Alla inlägg under december 2017

Av Anita - 29 december 2017 14:45

 

jAHA,då är vi insnöade igen och de planer vi hade blev om intet.

Det har snöat nu i två dagar och ni kan tro att jag är glad att jag har Sonen här så att jag slipper skotta.


I morse vaknade jag av kaffelukt och insåg att jag inte har haft något luktsinne sista veckan. Nu när jag gick in i vardagsrummet kände jag lukten av julgranen och pepparkakan och då förstod jag varför jag inte haft någon riktig julkänsla. Juldofterna är ju halva känslan och när man inte har den så är det inte riktigt som det ska.


Bror B:s fru hade tänkt åka till Alnön och hälsa på idag men som sagt. Vi är instängda och plogbilen har inte kommit ännu. Sonen och jag hade tänkt åka till Hammarstrand och äta pizza och skippa julmaten för en dag men så blev det inte.


Dom som är från Skåne tycker att det är mysigt och vackert med snön och vältrar sig gärna i den och åker skoter och vet ni vad dom gjorde.

 

Lekte med hunden Jack som är alldeles salig när han får busa i snön.

 

Jo dom grävde sig en snögrotta och tog dit en fäll och skulle sitta där inne och fika.

 

Det gick bra för nästan alla att komma in i grottan men Broder B:s fru hade lite skräck för trånga utrymmen.

 

Hon kröp in men fick panik och Broder B fick dra ut henne.

 

Lille Gullige Liam trivdes bra i grottan och sken som en sol.

Så gick vi in i mitt hus och åt mackor och drack kaffe och värmde oss och innan det blev mörkt (Det blir det fort nu) tog jag med Jack på en skogspromenad.

 

Kinabrors traktorer är nästan helt försvunna i snön.

 

Vinglade iväg på skoterspåren som inte är något vidare att gå på. Dom är inte hårda utan rätt vad det är så far en fot igenom och man trillar nästan men man måste ju ut. Hade det inte varit så´mycket snö skulle jag skottat fram bastun och ta ett bad men jag ids inte. Tror jag tappar i ett bad istället. Jag har fått massor med badskum i olika dofter och nu när jag kan känna dofterna blir det bra.


Istället för pizza får det bli fläsk med löksås till middag för julmaten är man ju less på som sagt. Nu har snart det här året gått och egentligen tänkte jag skriva om året som var, men det är inte så mycket att orda om egentligen, så det får bli en annan dag. Hoppas bara att det inte blir mer snö nu för säga vad man vill.


Dagens ord: Snön gör sig bäst på julkort.

Av Anita - 26 december 2017 16:48



 

Egentligen gillar jag tiden före jul bäst. Jag gillar att skriva julkort och få julkort. Jag gillar att pynta och laga  mat men inte att baka men så blev jag förkyld och snorig och tappade gnistan. 


Sonen kom till slut efter förseningar och borttappade väskor. Till slut sent på kvällen kom väskorna och han slapp gå omkring i gamla lumpor som han lämnat här. Fast här kan man gå i gamla lumpor. Det gör jag ju alltid och vem bryr sig.


Fredagen for vi till Hammarstrand för att handla och äta lunch med DansBritt.

Sedan skulle vi hämta julgranen på Stedesbacken men det gick inte alls bra. Sonen körde fast med fyrhjulingen och vi fick överge tanken och pulsa i snön ner till sjön och ta reservgranen fast den var både liten och ful.

 

Så klädde vi den men jag kunde bara använda en tredjedel av mitt pynt för granen var så liten men så fick det bli. Saker och ting går väldigt sällan efter planerna. Det är någonting man fått lära sig av livet om man inte lärt sig något annat.

 

Som vanligt är strax före jul kom DansAnn med hemgjord senap och glögg och det var så trevligt att träffa henne och det tyckte hunden Jack också.


Lördagen fixade vi med mat, griljerade skinka och Sonens kompis M kom och Broder B med familj kom. Broder B:s dotter kom med en massa mat hon gjort. Det var siller och senap och grisfötter och godis och kakor, jag vet inte allt.

Vilken tur nu när jag kände mig risig och orkeslös.

 

På kvällen var vi borta hos Broder B och spelade bingolotto och så gick den dagen.


Så blev det julafton och det var det vackraste julväder det varit på länge. Bara någon grad kallt och ingen blåst och ingen snö.


Vi blev 15 personer på kvällen och de flesta kom till Kalle Anka. Skåningarna gjorde långkål och brunkål och som vanligt hade TuppOla gjort älgkalvsylta och hans fjälla hade gjort brynost. Sofiepropp hade också gjort godis och oj vad vi åt.

