November är en konstig månad och det har jag väl sagt förut. En del mornar när man vaknar är det över 15 grader kallt. En del mornar är det snö som faller och ibland så stormar det.

Igår var det tö och regn och halka.

Det var dags för bakdag. Pappersbeda kom vid halv niotiden. Då hade hon redan varit iväg till bakstugan och eldat upp ugnen i någon timme. Hon hade blandat till degen så den stod på jäsning.

Vi satt och och drack kaffe och knaprade på några pepparkakor och sedan gjorde vi runda bollar av degen.

Så rakar man bort elden från ugnen och föser in den längst in och sopar och rengör med en björkkvast så all aska kommer bort. Sedan är det bara att kavla runda kakor och jag står och gräddar. Pappersbeda är en hejare på att kavla och jag trivs ju i värmen så vi går bra ihop. Vi träffas inte så ofta som förr så de här timmarna vi har i bakstugan är så fint. Vi har så mycket att prata om de här timmarna så allt går lätt och vi ser fram emot det här. Vi har bakat tillsammans i 19 år nu så ni kan tro att det går på rutin och vi samarbetar väldigt bra.

Det går väldigt bra och snart kommer Kinabror för att få smaka lite. Frampå eftermiddagen kommer en gubbe till och vill provsmaka och även jag tar en bit för att testa. Tunnbröd är så roligt att baka.

Det värsta med bakningen är att städa efter sig. Det blir ju massor av mjöl överallt. Det blev över 100 kakor och vi kände oss väldigt nöjda med dagens arbete. Visserligen har jag ont i mina ben inte nog med att jag har åderbråck utan jag ramlade ner i en stol som tappade sitsen dagen innan så jag hade ont förut och inte blev det bättre av att så stilla framför bakugnen i flera timmar.

När vi åkte hem snöade det förfärligt, någon blandning mellan snö och regn. Paketera, frysa in, diska upp degbunkar och annat grejs och hoppa i badkaret för att tvätta bort allt mjöl som satt i håret och överallt.

Steka korv och göra potatismos till mig och Kinabror och sedan var jag så trött att jag småsomnade i soffan och vaknade av att jag snarkade.

Det var alltså en vanlig dag i Paradiset Fisksjön. Idag är en alldeles speciell dag. Det är en dag som kommer att ändra mitt liv ganska mycket men det pratar vi om sedan.

Kinabror han har besiktat bilen idag och den har gått igenom.

Storfiskarn kom och även han försökte fixa med min telefon. Vi försökte få in min mail på telefonen men det gick inte heller. Less blir jag.

Så kom Pappersbeda och klippte mitt hår en liten bit och nu har halva dagen gått. Ute flaxar mina fåglar runt som söta små smycken. Redan har jag kokat flera kaffepannor med kaffe och fler lär det väl bli.

Jag bara väntar. Väntar och väntar.

Dagens ord: Livet är som en chokladask. Man vet inte vad som döljer sig inuti och man hoppas alltid att ta den godaste pralinen.