Som vanligt är november en konstig månad, ena dagen snö nästa tö och nu har det varit rent otroligt halkigt i flera dagar. 

Mannen och jag var iväg och handlade lite mat idag och fikade hos PappersBeda och hennes gubbe. När vi kom hem så bestämde vi oss för att ge oss iväg på spark ut på sjön. Vi höll oss nära land för än är isen inte så tjock och säker långt ut. Vi skulle ju ändå åka till Kinabror och äta middag så vi drog iväg bort mot Kronstugan.

Inte en vindpust och skönt och härligt i luften. Sparkarna ljud mot isen, stilla skymning. Nog har man det bra som pensionär som kan välja att göra vad man vill när man vill.

Trevligt med sällskap också och när vi kom till Kinabror hade han gjort potatismos och julkorv och det var gott. Sedan sparkade vi hem på sjön och fick låna en lampa för nu var det svart så svart så svart men hemma lyste det ur alla fönster och såg inbjudande ut. Det är skönt att komma hem i värmen när man varit ute på sjön ett tag.

Så kommer en natt när man hör stormen vina och låta utanför och det som väderlekstjänsten utlovat som en fin dag var en dag med kallblåst och ruggigt men vi försökte gå ut en stund.

Tog med hunden Jack och gick en tur bort över Gubbflon och ner till Stedesbacken och vägen tillbaka genom skogen.

När man kommer fram bakom ladugården så blir det ljusare och solen tittade fram för ett kort ögonblick.

Nog har man en del att göra men jag vet inte hur det blir. Dagarna bara sveper iväg och rätt som det är så har det gått en hel vecka. Det råder fortfarande ett kaos i huset och är grejor överallt och dessutom skulle det behöva städas. men skit samma, vem bryr sig.  

Jag hade tänkt att fara och jobba men man kan ändra sig. Ligger man och drar sig till klockan halv 10 och myser och kliver upp och långsamt fikar i lugn och ro och  så kommer Kinabror och Jack och vi sitter och läser tidningen så är det helt plötsligt mitt på dagen.

Så kommer gullige Storfiskarn och han hade med sig sand och går omkring och sandar på gården så att man ska våga gå ut och det var tur för precis kom det en varubuss som skulle lämna tv och diskmaskin till Kinabror och då var det väl bra att det inte var värsta glashalkan på gården.

Så blev det fika och mera prat och sedan var det nästan dags för mig att börja med maten och så gick den dagen. Jag hade tänkt fixa till min julbock.

Såg att julbocken i Gävle brann upp bara ett kort tag efter att den var på plats och man kan ju undra vilka vakter dom har egentligen. Eller är det nu så att dom vill att den ska brinna? Man kan ju undra.

 Nåväl, kära vänner. Jag tror inte att någon bränner upp min julbock i alla fall. Det finns vissa fördelar att hålla sig till det lilla formatet här i livet.

Dagens ord: Bättre gå på hal is med dubbar på än att gå med högklackat i lera och sörja.