Ja, ja. jag vet att man inte ska lägga energi på att vara förbannad på det man inte kan göra något åt och nu för tiden är mitt humör bättre än när jag jobbade. Som ni vet så skiter jag i vad andra säger. Jag är förbannad i alla fall.

Nå, vad är det som är på tok då? Storm, jag hatar storm.

Inatt har det varit oroligt. Katten och jag låg och tryckte under täcket länge och vågade knappt gå upp och skåda eländet. Jag gruvade mig för att titta ut.

Hade paveljongen blåst bort och alla loppisgrejor med den?

Hade mina nysatta blommor blåst sönder?

Ser en svart sopsäck virvla omkring som en stor svart fladdermus och där kom en röd plasthink farande.

Paveljongen står kvar men ser konstig ut.

Bestämmer mig för att stanna inne och glo på tv idag. Pytt skit i pannkakan. Inte går det att se tv när parabolen skakar och det inte blir någon kontakt. Första strömavbrottet har redan varit.

Nåja, igår var en bättre dag.

Äntligen har jag städat klart i loppisen.

Jag har satt upp gardiner och fixat nya hyllor.

Nu återstår det att plocka upp och diska alla grejor och prissätta och ställa upp men jag tror jag hinner med det för jag har bestämt mig att öppna efter midsommar. Om nu inte alla prylar blåst in i skogen förstås.

Jag har burit bort gamla ruttna bräder och Kinabror och jag åkte på tippen med en släpvagn full med skräp. Det är skönt att få bort en massa.

Jag fikade borta hos Sundsvallsborna och åt middag borta hos Kinabror.

Frampå kvällen knackade det på dörren och utanför stod en söt kille med en crossmotorcykel. Han hade kört vilse på skogsbilvägar och hittade inte hem. Jag gav honom vägbeskrivning och hoppas att han hittade hem.

Så tillbaka till idag. Kinabror kom och vi fick se att paveljongen svakkade och hängde så vi var ner och lagade och fick upp den. Sedan for vi och handlade och när vi kom tillbaka hade den säckat ihop igen och vi lagade men vinden bara ökar och ökar så jag vet inte hur det kommer att gå. Jag har så gott som gett upp hoppet. Vinden skär genom märg och ben och förstör allt i sin väg.

Jag sitter inomhus och känner mig låg. Allt jag skulle göra utomhus sket sig och nyss gick strömmen igen och var borta en stund.

Ser att grenar från gammelbjörken har ramlat ner. Det känns oroligt i kroppen och vinden bara tilltar mer och mer. Tänk så hemskt på sådana ställen där orkaner och översvämningar drar fram. Jag kan förstå människornas känslor. Vilken ångest och panik.

Nej nu ska jag sluta innan elen försvinner igen. Oj då där for hammocken sin väg. Faaan.

Dagens ord: Nordanvinden är kall den kommer från vad håll som helst.