Alla inlägg den 5 juli 2017

Av Anita - Onsdag 5 juli 09:00

 

Så fort tiden går. Det är nu sju år sedan jag gick i pension. Sju år sedan jag och mina vänner firade min pension genom att åka ut på sjön och kasta i alla mina fyra väckarklockor som under år efter år plågat mig på mornarna.

Vi firade med skumpa och italiensk buffe på strandstugans altan.

 

Mitt hjärta bultade av glädje. Nu hade jag äntligen efter ett liv som en fånge på tråkiga instängda kontor

Nu skulle jag ha frihet. Ingen skulle kunna skälla på mig, inga krånglande datamaskiner och timmar framför trista maskiner.

Nu skulle jag leva i naturen och tänk så mycket jag skulle hinna med.

 

Fri som en fågel skulle jag vara.

Min trädgård skulle bli så vacker och inget ogräs skulle finnas där längre. Jag gick ju ut hårt med att göra en jordgubbspyramid och en ny kryddgård.


Jag skulle besöka och umgås mer med mina vänner som jag inte hunnit med.

Jag skulle städa hela huset och rensa alla garderober.

Jag skulle ha loppis och göra mig av med en massa gamla grejor.

Jag skulle sätta igång med mitt målande och tovande och växtfärgande och en massa kul.

Jag skulle gå på kurs och lära mig något nytt. Nåja det blev bara en luffarslöjdskurs och en trumbyggarkurs och örtkurs.

   

men det blev inte så mycket som jag tänkt och åren går. Visst blev det lite bättre i trädgården och visst har jag haft loppis men att fara runt och besöka vänner har det blivit dåligt med.


Första tiden njöt jag av friheten men sakta sakta började jag bli som andra pensionärer. Tiden räcker liksom inte till fast man inte gör så mycket som man tänkt. Sjuk blev jag nästan genast också. Harpest och sorkfeber höll nästan på att ta knäcken på mig. Orken och spänsten tog liksom slut.


Mest av allt handlar det om pengar. Utan pengar kan man inte göra så mycket extra faktiskt och min pension tillhör fattigpensionärerna. Som tur är jobbar jag lite extra med att städa lite grann.

Det tristaste med det är att jag inte längre kan ha råd att bjuda människor på mat och ha fest för det älskar jag.


Nåja tiden går fort men inte sjutton är den slut ännu. Man vet aldrig vad som väntar bakom knuten. Det har jag minsann lärt mig på gott och ont.

 

Sista dagarna har varit intensiva. Lördagen var jag hundvakt hela dagen när killarna var på backtävling. Det var öde och tomt här hemma men fint väder så hunden Jack och jag var nere vid sjön och jag låg till och med och solade ne stund och vi badade två gånger.


Söndag var Kinabror och jag på auktion. Ingen sommar utan auktion. Det var vid en fin gård och mycket folk och varmt och skönt ute. Vi köpte bara hamburgare och kaffe men det är alltid trevligt att se alla människor och allt ståhej som det är runt en sådan tillställning.

 

Så en ny vecka och då var det slut på finvädret. En ilsken jäkla västanvind och kallt på nätterna och på dagarna också.

Jag for till Hammarstrand och jobbade hela dagen med att sätta upp gardiner och springa upp och ner i trappor och flytta grejor. Trött blev jag.

På kvällen kom gamla svägerskan och vi satt igång med att kolla hur man gör salvor och hudkrämer och vad som behövs för den tillverkningen.

Det är nu så att det vi smetar på oss utanpå huden går in i kroppen och därför ska man vara noga med vad man har på sig. Det är så fullt med kemikalier i mycket. Någon sa att man ska inte smeta på sig annat än det man kan äta. Så bivax, nyttiga oljor och växter blir det fint av men man måste ju lära sig vad som är bra och det kan jag i alla fall.

Så kom AMV och Östen och Kinabror och vi satt hos mig och hade en mysig kväll.


 

Så var det dags för AMV och mig att jobba på sommarcafe och som vanligt var det roligt. Det var fullt ös på byn för man höll äntligen på att lägga ny asfalt inne i byn. Vägar var avstängda och folk fick punktering på grovgrus och det kom inte så många som vanligt men

....... i den lilla delen av Håsjö som heter By bodde AMV i sin ungdom och barndom och där var jag alltid och umgicks.

Det var där det var semesterhem och det kom nya ungdomar varje vecka och vi hade fullt med kompisar. Det var krocket och det var dans på liten dansbana. Det var att bo i tält ute på kobbar och öar i sjön och sola på klippor och titta på killar. Tro det eller ej. Det dök upp en kille som vi kände och en tjej också. Dom som vi var oigenkännliga men rösten, rösten känner man igen och vilken trevlig stund det blev när vi försjönk i gamla minnen från en tid som var härlig Man kanske bara minns det fina skimret av ungdom och härlighet.


 

På kvällen var det möte på Håsjögården och sedan satt jag en stund nere hos AMV och Östen men tröttheten övermannade mig och jag gick hem och stöp i säng. 


Idag ska jag iväg och jobba och imorgon ska Moster och jag till Strånäset och se på lapptäcksutställning som vi har gjort nu några år.


Dagens ord: Ibland kan livet vara precis som den här vallmon. Vacker så man förundras för att i nästa ögonblick bara bli en torr kapsel men man ska inte förledas att tro att det är allt som blir. Inuti finns frön till flera skimrande blommor.

ANNONS

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

51 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25 26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se