 

 

Så blev det julklappar och ris alla malta och kaffe och mandelmusslor.

 

Ja det blev en riktigt trevlig kväll.

En del av oss slutade kvällen med att åka ner på byn och gå i gamla kyrkan. Förr åkte vi spark ner där men man blir ju latare och latare med åren så vi tog bilen. Det är mysigt att sitta där och lyssna till musiken och gå ner i varv.


Igår var det disken och stöket som gällde och frampå eftermiddagen åt vi dansk fläskastek med brysselkål och rödkål med Broder B och gänget. Fläsksteken var helt underbar och jag åt faktiskt två portioner och det gör jag aldrig.

 

Lille Liam hade fått en gitarr och hans morbror lärde honom de första grunderna.


Idag har Liam och jag sett på film och ätit ris alla malta och choklad och druckit  julmust medan killarna varit ute och stökat med skotrar och fyrhjulingar. Det ska bli en massa snö sägs det så det gäller att ha grejorna klara. Det var faktiskt 17 grader imorse och då brukar det inte snöa men så konstigt som allt är nu för tiden så vet man ju aldrig.


Dagens ord:  I år kom det ingen tomte men vi fick julklappar ändå. Konstigt. Men .....som lille Liam sa för något år sedan Jag har slutat be tomten om julklappar, det är mycket säkrare att be morfar.


Av Anita - 21 december 2017 09:35

 

Dessa hjärtan som dyker upp överallt. Härom dagen när jag tömde upp nötterna i nötskålen så var det en valnöt som var halv och naturligtvis var det ett hjärta. Hjärtan på potatis, i nötter, i snön. i sanden. Ja lite varstans dyker dom upp och varför förstår jag inte.


Nåja, tillbaka till något annat. Det regnade igår och alla blir bedrövade utom jag. Visst kan det bli halt och slabbigt men snön faller ihop lite i alla fall och det går plötsligt att pulsa sig iväg ner till sjön i alla fall. 


Jag och hunden Jack kunde äntligen slippa gå på landsvägen.

 

Vi kunde gå badstrandsrundan och efter sjöstranden gick de att gå utan att snön nådde ner till knäna. Det hade varit massor med rådjur där nere och till och med spår efter lodjur var där. Det förklarar varför rådjuren står inne i trädgården nära huset på nätterna. 

 

Jack var som tokig när han äntligen kunde hoppa omkring i snön - Synd bara att jag har så ont i min fot men jag hoppar så lagom minsann.


PappersBeda Goch jag åkte till Kälarne för att hjälpa våra gubbar och gummor med räkningarna och lämna julklappar. Jag har ju fd Grannen att titta till och hon har också en tant som hon tar hand om.

Så när det var klart gick vi och åt jullunch på hotellet. Det var roligt att sitta där och prata med gamla bekanta och äta. Det var så länge sedan vi jobbade i byn men vi känner nästan alla.


Ibland blir djuren som galna. Förrgår var en sådan dag. Fick se att det låg vadd på golvet och det var katten Morris som rivit skägget av en tomte. Hunden jack letade reda på en torkad kattskit i kattlådan och rusade omkring med den innan jag med sträng röst fick honom att släppa den. Sånt brukar han aldrig göra.


Han började skälla på något ljud i köket och när jag går in får jag se att det lossnat hälften av fläkten. En skruv hade lossnat pga att plasten gått av. Visst, fläkten är snart 40 år så det är inte så konstigt. PappersBeda och jag lyckades göra en provisorisk lagning med silvertape, kanske int så snyggt men funkar i alla fall Tänk vad livet skulle vara besvärligt utan silvertape, piprensare och plastic padding. 


 

Det finns solglimtar att se framåt idag. Ikväll kommer Sonen med flyg från Helsingborg. Storfiskarn hämtar honom vid flyget i Sundsvall och det är tur att han finns för jag hatar att köra i mörker och halka så det är en välsignelse att ha Storfiskarn. Han kan hjälpa till med det mesta och hunden Jack älskar honom. Så fort han kommer är det lek och roligheter så jag undrar inte på det. Jag är mer tråkig.


Igår kväll hade regnet slutat och det var stjärnklart och bara någon grad kallt ute. En riktigt fin kväll faktiskt och jag tror att det blir en riktigt fin dag idag också- Jag ser att solen skiner på molnen fast den inte kommit över skogskanten ännu.

