Dags för månadsbilden och den är lika tråkig som förra månaden. Min björk har fällt alla blad och ute är det grått och höstlikt. Visserligen ingen blåst men inte heller någon sol.
November månad ligger framför oss som ett oskrivet blad eller en omålad tavla. De sista dagarna har jag sett bloggvännen Skatans bilder från hennes målarkurs i Skottland på ett fint slott. Jag suktar efter hennes bilder och förstår att hon blir inspirerad av den härliga miljön. Det är ju dit jag skulle velat åka men nu blir det inte mycket åka för mig vad jag kan förstå. Det blir väl någon tur till Hammarstrand och Kälarne och det är väl inte så spännande.
Det regnar ute idag och det får jag väl vara glad för. Härom dagen var det snö och det är ju värre.
Ser mig omkring. Känner att kaffepannan håller på att koka över. Fåglarna mumsar frö utanför och imorse hängde cyklamens blommor ner men nu när jag gett den vatten har den rest sig och ser fin ut. Katten Morris sitter bredvid mig vid datorn som han alltid gör på mornarna.
Det har ju varit spökdag men jag har inte firat det speciellt. Jag firar mindre och mindre nu för tiden.
Förr tog jag mig till och med tid att gröpa ur en pumpa och sätta ljus i. Nu gör jag inte s+å mycket roligt. Jag målar inte. jag gör ingenting av ull, jag gör ingenting av luffarslöjd och jag har inga fester längre. Vet inte vad som händer. Jag har nog blivit en gammal tråkmåns. Nåja jag har länge tänkt måla en skohylla men haft ont i armen så det har fått vara men kanske blir det gjort under tråkiga november.
Jag gruvar mig för november. Halka och snö och Kinabror som åker till Skåne och blir borta jättelänge. Ensam i hela byn och färre och färre människor kommer och hälsar på. Mörkt mest hela dagarna och ganska ensamt. Hunden Jack och katten Morris som inte kan hålla sams och blir det snö finns det ingenstans att gå, bara på den halkiga byvägen.
Nej nu ska jag inte måla faan på väggen.
Det kan ju bli skapligt också åtminstone halva november. Idag är i alla fall inte något oskrivet blad. Jag ska ta mig till att göra en ny köttfärsrätt och så en äppelkaka. Jag ska äta middag hos Kinabror och gå ut i skogen en sväng med hunden Jack om det slutar regna. Sedan får vi se.
När AMV och jag var till Kolbjännsjön förra veckan ropade jag till vättarna och dom ropade tillbaka. Jag fångade det på film och kanske kanske det funkade att lägga in den på bloggen Vi gör ett försök.
Så där ja.Det gick ju inte alls något bra. Trist för er och trist för mig. Inte ofta man hör vättarna ropa.
Oj nu kokade kaffepannan över på vedspisen och det ska ni veta blir ett väldigt stök och luktar bränt kaffe och det kommer det nog att göra hela dagen men skit samma.
Dagens ord: Bättre en överkokad kaffepanna på spisen än brända fingrar.
Liliann
2 november 2017 09:25
Apropå måla fan på väggen...min äldsta dotters motto var tidigare, bäst å måla fan på väggen, då vet man iaf vart man har han😂
Det är onekligen en trist tid nu, men snart adventstider ett litet ljus i mörkret iaf...
Kram
Ingrid
2 november 2017 10:11
Vilken poetisk och lite vemodig titel på ditt inlägg i dag, men det stämmer bra, november är de nakna trädens månad. Här har björkarna ännu ganska mycket löv kvar, men blir det bara ett par frostnätter är de snart borta.
Ha en skön torsdag!
Kram, Ingrid
http://stenstugu.com/wp
ibod11
2 november 2017 12:26
Jag tycker inte alls att bilden på björken är tråkig. Det gråa kan också vara väldigt vackert och din bild har så mycket fint i sig :)
Även om jag inte hörde vättarna svar så var det kul att få höra dig ropa till dem :) Att de inte hörs kanske är en del av mystiken.
http://ibod11sblog2.wordpress.com
Barbro
2 november 2017 15:27
Men oj, det verkar inge vidare hos dej. Och inte vet jag vad som skulle göra dej gladare. Kanske att du skriver jättebra och att dina foton är så fina. Hur gör du för att få korten så stora? Laddar du ner dom från telefonen?
Anneli
2 november 2017 16:32
Ja du, nu blir det mycket naket,, vi får hoppas att våren kommer snart.. Ja, det är önsketänkande. Men sommaren hinner inte gå över förrns jag längtar till våren, så det blir en lång väntan för mig.
Hoppas allt är bra med dig min vän.. Ska snart gå bort till min granne o se hur hon mår.. Var rädd om dig kramar ♥
http://mittnyaliv66.bloggplatsen.se
Staffan H
2 november 2017 22:42
November är en jäkla tråkmånad som man får försöka ta sig igenom. När december kommer blir det mycket roligare med adventsljus och julpynt. Fina bilder!
http://staffanhuss.wordpress.com
Flurig
2 november 2017 23:12
Ja, november är också min värsta månad, jag önskarjag fick gå i idé och vaknalagom till första advent! ( Även om december är mörkare, tänder vi ju själva ljus, och så vet vi att efter jul blir det ljusare ute också.)
Här i Stockholm börjar det bli farligt halt, de fallnalöven geggar ihop sig så man måste vara väldigt försiktig när man är ute och går - här hjälper inga broddar!
Jag minns en liten vers jag jagläste som barn- just så är det:
No sun.
No fun.
November.
Men du: vi överlever nog det här också!
Soldansaren
3 november 2017 17:10
Kanske håller Vättarna sig för goda för den nya tekniken. Det känns tryggt på ett sätt, kan jag tänka, men det är ju dålig marknadsföring för dem i en sådan här tid när man måste marknadsföra sig hela tiden. Kanske särskilt vättarna. Eller också gör de helt rätt och en dag vänder det och folk söker sig till dem just för att de inte ägnar sig åt den nya tekniken.
På ett sätt kan träden vara mycket intressantare och vackrare utan löv, alla de där krokarna och svängarna.
Kram i mörkret!
http://soldansarenssida.blogspot.com
Åke
4 november 2017 06:20
Vilken lämplig rubrik 🤗 Jag fick till en hyfsad häromdagen (november) men din várt bättre 👍 Instämmer med Ingrids ord om poetisk och vemodig... Jag vet att du inte gillar vintern... men du fick till ett härligt inlägg 🤗
http://www.nacka144.se
Sanna
4 november 2017 15:02
Mm är en lite trist och grå tid nu men man får njuta av dom små ljusglimtar som dyker upp <3 Imorgon far jag ner till Örebro över dagen och myser med lilla barnbarnet, har bakat och donat ihop ett par små födelsedagspresenter <3 Hoppas att gossen, sonen och hans fästmö blir nöjd med det jag gjort, dom har det inte fett dom heller så utan farmor hade det tydligen inte blivit något kalas...hua det går inte för sig...gossen fyller ju ett år bara en gång <3
Ha det gott! <3
http://krimskramsan.bloggplatsen.se