnön.

 

Tänk så fint det är efter indalsälven. Man upphör aldrig att förundras över den härliga naturen.

 

Vi stannade ett tag vid Birsta för att handla lite grann och sedan åkte vi till Alnön och faster. Hon väntade med kaffe och mackor. Hon är 87 år men är så pigg så man kan inte fatta det.

 

Vi hann med en liten sväng till Kusinen C också. Hennes hund och Jack blev kompisar på en enda gång.

Så tillbaka till faster och så åt vi min medhavda middag och så hade dagen gått och det var dags att fara hemåt.

Frampå kvällen kom Datafia en sväng och vi satt och pratade.


Idag har det varit blåsväder och Kinabror och jag har varit till StockholmsAnders hus och stökat med sånt han ville ha hjälp med. Annars har jag väl mest plockat lite grann ute och inne. Tänk att det finns så mycket att göra och att tiden går så fort.


Jag har misslyckats med att betala vägsamfällighetens räkning. Handelsbankens datasystem blir jag aldrig klok på fast jag gjort som jag brukar så får jag inte iväg betalningen. Får väl ta och ringa PappersBeda. Hon kanske vet vad jag gör för fel eller vad som är galet. Jag hatar krångliga datasystem  och känslan av att det är jag som gör något galet och inte begriper vad.


AMV och jag har badat bastu ikväll. Man får väl passa på för man vet inte när hösten verkligen drar igång och det känns ruggigt att gå ner och bada. Sedan såg vi på "Bonde söker fru". Nu ska jag lägga mig på min nya fluffiga madrass och riktigt njuta av att slippa ha fjädrar som sticker upp i ändan på en. 


Dagens ord: Datorn är jättebra när den fungerar men ett ränt helvete när den krånglar. 

ANNONS
Av Anita - 27 september 2015 09:32

 

Det har inte varit så mycket getingar i sommar men härom dagen råkade jag klämma till en som satt på ett bär och den stack mig på fingret. Jag brukar inte ha problem men attans så giftig den där getingrackarn var. Hela handen svullnade och jag har haft ont i två dagar av den lilla sticket. Nog om det. Jag får skylla mig själv som inte bett getingbönen.


Nu har det gått några dagar igen mestadels med regn och rusk.

 

Onsdagen kom en av mina kompisar från trumbyggarkursen och det var roligt att träffa henne igen. Hon hade med sig den mest smaskiga äppelkaka jag någonsin smakat.

AMV och Gubben har också varit här den här veckan. Vi har ätit tillsammans allihop och det är ju bra. Varför ska man sitta själv och äta om man kan äta tillsammans. Det är så mycket roligare.

 

Lekt med hunden Jack har AMV och jag gjort. Han älskar att vara nere på stranden och dyka efter stockar och dra upp dom på land.

 

Katten Morris han vill mest klättra i träd han och ligga och spinna i min famn.

 


Så är det ju hög tid att skörda innan frosten kommer. Det var bara två plusgrader i förrgår natt så det ligger och lurar nu.

Igår var det faktiskt uppehåll hela dagen.


Kinabror och jag har tagit upp potatisen. Inte blev det mycket men flera olika sorter. Min favorit heter Cherie och är en röd potatis som blir gul när man kokar den. Kokar inte sönder och är jättegod att steka.

 

Sedan gjorde vi matsäck och for till skogen för att plocka lingon. Att plocka lingon en fin dag är ett riktigt nöje och inte smakar kaffe så gott som i skogen.

 

Klart att efter en sådan dag har jag haft värk i ben och höft hela natten men lite får man väl ta. Man är ju trots allt en sliten gammal kvinna så lite krämpor får man väl räkna med. Så länge man kan fara omkring som jag gör så ska jag väl inte klaga.

 

Kinabror är också lite ofärdig så vi linkar omkring så gott vi kan i alla fall.

 

Fina stora röda lingon. Vi rensade dom när vi kom hem på min fina gamla rensmaskin och frös in för att koka sylt senare.


Nu har i alla fall mina lakan torkat efter att ha hängt ute i en hel vecka. Hammockdynorna var genomblöta så jag har dom inne på tork och nu är det bara att inse att det snart är slut på den härliga tiden.