 

Trätopparna har även fått lite solglimtar och gammelladugården har massor med snö på taket som solen skiner på

Nu är det lite brått att få till allt som ska vara. Vi blir 15 st på julafton så det är lite att stöka med och vad är det man säger. Jo, det är på kvällen den late får brått och skjuter man allt framför sig så blir det så.


  Kanske hinner jag inte skriva mer före julafton och därför säger jag till er alla.

EN RIKTIGT GOD JUL OCH TA DET LUGNT DET BLIR NOG JUL I ALLA FALL och strunta i att fernissa golvet vad ni gör.

Av Anita - 17 december 2017 08:34

Söndagsmorgon och det är fortfarande mörkt. Kallt idag och jag sitter i köket och dricker kaffe. Som vanligt är det ingen ro den här tiden. Katten sitter i fönstret och morrar åt en ekorre (tror jag det är så mörkt så det syns bara en skugga i fågelbordet) Hunden Jack är dörädd för katten och sitter på mina fötter och skakar men kan inte låta bli att tigga för morgonmacka vill han också ha.


Det sprakar i spisen för nu måste jag elda. Ser att veden snart är slut i vedlåren så jag suckar och tänker att jag måste ut i kylan snart. Morgonrocken är varm och skön i alla fall så jag fryser inte ännu. 


Förmodar att ni s om jag sitter och funderar på hur ni ska lägga upp dagen. Jag har några grejor jag ska göra. Torka älgköttet som jag har i saltlake och som ska torkas i ugnen, steka revbensspjäll och slå in lite julklappar. Nog finns det att göra.


 

I fredags var det grötkokardagen. Det var dags att fixa gröt till åkarna.


Frukosten för åkarna, en tradition som vi haft i många många år. Sista tre åren har vi hållit till på Håsjögården

 

Redan på torsdagen började jag stöka med det. Handlade kasse på kasse med grejor som skulle vara. Man vet aldrig hur många som kommer så det är bäst att ta till rejält för dom är duktiga att äta, gubbarna.


Tidigt på fredag morgon är jag där och började plocka fram Tände ljus och spelar julmusik och dukar fram. Det är en stilla och fin morgon och när jag tittar ut är det rent av som ett julkort. Det är en vacker gård.

 

Vid tiotiden börjar dom droppa in, en efter en. Så här när man slipper kämpa med dom här gubbarna varje dag är det riktigt roligt att träffa dom igen. Det är ju faktiskt sju år sedan vi jobbade tillsammans men just nu känns det som om det vore igår.

 

Jag ringde Storfiskarn och han for hem till mig och tog ut hunden Jack. Annars har det blivit för länge för honom att vara inne. Vilken tur att Storfiskarn finns. Han ställer alltid upp och kan fixa det mesta. Vad jag är glad att ha honom till vän. 


Igår blev jag väckt av hunden jack som absolut skulle ut. Vet inte om han var nödig eller om han bara hört något djur. Det var bara att kravla sig ur bingen och släppa ut honom. Som tur var kom han tillbaka rätt fort så vi kunde krypa i säng igen. Inte tänker jag då frivilligt kliva upp klockan 5- Aldrig i livet.


Storhandling till julen blev det. Kasse på kasse Jag blev alldeles svettig och trött. Gick upp till DansBritt och drack kaffe. Sedan hem och plocka upp alla varor och gå promenad med hunden. När vi kom tillbaka var TuppOla och hans fjälla och hennes lilla söta barnbarn här och vi fikade. TuppOla skulle hämta julgran.

 

Det känns som om det blir strul med min julgran iår. Den finns borta på Stedesbacken och nu är det inte lika lite snö som ifjol utan massor och jag tror inte ens att Sonen kommer dit med fyrhjulingen så kanske får vi tv reservgranen  men den är inte lika fin.

Den här stora granen växer mitt på Kinabrors åker och den är verkligen fin men så där fina blir dom bara om dom är stora. I fjol var det så här lite snö så då gick det ju lätt att släpa hem granen.


Nåja det ordnar sig väl alltid. Det är en världslig sak. Det är minsann inte alla som kan gå utanför knuten och ta en gran. Man får vara tacksam för det.


Dagens ord: Man får vara tacksam för att det snart vänder och det eviga mörkret snart vänder mot ljusare tider.

Av Anita - 13 december 2017 07:55

  

Så är det lucia igen och här sitter jag med en kopp kaffe och en pepparkaka och tittar på de vackra flickorna och söta killarna som sjunger så vackert på tv. Hunden sitter och skakar i soffan och är rädd för katten som sitter under bordet och lurar.


Jag minns alla fina luciamornar som för alltid är borta.

