Allt har sin tid men i juli är det alldeles för lite tid och för mycket att hinna med.

Tid för bönderna att skörda och jag har minsann sett att det är en slitsam tid. Det ser jag när bonden som fått vårt hö jobbar i hettan till långt in på natten.

Många fina gröna balar blev det i alla fall.

Tid att plocka hjortron för dom mognar med väldig fart i värmen.

Tid att plocka de första jordgubbarna och doftande smultron och trä dom på strå.

Tid att kasta in veden i vedboden (men jag har inte börjat ännu).

Tid att vattna trädgården varje dag.

Tid att cykla ner till byn och vattna på gravarna.

Tid att bada varje dag.

Tid att klippa gräs.

Tid att åka på loppisar och marknader.

Äntligen tid att åka på dans för första gången i sommar.

Det blir svårare och svårare att snygga till sig för varje år, måla ögonen och tvätta håret i sjön, spela Eros Ramazzotti för att komma i stämning för dansen. Se vad man ska ha på sig.

Hämta min klasskamrat och hennes syster och dra iväg till Gerålund i Bispgården. 

Det var lite folk i början men vi fick dansa rätt mycket ändå och de få män som var där försökte verkligen göra sitt bästa. Så jag dansade och log och skrattade och fikade och fick ont  i benen som vanligt. Det var helt underbart.

Hem genom natten och det var så ljust så man behövde inte ha på helljuset ens.

Hemma i trädgården sken soleneriglamporna för fullt och det såg så mysigt ut. Mjölk och macka och ett varmt bad för att mjuka upp de stela benen och sedan i säng.

Ny dag och tid för marknad i Hammarsttand. I kassen rökt fläsk, paltbröd och lakristremmar.

Hem igen och tid för åskknallar och bad i sjön.

Tid för Sonen att slå vass i sin nya dräkt.

Tid att hämta Sofie Propp vid bussen.

Tid för årets frityrfrossa och vi förberedde och gjorde iordning på farstukvisten. Det luktar ju så hemskt av frityr så det är skönt att ha det utomhus.

Så mätta vi blev, så trötta vi blev. Så dök StockholmsAnders upp och det blev ännu fler. Jag somnade på soffan för dansnatten hade det inte blivit mycket sömn.

Idag är det tid att fara ner till Håsjögården och se på såpbandyn, den nya sporten som drar många människor och jag är glad att jag slipper halka omkring på en såpad presenning och slå benen av mig. Men en kolbulle och lite kaffe kan man ju äta medan man tittar på.

Tid för Kinabror att få nya gäster när dom förra farit. Somrarna är som dom är men härligt. Istället för tystnaden så vimlar det av folk överallt och det badas på badstranden för det är varmt och skönt i vattnet.

Det är bara en sak kanske. Önskar att man kunde köpa sig mera tid för det är svårt att hinna med allt man vill göra.

Dagens ord: Tiden går så otroligt fort när man har roligt.