Än finns det att göra i trädgården men det känns bra att källaren och frysen är full med mat inför vintern och att veden är inne. Samtidigt gruvar jag mig inför vintern. Den kalla mörka tiden då man inte kan vara ute men varför tänka på vad som var och vad som kommer.

Ikväll har jag tänkt åka på bio och se filmen om Ingrid Bergman om nu bilen fungerar. Den går som en skithög och lever sitt eget liv. Nu har hellyset börjat krångla också. Är väl något glapp för ibland fungerar det jättefint.


Vad ska vi säga inför en söndag som den här. Jo 

dagens kloka ord får bli det här.

Bekymra dig inte över gamla problem Det kommer snart nya. 

ANNONS
Av Anita - 23 september 2015 08:35

 

Nu har det varit folktomt här hos mig i flera dagar men i förrgår brakade det till. Det började med att Mustachen dök upp ur regnet och fick se att mitt nya kylskåp stå ute i regnet.

"Nej men fasen, ring till brorsan för nu ska kylskåpet in". Det var ord och inga visor och Kinabror och hunden Jack dök upp. 

Först skulle gamla kylskåpet ut och ni vet hur det ser ut bakom sådana. Det blev till att sopa och torka och sedan kom då mitt nya glänsande kylskåp in. Så stort, så rent och så nytt. Vilken lycka att få plocka in alla grejor i det och ändå ha en väldig plats att ha grejor.


Vi blev ju förstås sittande och prata länge. Jag tog med mig Jack ner till badstranden. Han var vild av glädje. Han har ju varit i Skåne och fått gå i band nu i två veckor och friheten och vattnet gjorde honom helt vild.


När sedan AMV och Gubben kom var lyckan fullständig. Han tycker så mycket om dom.

 Dagen gick fort som dagarna gör när man har sällskap och jag hade gjort älggryta och hämtat hem potatis från Stedesbacken och tog fram picklesen jag gjort och rödvinbärsgelen och så kom TuppOla och åt hos oss han också. Vi hann också bära in alla mina pelargoner så nu är fönstren överfyllda med blommor.


 


Igår var det väl lite bättre väder. AMV och Gubben och Kinabror och Jack kom och fikade och sedan åkte jag till Kälarne för att hjälpa fd Grannen med räkningarna.


Passade på att köpa ljung till gravarna och AMV och jag for ner till gravarna och fixade det. Vi gjorde en runda till skogen för att se om vi hittade något nytt lingonställe på nära håll. Det får vänta med plockandet för det är så blött överallt efter det myckna regnandet  Det var uppehåll en stund så pass att jag kunde gå bort till Kinabror för han lagade mat. Det blev wok med kyckling. Så kom AMV och Gubben också dit och vi satt där tills det blev mörkt.


Oj så mörkt det blir nu och fort också. Vi såg en halv måne och en lampa på andra sidan sjön. Det var "Mitt ljus i mörkret" som tänt sina lampor och dom sken fint på andra sidan sjön.


 

Så slutade kvällen med att jag torkade rosenblad för att göra rosenolja. Det doftade så gott i hela huset.

Så tog jag mig ett bad och låg där i badet och läste en bok som jag brukar göra och njöt av skummet i vattnet och som slutkläm tog jag och blåste några såpbubblor. Det är en liten hemlighet jag har som jag nu har avslöjat. Jag är barnsligt förtjust i såpbubblor och smygblåser sådana när ingen ser. Sån toka är jag så gammal jag är. Det är faktiskt bara mitt gamla skinn som är i min ålder. inne i huvudet är jag ibland bara ett barn. 


Idag regnar det som vanligt och jag väntar på besök av en av tjejerna som var med på trumbyggarkursen i fjol. Det ska bli kul att träffa henne. Annars får vi se vad som händer. Här i Paradiset vet man aldrig vad som dyker upp.


Nu ska jag öppna mitt nya kylskåp och se hur rymligt och fint det är.


Dagens ord: Lycka kan vara ett nytt kylskåp, ett bord fullt med rosenblad eller såpbubblor i badrummet. Det gäller bara att kunna känna och njuta av det lilla. 