 

Tänk att det är över 40 år sedan den här bilden togs och Sonen var en liten knubbig söt gosig knul. Nu är man fortfarande lite knubbig men redan en fullvuxen karl.

 

Vi gick i hela byn och lyssade. Då när det faktiskt fanns människor kvar här i byn. Till det rara paret Sven och Rut som alltid var så gulliga och snälla. Länge länge sedan dom dog.

 

Så till Ragnar längst bort i byn. Sonens favorit som kunde berätta hiskeliga historier om tomtar och troll och bjöd på godaste fikat. Det var alltid roligt att komma till honom. Han finns inte mer.


Fd grannen på samma gård fick också besök men jag har inget kort på det i mina gömmor. Det var alltså fyra gårdar som var bebodda på den tiden och nu sitter jag helt ensam i den här byn. Utanför är det mörkt och jag sitter i morgonrocken fortfarande.


Till och med på jobbet hade vi luciafirande. Till och med killen på macken fick ställa upp och ta på sig struten och sjunga luciasången.

 

Dessutom har jag alltid lussat för mina män men den tiden är också slut. Nu finns det inte ens en lussekatt i huset och ingen i hela byn att lussa för. 

Det är bara att konstatera att allt går utför med inte bara mig utanför hela byn. 


Dagens ord: Natten går tunga fjät runt går och stuga. nog är det sant alltid. 


Av Anita - 12 december 2017 18:55

Allt är bara vitt och grått och svart den här tiden. Nu måste det till en massa rött för att det ska kännas lite bättre.

 

Nu har jag i alla fall skottat en liten stig ner till vedboden så jag inte ska bli utan ved.

öga   

Höga snöhögar runt huset är det så det är svårt att få upp snön längre.

 

Hunden Jack kommer knappt upp ur snön för det når nästan över honom.

 

Rådjuren har börjat komma in på gården. Dom äter de torkade ärtbladen och rosbuskarna men det får dom så gärna göra. Jag har ju inga fruktträd dom kan gnaga på och inte nog med det vinbärdsbuskarna behöver ju klippas ner lite och det gör dom så elegant.

 

Ekorren är så söt men det tycker varken hunden eller katten. 

Katten sitter i fönstret och morrar och hunden försöker jaga bort honom men inte bryr han sig om det minsann. Det är en jäkla vinter så alla behöver äta.


Katten Morris vilar sig i form. katter är kloka på det sättet.

 

Imorgon är det lucia och ingen har jag att lussa för och ingen lär väl lussa för mig heller. Jag har inte ens en lussekatt hemma men jag får väl tugga på en gammal pepparkaka och se luciorna på tv. Vad fasen ska man göra.


Dagens ord: Bara jag och djuren finns det nu runt omkring. Det är lite trist faktiskt.


Av Anita - 9 december 2017 08:48

När man skottat i flera timmar och upptäcker att det blir mer och mer tö för varje minut och när det till slut inte går att få av blötsnön från snöskoveln då är det dags att ge upp och rasa omkull på soffan inne och inse att nu får man ge sig fast det är massor av snö kvar att skotta. Nu skiter jag i alltihop. AMV:s 

gubbe har lovat komma till veckan och ta traktorn och dra undan snön. Det blir så höga kanter och det blir så smalt så nu får det vara och jag klampar omkring i blötsnön.


 

Jag hörde på radion om en gubbe som hade 1400 tomtar framme till jul och då inser jag att jag nog kanske bara har 100. Några har fått komma fram redan men dom flesta sover i sina lådor än så länge.


Igår blev det en långpromenad med hunden Jack och sedan kom Storfiskarn och Mustachen och då blev hunden glad. Storfiskarn leker med honom och det är alltid populärt.


Jag gjorde mig klar för att åka till Kälarnes  PRO julbord och det var trevligt. Visserligen var det regn när jag for men jag hoppas att en del av snön smälter bort så något gott har det med sig i alla fall.


Det var god mat, trevligt och jag satt tillsammans med en klasskamrat och några andra som jag inte träffat på länge och det fanns mycket att prata om.

Dessutom hade en gäng satt på sig luciaklädsel och två stjärngossar hade man också fått tag i. Dom hade pannlampa- Sjöng bra gjorde dom också och så var det lotterier förstås och lite annan underhållning. Trevligt. Jag känner dom flesta som är där och det är ju trevligt faktiskt. 


 

Eftersom hunden busat hela dagen somnade han i mitt knä och katten sov också så det blev en lugn kväll och jag somnade också , mätt av julmaten. 


