Nog är det konstigt att man blir så beroende av mobiltelefon och mobilt bredband. Man sitter här och tycker att man inte bryr sig så mycket men när det plötsligt inte går att ringa eller gå in på datorn inser man hur bortskämd man blivit. Måndag morgon och till igår kväll var vi utan både mobil och dator så nu fick man känna på hur det är. Jag har ju som tur är min gamla telefon kvar än så länge. 

Nå¨ja det var inte det jag skulle prata om utan lite andra funderingar.

Vasaloppet på söndag . Den enda idrott jag tittar på. Inte för att jag bryr mig ett dugg om vem som vinner utan för stämningen och det fantastiska med att så många människor frivilligt utstår att åka nio min tillsammans med tusentals andra. Det måste vara en annan grej än att vinna och en del hårda gubbar har åkt i 60 år. Det är ju fullkomligt otroligt egentligen. Härligt med stämningen och kranskullan och musiken och folkfesten.

Så kan man ju göra lite annat medan man tittar på. Jag hade en stor matlagningsdag.

Det var tomt i frysen med färdig mat så jag gjorde gryta burgrund, älgbiff med lök, älgstek och kokade fläsklägg och gjorde rotmos så nu finns det att ta fram när det kommer besökare och det kommer det att göra framöver.

Då kan jag inte låta bli att fundera på det där med mat. Halva världen svälter men vi bortskämda och kräsna skulle skämmas.

Hörde en dag att någon tyckteatt det skulle finnas en app eftersom det är så svårt att bjuda folk på mat tack vare att dom har så många olika dieter och allergier och är vegetarianer av olika slag eller bara inte tycker om än det ena och än det andra. En app där dom kunde mata in vad dom inte äter och appen kunde räkna ut en maträtt som kunde passa alla. Har ni hört på faaan. Det är ju fullkomligt otroligt. Tala om värlfärdsproblem.

Barna må väl vara en sak men det märkliga är att vuxna människor inte kan äta vad som bjuds utan inte ens vågar smaka något dom inte ätit förut. Tror sjutton att barnen blir likadana.

Det måste vara väldigt otacksamt att stå på matbespisning och göra massor av olika mat på grund av allt inte barnen äter.

Det finns massor med länder som inte ens har skollunch, inte ens Norge som är ett modernt land har det. Här har vissa ungar så pass med pengar så dom går och köper korv hamburgare och godis när maten inte passar.

Nog hade man kanske gjort det när man gick i skolan men man hade inte ens pengar till att köpa mer än en kola. Fem öre kostade en sådan och AMV Ninne och jag köpte en och delade i tre delar. Lite skillnad skulle jag tro .Förmodligen har många aldrig varit hungriga för är men det så är man inte så grannlaga utan får vara glad för maten man får.

Nå jag har i alla fall lagat massor med mat och hoppas att det duger för dom som kommer.

Det är sådana här gånger jag önskade att jag hade en större diskmaskin men jag förmodar att det också är ett välfärdsproblem. Jag har ju i alla fall en diskmaskin och jag har vatten och varmvatten och tar det för självklart.  Min mamma fick minsann stå i diskbaljan hela dagarna för den stora familj som vi var så det var i alla fall inte så länge sedan. 

Tänker jag så så får jag vara tacksam för min diskmaskin och för att jag har grejor i frysen att laga mat av.

Nej nu måste jag gå och sopa upp efter katten för han har rivit ner en jättestor blomkruka i trappen oj.

Det har snöat varje dag ett tag nu men Kinabror han skottar så jag behöver bara titta ut och se snödrivorna som blir större och större.

Dagens ord: Äta bör man annars dör man, så kanske vi skulle bli lite mindre kräsna i det här landet. 

Jag förstod det genast jag vaknade.

Jag förstod det när katten kröp ner under täcket och vägrade kliva upp.

Jag förstod att det var årets kallaste dag fast det faktiskt är mars nu. Det borde vara en vårvintermånad och visst, ljuset finns här, det skira och vackra vårljuset..

Klart att jag låg kvar under täcket och böjrde läsa en bok. Tänkte på att det var fint att inte behövs kliva upp och försöka få igång en kall bil och svärande åka till jobbet.

Till slut kravlade jag mig ur sängen och förstod att det var riktigt kallt när ledstången ner för trappan var iskall. Värmepumpen räcker inte till i kylan så det är dags att lägga sig på knä framför vedspisen och få till eld. Tänkte på att veden snart är slut och att jag har en bra spis. Alltid lätt att tända i den och ryker aldrig in och ger en ensastående värme. Man får vara glad för det lilla här i livet.

Koka kaffe, bre tunnbrödmacka med kaviar, mata katten och fåglarna. Gå över gården till Kinabrors hus och det är fint att vi bor så nära varandra. Även han eldar i spisen så det sprakar. Röken från våra skorstenar går rakt upp som en vit pelare mot den blå himlen.

Så var det dags för månadsbilden av björken. Fotograferad från ett annat  håll för omväxling skull. Annars ser allt lika ut i flera månader men om ett par månader kanske det blir gröna små fina löv på den, kanske. man vet aldrig. Det kanske kommer att vara snö till midsommar, vad vet man.

Igår var det ganska folktomt här på gården. Det blev lite mindre kallt mitt på dagen för solen börjar värma lite grann. Skoterspåren är i alla fall stenhårda nu när kylan slagit till. Något positivt i alla fall.

Det är skönt att gå ut en stund . Först en tur på sjön med Jack och sedan gick jag bort mot Stedesbacken.

Där står gammelladugården grå och åldersstigen och full med snö på taket.

Där står Sundsvallsbornas stugor och jag tänker på alla trevliga stunder på deras altan när vi suttit där och ätit så goda bullar och pratat lite om dittan och dattan. Känns som om det är länge innan det är dags för det, nästan som en jättelång tid men tiden går ju så fort. Ingen bakar så goda bullar som SundsvallsSolveig.

Frampå eftermiddagen dyker Mustachen upp och han, Kinabror och jag sitter i köket och pratar om lite av varje.

Kinabror har köpt en dammsugare som är rund och när jag var in till honom så satt han och tittade på tv och den lilla runda saken for omkring och gjorde jobbet medan han satt med fötterna på bordet och latade sig. Underbar grej och inte lät den mycket heller. En sådan skulle jag vilja ha jag som  hatar den vanliga dammsugaren. 

Ytterligare en dag har gått och nu är det fredag igen och det var 28 grader kallt när jag klev upp. Det har varit svinkallt nu i två veckor så det borde väl bli bättre i alla fall.

Dagens ord: Glatt lyser solen in genom mina skitiga fönster och avslöjar damm och skrynkligt skinn men det skiter jag i Solstrålarna värmer i alla fall min kind.