Av Anita - 20 september 2015 08:32

 

Nu när jag suttit och betalat räkningar och ser att det minsann inte blev mycket över till mat och annat  sedan min pension blev sänkt kan jag inte låta bli att tänka.


Det finns alltid en oro att bilen ska gå sönder eller något i huset paja eller att någon tand ska gå sönder för det finns inget som helst utrymme för sådana saker. Inte finns det något att dra in på heller längre. Jag varken röker eller dricker eller handlar kläder eller åker på utlandsresor men va faan.

När man ser de stackars flyktingarna vandra mellan länderna utan mat och vatten bärande sina barn. Då kan man inte annat än förstå vad fattigdom är. Då förstår man hur rik man egentligen är som har tak över huvudet, rent vatten att dricka och mat att äta. Det viktigaste finns ju.


Trots alla har jag ju allt egentligen. Frysen full med bär. Potatis och saft och sylt i källaren. Åtminstone snart har jag det. Potatisen är fortfarande kvar i marken men ska väl upp i veckan.

.

En rikedom är det ju att ha många snälla vänner som säkert hjälper till om det skulle bli kris.

Det ordnar sig väl så jag är inte fattigare än att jag skickar en slant till de stackarna som lider.

Jag förstår inte varför EU och sådana här som har pengar och makt inte sätter stopp för sådana här vansinnighetskrig som bara verkar bli värre och värre. Ondskan breder ut sig mer och mer och man blir riktigt rädd. Var ska det sluta.


Nej nu slutar vi med det här skrivande. Det finns så många som skriver om eländet i världen så jag tror jag håller mig till det lilla och hur det är att leva här i skogen och nära sjön.

 

Nu är det fulväder och har varit så i ett par dagar.

Fredagen var det uppehåll från och till så jag åkte till DataFia och vi gick på en promenad genom byn. På sjön hade svanarna i massor landat för att äta sjögräs som dom alltid gör på hösten och fåren gick i hagen och tuggade så det hördes. Doften av häst är starkare nu när det är fuktigt.


Vi åt lunch och sedan åkte jag till Kälarne.

Blev sittande på macken en stund och pratade med karlarna som alltid häckar där.

Hämtade ut mitt nya körkort och funderade över varför man alltid blir så ful på såna kort.

Pratade med några tanter. Det är snart dags att börja med vattenjumpan snart.

Handlade och vips hade så gott som hela dagen gått. Konstigt att tiden liksom rusar fortare och fortare.

Något bastubad blev det inte för nu regnade det som sjutton.


 

Igår satt jag och såg på "godmorgon Sverige" och Ernst var där. Han har tydligen skrivit en bok nu. Den skulle jag vilja läsa. Jag gillar honom även om han ibland blir lite för fjantig men vem blir inte det ibland.

De flesta karlar fnyser när man nämner honom och blir riktigt förbannade. Varför?


Nåja dagen vandrade på. Jag gjorde pickles av min sqwash och sedan kom TuppOla och jag fick älgkött. Vi gjorde lite mat och i samma veva kom fd svägerskan och hennes man och dom hade med pizza så vi satt där och mumsade ett tag,pratade och fikade.

 

Det blir fort mörkt nu och björkgubben titta förvånad ut och undrar vart sommaren  tog vägen.

 

Det blir fort mörkt om kvällen och storugglan sitter i björken och hoar. Den tar förhoppningsvis mer sork och möss än vad nya lilla katten gör. Han har lite problem med koncentrationen så jag har bara sett att han tagit två små möss under den här tiden han varit här. Nåja han är väl för ung ännu och vill bara leka och vem vill inte det. Kanske blir han inte någon sådan råttjägarkatt som min förra Oskar var men huvudsaken är att han är snäll och det är han minsann.


Önskar er alla en trevlig söndag. Kinabror och hunden Jack kommer hem ikväll efter sitt besök i Skåne och det känns bra. 


Dagens ord: Bättre rik och frisk än fattig och sjuk.

Av Anita - 17 september 2015 13:34

När regnet står som spön i backen och inte en människa syns till då kanske det är dags att sammanfatta sommaren. Sommaren som inte blev mycket till sommar och allt jag inte hann.

 

Ibland undrar jag vad det är som är fel med mig. Allt jag inte gjort och att jag inte kommit iväg på resor som andra människor gör och allt som går sönder och pengarna som inte finns och solen som inte sken och allt förbaskat 


Vilken jäkla gnällkärring. När jag börjar titta efter och sammanfatta dom här tre månaderna så har jag ju gjort massor i alla fall.

Varit på tre marknader.

Varit på två auktioner.

Varit på trevlig loppisrunda med mina kompisar.


 

Fester har det varit också. 

Två surströmmingsfester och en kräftskiva och grillning hos Broder B och Frityrfrossa med Sonen och hans kompis.

 

50-årskalas och utflykt med hela gänget till Höga kusten.

Så har jag jobbat på sommarcafe och cyklat dit och fikat ett antal gånger.


Jag har varit på dans fyra gånger i alla fall och alla gånger har jag fått dansa jättemycket och inte varit panelhöna en enda gång. Önskar att det varit fler gånger.


Jag har fått en ny katt.

 

Jag har haft besök av två trevliga bloggvänner och min gulliga tremänning med familj. Dessutom har jag naturligtvis haft flera veckor tillsammans med Sonen och hans gulliga sambo. Dessutom har Galne Jens varit på besök och tillsammans med Sundsvallsborna hade vi en afton som inte var av denna jorden. Tyvärr har jag ingen bild på den helgalna kvällen då det spelades och dansades och sjöngs.

 

Visst har jag varit iväg lite grann om än inte så långt. Jag var på PappersBedas dotters studentfest.

Jag var på Strånäset med moster och tittade på jättefina lapptäcksmönster.

 

Jag och AMV har varit på Jamtli och gått omkring och myst nästan en hel dag. Så har jag varit till Umeå med Pappersbeda.


AMV och jag hann inte med att klättra i bergen som vi tänkt men Sofie och jag var upp på Vättaberget i alla fall.

 

Massor av bär har jag plockat av alla möjliga sorter och så ska vi inte glömma örtkursen.

Jag har tänkt mig att lära mig något nytt varje år och tänkte att iår blev det ingenting men visst blev det.

 

En härlig helg med trevliga människor och mycket kunskap och nu har jag gjort massor med salvor av olika sort.


Så vem är jag att klaga även om det inte blivit en massa bada och simma och sola och vara ute på sjön.

Varför är det så lätt att glömma det man gjort och så lätt att komma ihåg det man inte gjorde. Visst blev det några bad och solande i augusti i alla fall. Inte vet jag men en gnällkärring är jag. Det är kanske medfött och ingenting att göra åt men förlåt i alla fall.


Jag har ju gjort massor egentligen. Det är ju bara tre månader som man kan säga är sommarmånader så man kan ju faktiskt inte hinna med allt hur man än försöker. Frisk har jag varit också. Inga vrickade knän och handleden börjar bli rätt bra nu.


Vilken tur att jag har bloggen och inte kan sitta här och säga att jag har minsann inte gjort något på hela sommaren. Sanningen är ju faktiskt en hel annan.


Dagens ord: Om jag ser på verkligheten så hade det faktiskt kunnat vara mycket mycket tråkigare.



Av Anita - 15 september 2015 14:12

När jag slutade jobba hade jag massor av planer men sanningen är den att jag blivit latare och latare och latare.

Vad är det för fel med oss kvinnor för jag vet att det finns många fler än jag som är på dette viset.

Alltså vi vill vara lata men får dåligt samvete när vi är det.

Hoppas att den nya generationen kvinnor blir annorlunda och unnar sig latheten.


Att istället för att gno som en tok ligga i hammocken och se guldlöven virvla runt i vinden och läsa en tidning eller bara njuta.

 

Det är något särskilt med luften och dofterna i September. Jag vill helst vara ute hela tiden. Så då är jag det.


I söndags kom min vän kloka S på besök. Hon och jag har inte träffats på ett helt år så jag tog med henne på en vandring runt min lilla by.

Vi gick bort till Kinabror och så på de små stigarna mellan oss.

 

Vi gick in genom porten till vättarnas rike och älvornas äng. Vi gick bort till Stedesbacken och så hem på stigen därifrån. Vi hade en mysig eftermiddag och eldade i kaminen och fikade när vi kom hem igen.