Idag ska jag ta fram köttfärsen och tina den för imorgon ska jag banne mig göra köttbullar och laga lite annan mat som är bra att ha klar till julen. Så har jag tänkt att jag ska skriva julkort och gå långpromenad med hunden och kanske ska jag ta och dammsuga lite hundhår för fy sjutton så mycket hundhår det blir. 


Dagens ord: Det har bara snöat lite inatt, kanske någon cm. Man får vara tacksam för det lilla.


Av Anita - 7 december 2017 08:13

 

Det är morgon men fast klockan är 8 så är det mörkt så mörkt ute så jag ser inte ett dugg men när jag tittar ut på förstukvisten där utelampan lyser ser jag att det har snöat. Det ska visst snöa i flera dagar nu och vi pratar inte mer om det för jag vet att ni blir görless på att höra mitt gnäll. Ska bara säga att jag tillhör inte den glada och tacksamma sorten precis. 


Tänder i spisen och ser att jag skulle behöva ta ur askan men det får bli en annan dag. Matar katten och hunden och kokar mig lite kaffe att börja dagen med.


För att klara av vintern så måste man ha drömmar och vad har jag att drömma om. Jo sommaren. 

 

Ser ni min lilla hydda. Den som jag brukar ha klättrande ärtor på. I somras blev det inte många av någon anledning och nu har jag tanken att jag skulle sätta några rosenbuskar runt om istället. Några som klättrar högt. Tänk så fint med rosor som blommar och klättrar och så kan man sitta inne i rosenhyddan och lukta på rosorna och drömma sig bort.


Jag fyller ju 70 år nästa vår Annars vet jag vad jag skulle vilja ha.

Ny spade till trädgården och så att man gjorde iordning min brygga nere vid sjön.

Så skulle jag vilja ha med någon som kan med karta och kompass och gps att följa med AMV och mig upp på berget vi aldrig lyckas hitta igen. Tänk att äntligen hitta upp där och få sitta där och titta på utsikten och äta någon god picknick. 

Nog kan man drömma. En annan dröm vore att hela gänget skulle åka på dans och att jag skulle dansa med alla karlarna i gänget och känna mig som balens drottning för numera är man ju inte det när man är på dans. Jag har ju blivit rätt osynlig till slut. Mina dagar som den som dansar varje dans är för evigt borta tyvärr.


Nåja man kan ju sitta här och drömma och fundera.

Helst av allt ville jag resa någonstans men det är ju för dyrt. Nja kanske inte om vi skulle åka till Hammarstrand och fika men längre bort. Ibland längtar jag bort men inte på sommaren. Då har jag ju mitt paradis här om det är skapligt väder i alla fall.

 

Jag har i alla fall börjat göra lite jul. Julbocken är klädd och några av tomtarna har fått komma fram.

 

Undrar om det blivit omodernt med bloggandet nu eller om det är jag som blivit så tråkig att ingen vill läsa min blogg. Jag som brukar ha massor med kommentarer har nästan inga längre och dom som bloggade har nästan slutat. 


Några tappra hänger ju i och det är Ingrid på Gotland och tjejen med båten och några till men skaran börjar tunnas ut.


För mig som sitter här i mörkret i skogen spelar bloggen och bloggkompisarna stor roll. När man inte kan uppleva så mycket så är det en tröst att läsa andras bloggar och se vad dom håller på med. Jag ägnar en stund varje morgon åt bloggen och läser andras bloggar. Alla är så duktiga och stökar med så mycket men jag har dragit ner på stökandet. 


Inget lussekattbakande och inga pepparkakor och inget pepperkakshus och inte så mycket mat heller och inte plockar jag fram allt jag har i mina åtta jullådor heller. Julen har liksom tappat sitt skimmer precis som jag har tappat mitt humör och det jag tyckte var roligt att göra förut känns mest besvärligt. Så kan det bli.


Önskar att jag vore förnöjsam tacksam och gladlynt av mig men det har jag inte varit så inte lär jag bli det för att jag blir äldre och tröttare och fulare för varje dag. Nåja inte mer gnäll nu. 


Jag vet att när folk frågar hur man mår så ska man säga att det är bra men en gammal jobbarkompis som minsann inte mådde bra hon hade ett uttryck som jag har tagit fasta på. Det får bli dagens ord.


Dagens ord Huvudet upp och fötterna ner.

Hurtigt uttryck för att man i alla fall inte alldeles ramlat ihop ännu men det lär väl bli innan jag skottat snö i sju dagar. för så länge ska det tydligen snöa. Hoppas dom har fel.


Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

56 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards