Direktlänk till inlägg 28 september 2018

ATT KURA SKYMNING

Av Anita - 28 september 2018 08:19

 

Den här tiden på året är skymningen blå.

I vår lilla by Fisksjön fanns för länge sedan seden att kura skymning hos varandra. Den här dagen minns jag helt plötsligt när jag sitter här och ser ut på den blå skymningen.

 

Minnen ramlar över mig.

Vi satt hos StockholmsGurli och StockholmsKarin. Dom var tvillingar och livliga och glada människor.

Det var Ragnar som bodde längst bort i byn.

Det var Rut och Sven från "väst i gålan"

Det var pappa och mamma och jag och min dåvarande man och så någon till, jag minns inte vem.



Karin och Gurli lagade alltid så god mat. Nu var det kåldolmar med gräddsås och potatis, kokta grönsaker och lingonsylt och pressgurka. Lingondricka till förstås och en nubbe till karlarna.

Det var katrinplommon i sockerlag och grädde till efterrätt.


Vi åt innan det mörknade och lagom till kaffet började skymningen komma. Då var de finaste kaffekopparna framplockade och det blev tårta, kaffekask och till oss kvinnor ett litet fint glas med hjortronlikör.


Det var då det börjades berätta. Det berättades om danser och skogsarbete och om milor som brunnit upp och till och med om ruskiga saker som halshuggningen av mannen som förgiftade sin svärmor. Om att man grävde ner huvudet på myren vid Kälagåttet och att man stundtals kunde se honom vandra omkring i dimman utan huvud. Hua.


Så gick vi hem i mörkret och hörde ugglorna hoa och fladdermössen flyga runt. Det var massor med fladdermöss på den tiden. I år har jag inte sett en enda.


Då fanns inga mobiltelefoner som man måste titta på hela tiden. Det fanns tid att kura skymning och sitta och gosa sig vid öppna spisen och umgås med varandra medan mörkret sakta föll. Ingen kurar väl skymning nu tiden. 


Alla är borta nu, dom förnöjsamma människorna. StockholmsKarin lever men är 95 år gammal. Min fd man bor i Skåne och dom andra är döda. Ingen finns att kura skymning med längre eftersom jag är ensam i byn.

 

Inspekterade skadorna efter stormen tillsammans med Mustachen igår och han hade drabbats värst. Många av hans träd på den nya fina gallringen hade ramlat. Kinabrors träd låg över vägen och lite överallt låg det fallna träd.

 

Lite löv är kvar på dom mindre träden . Jag tycker om rönnar som har härligt röd färg. Nog för idag. 

Firar ni den blå skymningen eller var det bara här som vi gjorde det.?


Dagens ord: Alla borde ge sig tid att kura skymning lite då och då.











+


 
ANNONS
 
Ingen bild

Lise-Lotte

28 september 2018 09:59

Vilken förmåga du har att uttrycka dig! Man känner det som att man är med dig i det du berättar!
Ser fram emot nästa blogginlägg varje gång jag läst det senaste.
Hoppas du får en riktigt fin höstdag i Fisksjön!
Och tack för att du vill dela med dig av ditt liv, ömsom vin och ömsom vatten!

 
Ingrid

Ingrid

28 september 2018 10:32

Det är tur att minnena finns kvar i alla fall. Även jag sitter och kurar skymning alldeles ensam. Inte mycket att göra åt det.
Varm kram, Ingrid

http://ilevander.blogspot.com

 
ibod11 - Ingrid

ibod11 - Ingrid

28 september 2018 20:43

För mig innebär kura skymning att man gör det mysigt på något sätt när det börjar mörkna. Levande ljus är ett måste. Sedan spelar det ingen roll om man är ensam eller kurar tillsammans. Men jag förstår att för dig är gemenskapen en stor del av begreppet och det är klart att du saknar det.
Jättefin bild från den tiden och vackra höstfärger i de andra bilderna :D

http://ibod11.com

 
Anki

Anki

29 september 2018 05:29

Jag har minnen från att kura skymning från barndomen när jag var på landet hos morfar och mormor ... men annars som den stadsunge jag var, så var det nog aldrig aktuellt hemma hos oss. Så härligt minne du delar med dig av och en härlig bild! Vackert med den lysande röda rönnen ... och åh vad jag tycker synd om alla som blev drabbade av stormens framfart...

http://https://ankisbildblogg.wordpress.com

 
Göran

Göran

29 september 2018 10:03

Du har så rätt! Folk förr var mer förnöjsamma. Kanske för att den generationen fått uppleva en så markant förbättring av sin levnadsstandard. Det har iofs du och jag och vår generation också men vi gick inte från fattig-Sverige till folkhem utan från folkhem till medelklass som redan hade det bra från början.
Min farfar (född 1900) brukade luta sig tillbaka efter middag och kaffe och skrocka belåtet att..; "Vad lite man har men vad gott man mår!"
Kanske skulle vi alla behöva uppleva att inte ha allt vi behöver och det mesta av vad vi "vill ha" för att uppskatta hur bra vi har det...

http://singelfarsan.bloggplatsen.se

 
Soldansare

Soldansare

29 september 2018 16:20

Vad underbart det låter med ert skymningskurande. Kanske har det här att vi har våra mobiler att titta i hela tiden gjort att vi inte ser det vi har alldeles intill oss. Tänk att ha en handfull människor att sitta tillsammans med och berätta historier om kvällarna. Hur många mobiltelefoner är inte det värt. Egentligen.

http://soldansarenssida.blogspot.com

 
Åke

Åke

30 september 2018 01:40

Du berättar med sådan inlevelse. Kura i skymning har jag nog inte gjort så mycket... jo kanske när man var aktiv ute på havet då... du har passande bilder till kura i skymningen också 😊

http://www.nacka144.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Anita - Måndag 3 aug 20:21

  Man får roa sig så gott man kan. Just nu roar jag mig med att sjunga med "lotta på Liseberg" och dansa omkring till Hasse Andersson glada sång. Katten rymmer all världens väg och mattorna flyger omkring. Ute regnar det.   Jag är glad att jag...

Av Anita - Söndag 2 aug 19:56

  När solen äntligen kommer börjar det mogna lite sakta till och med i blåshålet Fisksjön. Jag skördar timjan och hänger till tork. Jag skördar dill, persilja och gräslök för att frysa in.  Jordgubbarna börjar bli röda och smultronen är det mass...

Av Anita - Fredag 31 juli 19:23

Vad gör man när man inte kan sova. Det händer sällan men strax före fullmånen kan det hända att jag ligger och vrider mig i sängen Utanför är det svart som det börjar bli nu. Jag läser och läser och ögonen kliar. När klockan närmar sig 3 kliver jag u...

Av Anita - Torsdag 30 juli 14:41

Så iförrgår for alla iväg utom Kinabror och jag. Det blev tomt och tyst. De enda som förde ljud var alla svalorna som flög omkring och kvittrade glatt.   Mulet och grått och regnskurar men det blåste i alla fall inte. Hörde ni, jag försökte leta...

Av Anita - Måndag 27 juli 20:44

  När man var barn så byggde vi kojor i skogen och var där nästan jämt. De här tuffa killarna gjorde det lite enklare för sig. Dom renoverade det gamla grishuset och var där nästan jämt. Man hörde ett fnitter då och då från skogen. Här har dom i n...

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

52 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19 20 21
22
23
24 25
26
27 28
29
30
<<< September 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se