Det är morgon men fast klockan är 8 så är det mörkt så mörkt ute så jag ser inte ett dugg men när jag tittar ut på förstukvisten där utelampan lyser ser jag att det har snöat. Det ska visst snöa i flera dagar nu och vi pratar inte mer om det för jag vet att ni blir görless på att höra mitt gnäll. Ska bara säga att jag tillhör inte den glada och tacksamma sorten precis. 

Tänder i spisen och ser att jag skulle behöva ta ur askan men det får bli en annan dag. Matar katten och hunden och kokar mig lite kaffe att börja dagen med.

För att klara av vintern så måste man ha drömmar och vad har jag att drömma om. Jo sommaren. 

Ser ni min lilla hydda. Den som jag brukar ha klättrande ärtor på. I somras blev det inte många av någon anledning och nu har jag tanken att jag skulle sätta några rosenbuskar runt om istället. Några som klättrar högt. Tänk så fint med rosor som blommar och klättrar och så kan man sitta inne i rosenhyddan och lukta på rosorna och drömma sig bort.

Jag fyller ju 70 år nästa vår Annars vet jag vad jag skulle vilja ha.

Ny spade till trädgården och så att man gjorde iordning min brygga nere vid sjön.

Så skulle jag vilja ha med någon som kan med karta och kompass och gps att följa med AMV och mig upp på berget vi aldrig lyckas hitta igen. Tänk att äntligen hitta upp där och få sitta där och titta på utsikten och äta någon god picknick. 

Nog kan man drömma. En annan dröm vore att hela gänget skulle åka på dans och att jag skulle dansa med alla karlarna i gänget och känna mig som balens drottning för numera är man ju inte det när man är på dans. Jag har ju blivit rätt osynlig till slut. Mina dagar som den som dansar varje dans är för evigt borta tyvärr.

Nåja man kan ju sitta här och drömma och fundera.

Helst av allt ville jag resa någonstans men det är ju för dyrt. Nja kanske inte om vi skulle åka till Hammarstrand och fika men längre bort. Ibland längtar jag bort men inte på sommaren. Då har jag ju mitt paradis här om det är skapligt väder i alla fall.

Jag har i alla fall börjat göra lite jul. Julbocken är klädd och några av tomtarna har fått komma fram.

Undrar om det blivit omodernt med bloggandet nu eller om det är jag som blivit så tråkig att ingen vill läsa min blogg. Jag som brukar ha massor med kommentarer har nästan inga längre och dom som bloggade har nästan slutat. 

Några tappra hänger ju i och det är Ingrid på Gotland och tjejen med båten och några till men skaran börjar tunnas ut.

För mig som sitter här i mörkret i skogen spelar bloggen och bloggkompisarna stor roll. När man inte kan uppleva så mycket så är det en tröst att läsa andras bloggar och se vad dom håller på med. Jag ägnar en stund varje morgon åt bloggen och läser andras bloggar. Alla är så duktiga och stökar med så mycket men jag har dragit ner på stökandet. 

Inget lussekattbakande och inga pepparkakor och inget pepperkakshus och inte så mycket mat heller och inte plockar jag fram allt jag har i mina åtta jullådor heller. Julen har liksom tappat sitt skimmer precis som jag har tappat mitt humör och det jag tyckte var roligt att göra förut känns mest besvärligt. Så kan det bli.

Önskar att jag vore förnöjsam tacksam och gladlynt av mig men det har jag inte varit så inte lär jag bli det för att jag blir äldre och tröttare och fulare för varje dag. Nåja inte mer gnäll nu. 

Jag vet att när folk frågar hur man mår så ska man säga att det är bra men en gammal jobbarkompis som minsann inte mådde bra hon hade ett uttryck som jag har tagit fasta på. Det får bli dagens ord.

Dagens ord Huvudet upp och fötterna ner.

Hurtigt uttryck för att man i alla fall inte alldeles ramlat ihop ännu men det lär väl bli innan jag skottat snö i sju dagar. för så länge ska det tydligen snöa. Hoppas dom har fel.