När solen kikar in för första gång på länge blir jag glad. Hon kastar sina skimrande strålar över golvet och får dammråttorna att dansa. Låt dom dansa. Nu när jag känner mig i bättre form ska det bli en utedag räkna med det.

Kanske vill ni följa med. Vi tar med kameran, telefonen, snytpapper och var sin clementin och så tar vi sparkarna. Slår vad om att det är jättebra sparkföre idag och skulle tro att en sådan här solig lugn dag kommer vi att träffa folk lite här och där fast vi bor i skogen.

Längst bort i byn håller Mustachen på att försöka få igång traktorn. Vi pratar lite med honom.

Sedan fortsätter vi längre bort i skogen för att se om det ligger mer virke kvar efter avverkningarna. Hej och hå vilken bra backen ner mot sjön. Det går som sjutton neröver. Lika bra vi stannar och sätter oss på sparkarna och kisar mot solen och äter en mandarin.

Så tillbaka igen och nu har Mustachen och hans kompis fått igång traktorerna och jobbar med stockarna för fullt.

Hade Kinabror varit hemma hade vi fått kaffe hos honom men jag vet att han är vid Kronstugan och pimplar. Han har längtat efter att få vara på sjön nu ett tag tror jag.

Men vi svänger ner mot sjön på hans väg och stannar och pratar lite med Vägbasen. Han är i stugan tillsammans med sin familj för första gången i vinter.

Nerför backen mot Kinabrors stuga och det går fort så det visslar om öronen. Nu får vi ta skoterspåret på sjön hem igen för tiden har gått fort och vi behöver väl kanske äta lite grann om vi ska orka med den här dagen och äventyren.

Sedan börjar vi gå mot Kronstugan. Det är långt att gå, så där en 4 km och ibland bär det igenom där skoterspåren är för mjuka. Hua, jag blir trött. Konditionen efter förkylningen är inte den bästa.

Så får hunden Jack syn på oss och kommer springande. Kinabror har kaffe och det smakar fint efter vandringen.

Jag tror jag tar och lägger mig på släden en stund och vilar. Oj då, jag somnade visst till lite.

Inte tror jag att han får så mycket fisk men lite blir det väl. Tror vi får lifta hem på skotern. Känns inte som om jag orkar gå hela vägen tillbaka. Så gör vi det. Sista biten från hans stuga går vi i solen och stannar till nere vid min strand.

Vi sätter oss nere på strandstugan och lapar sol och vilar lite innan vi går uppför backen och hem.

Precis när vi kommer upp brummar en bil och Storfiskarn kommer. Vi kokar kaffe och sätter oss framför tvn ganska varma i ansikten och trötta i benen. Tillbaka till Aidensfeald är det på tv och så sitter vi där och slöar och vilar våra trötta kroppar.

Storfiskarn far och Kinabror kommer.

Vi wookar lite grönsaker och kyckling och äter till middag och så har den här soliga dagen gått och det har varit HÄRLIGT. Tycker ni inte. Nu får ni åka hem men så roligt att ni gjorde mig sällskap en härlig vårvinterdag i Fisksjön.

Dagens ord: Låt dammråttorna och kletiga fönsterrutor vara och gå ut i solen och få energi istället. Vem vet när solen lyser nästa gång. Skulle dammråttorna försvinna av sig själv så vad gör det.