Så kom TuppOla och hade med sig lite älgköttfärs till mig och det var minsann välkommet. Inget är så gott som älgkött.


Söndagskvällen blev orolig. Katten Morris kom inte in på kvällen när jag ropade och jag var vaken ända till klockan 2 innan jag gav upp. Den katten är inte så smart så jag var rädd att han blivit överkörd av någon bil. Det har varit massor med bilar på vägen eftersom det varit älgjakt så man vet aldrig.

Klockan 7 igår morse gick jag ut i morgonrocken och nere i uthuset kom katten tassande med nyvaken blick och undrade "Va då". Vi gick in och lade oss igen och hopkrypna i sängen somnade vi och sov till klockan 10.

Sånt kan man göra när man är pensionär. Katten spann och jag skulle tro att jag snarkade.


Tänker på sommaren som gått och alla projekt jag tänkt göra som inte blev av.

AMV och jag skulle upp på det här berget, ett av dom jag inte varit upp på.

 

Synd för vem vet om vi tar oss upp dit nästa år. Man vet aldrig med de kroppar som börjar bli ankomna och slitna.

 

Loppisen som jag skulle få iordning. Måla väggar. sätt upp hyllor och fixa golv. Pytt skit så det blev.

 

Allt det vita och avflagnade på huset som skulle skrapas och målas. Pytt skit så det blev med det.

 

Bryggan som som isen förstört och som skulle lagas. Pytt skit så det blev.

Fönster som skulle putsas.

Sånt som jag skulle göra nu när jag är ledig istället för att driva runt och plocka bär och ligga och läsa i hammocken.


Idag har jag i alla fall varit och jobbat en stund och hälsat på hos PappersBeda. Där sitter det minsann inte fast. Hon håller på att reparera och byta ut köket.

Annars har jag pratat i telefon med flera av mina vännen och lek med katten och planterat vita tulpaner runt dammen.

Ätit hallon från buskarna på källarkullen och röda krusbär och några jordgubbar som faktiskt finns kvar.

Tror nog att det blir ytterligare en lat eftermiddag.

 

Jag tar och lägger mig i hammocken igen och doftar på rosorna och hör fontänen plaska och ser på de gula löven som far omkring i solen som guldpengar.


Dagens ord: Ett hårt arbete kunde varit ett lätt arbete om det gjorts för länge sedan. Å andra så är det kanske sista dagen man kan ligga i solen i hammocken och reste av jobbet finns kvar nästa år om ingen smygit hit och fixat det åt mig.





Av Anita - 12 september 2015 18:42

 

Nu har jag suttit i bastun alldeles ensam för en gång skull och lyssnat på tystnaden. Det är så konstigt tyst bara brasan sprakar lite stilla.

Jag saknar.

Svalorna mina favoritfåglar har flyttat och deras glada kvitter hörs inte längre. Trasten. tranorna och till och med sädesärlorna har gett sig iväg söderut. 

Det är bara de vemodiga och sorgsna ljuden kvar. Lommen, spillkråkan och ugglan.

Korpen förstås som nu har gott om mat i skogarna efter älgjakten.


Saknar också Kinabror och hunden Jack och AMV och Gubben. Alla har dragit söderut.

Just nu när  det älgjakt  saknar jag mamma och Lilian. Vi hade så roligt tillsammans och nu är dom borta båda två i en helt annan himmel. Hoppas dom träffas där och att det finns bingo att spela även ovan molnen.


Nu får det räcka med gnäll.

Vilken fin vecka det varit. rena sommaren.Jag har försökt att vara ute och suga åt mig det gottaste. Den härliga luften och solen som fortfarande värmer gott och skönt.

 

Torsdagen var jag iväg och hälsade på en fd skolkamrat och så naturligtvis till äldreboendet och hälsade på fd grannen.

Sedan var jag bara lat. Låg på bryggan och försökte vila min onda höft.


Igår blev det en rätt jäktig dag. Gräset har inte slutat att växa så det var bara att dra igång gräsklipparn och börja och det tog nästan tre timmar. Som tur var så är Sundsvallsborna här och dom bjöd på fika och det var minsann gott att få efter det arbetspasset.


Så hade Kinabror fått tag i älgkött och eftersom han inte är hemma så fick jag hämta det och stod hela kvällen och skar och rensade och malde och paketerade ända till midnatt.


Idag har det varit mulet men inget regn. Älgjägarna far förbi på vägen hela tiden.

Jag har stökat lite i trädgården och tagit in ved och öst ur båten och lagat tvättmaskinen och så bastat så nu är det kväll.


Dagens ord: Hösten är vemodet och saknadens tid.

Av Anita - 9 september 2015 18:15

 

Idag har DansAnn och jag plockat svartvinbär så nu har mina svartvinbär räckt till 5 familjer och det är väl bra.

 

På begäran av en del av mina bloggvänner ska jag berätta lite för er hur man gör salva.

Egentligen är det inte så svårt men det är tidsödande och tar många veckor innan det är klart.

Svårigheten är egentligen att få tag i burkar och grejor som ska användas.


Jag lärde mig en del av farmor och av pappa och så har jag gått på örtkurs och läst massor av böcker. Sedan får man prova sig fram och till slut blir det bra. Folk som provar salvorna för att se om dom är bra behöver man också ha.


Så börjar man med att plocka växterna och hacka och tömma på fin olivolja. En del ska stå i solen i 8 veckor och en del ska stå mörkt.


När tiden gått silar man och värmen olja. Man smälter bivax i vattenbad och blandar ihop och sedan ska man röra tills det blir kallt och fluffigt. I en del salvor tillsätter jag lite honung eller lite lavendelolja.

Farmor sa att det var det allra bästa att göra salvan när det var fullmåne så i augustimånens sken satt jag där och rörde och rörde. Dessutom ska man röra motsols. Vet inte om det bara är fjask men jag gjorde så i alla fall.


 Styvmorsviolsalva

En av mina favoriter. Den har många prövat på eksem och psoriasis och andra hudproblem och blivit mycket bättre. Jag har redan gjort slut på den jag hade så jag har faktiskt hittat mer som jag lagt i olja för framtida bruk.

Grobladsalva

 

Kallas av indianerna för " Den vite mannens spår".Stoppar blödningar. Dödar bakterier. Drar ut var ur sår. Läker vätskefyllda blåsor. Bildar ny hud och får fula sår att läka bättre.


Daggkåpa

 

Inflammationshämmande. Sammandragande. Sårläkande. Nybildar skadat hud. Oren hy. Lindrar svullnader. Självsprickor. läker blåsor. Bra för slapp och åldrad hy.


Vallört

Svårläkta sår. Inflammerade åderbråck Bråck. 


Ringblomma

En av dom bästa salvor för torrhet och fotsprickor är ringblomsalva men det är sent och mina ringblommor är bara i knopp ännu. Hoppas dom hinner slå ut så jag får göra salva av dom.


Johannesört. rosmarin. rölleka och klöver står i fönstret för att bli klara om några veckor men dom får jag berätta om när dom är klara.


Kådsalva

Så är det då kådsalva. Den är svår att göra. Vill gärna brännas fast och går dåligt att värma i vattenbad. Det gäller att ta kådan av gran när den är mjuk och röra ut i lite varm olja och bivax.

På farfarfars tid använde man fårtalg istället för bivax och tog något vitt under stallgolvet troligen någon sorts svamp.

Farfarsfar hade folk med bensår och svår eksem boende här i flera dagar för behandling.

Alla vet väl att kådsalva drar ut infektioner och stickor och läker. Det finns också en variant med tallkåda som luktar tjära och ska vara bra.


Jag har också gjort en salva med ros mest bara för att den luktar gott, faktiskt lite åt vaniljhållet och gör i alla fall huden mjuk och fin.


Så där. det var lite om salvkok.


Ute på gården står mitt nya kylskåp och väntar på att några starka karlar ska komma och bära in det.

 

Soligt och fint är det och jag mår riktigt gott när jag ligger vilande i min hammock. lätt gungande och med katten spinnande på magen.


Dagens ord: Man kan inte begära att man ska vara lycklig jämt men just nu känner jag mig mycket nöjd.

Nöjd är en fin känsla lite lagom vardaglig precis som jag.

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

51 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se