Alla inlägg under december 2018

Av Anita - Måndag 10 dec 06:56

 

Söndagsmorgon och jag hade tänkt göra köttbullar och plocka lite lätt men när jag tittar ut så förstår jag att det ska bli andra bullar minsann. Det hade snöat och snöat. Katten Morris vände när han gick ut på bron och jag kände hur humöret sjönk ner i skoskaften.

 

Slut på friheten med att röra sig ute. Inga skogspromenader mer. Att åka spark på sjön går inte längre och jag hann bara med en enda sparktur innan snön kom och lade sig i tjocka lager över sjön. 

 

Jag ringde TuppOla och bad honom komma in när han åkte förbi om han nu kan köra på vägen förstås Nu är läge att ta fram snöslungan Eulalia och försöka få bort lite snö om det nu går när det är tö. Vill ha lite hjälp första gången jag kör henne så jag inte blir stående mitt i snön med stannad motor.

 

Fåglarna är helt insnöad så det första är att sopa fram fågelhusen och ge dom mat.


Sedan deppade jag till men satt mig och såg en film om Toscana i Italien och om kärlek och den var så bra så jag blev sittande och tittade och drömde mig bort och låt bli att titta ut genom fönstret. Förnekelse.

Sedan rullade jag köttbullar och dagen gick.


Ut på balkongen och rengjorde parabolen för nu började det bli störningar på tvn när det blev mer och snö på träden som skymde parabolen.


Så gick jag då äntligen ut. Tog på mig min gamla skoteroverall och fick till min fasa se att en tjock gren ramlat ner mitt över vägen ner till uthuset där snöslungan stod.

 

Så kom TuppOla och vi började stöka med slungan.

 

Det var inte så lätt. Mycket blötsnö och grus på marken så det rasslade och lät i singlet. Tungt var det också att svänga och greja med den men det gick på något vis.

 

TuppOla tog motorsågen och tog bort den stora grenen och jag körde och körde och körde. Min gamla skoteroverall blev genomblöt och handskar och mössa och hela jag var genomblöt. Ja ja jag får väl fortsätta idag för det har kommit en dm till. Bilen står nersnöad och byvägen är oplogad. Jag skulle vara på läkarmottagningen och ta prover idag men jag får nog ringa och ändra den tiden. 

Jag är insnöad. Nu börjar helvetet på jorden. Vet att ni undrar varför jag bor kvar och ibland undrar jag själv hur det ska bli men jag vet att det kommer en sommar som kompensation men det känns alltför långt dit.


Dagens ord: Början av december och många månader till innan man kan börja leva igen.


ANNONS
Av Anita - Fredag 7 dec 16:18

Vaknade till att katten Morris satt på min mage och klappade mig på näsan med tassen. Det var mörkt och jag var trött och mätt efter gårdagens julbord på PRO.

  Nu ska vi ta dagarna i tur och ordning och inte virra till det som jag har en förmåga att göra ibland. 

 

Börjar väl med måndagen då eller om det var tisdag. Jag börjar ha så dåligt minne. Dagarna flyter lhop. Snö hade det fallit under natten men slutat och dagen blev solig och fin. Då lägger jag alla jobbplaner åt sidan och kör ner sparken till sjön.

 

Den lite bleka solen gjorde sitt bästa för att skina och det blåste inte ett dugg.

Det var bara att dra iväg väst i sjön med sparken och det gick så fint och solen värmde faktiskt på ryggen.

 

Det är ca 5 km väst i sjön och lika mycket tillbaka förstås så det hann nästan börja skymma innan jag kom hem.


Så kom det en ny dag. Jag drog in ved på min kärra när Mustachen kom. Han har inte varit hit på länge och det var roligt att träffa honom. Han pumpade däcken på vedkärran och fixade dörren till vedboden och kom på att jag skulle lägga en bit av en presenning i kärran och bara lyfta upp presenningen och tömma i vedlådan. Tänk att man inte kommer på sådana trix själv utan bara gör som man alltid gjort.

 

Lite glad blir man ju när man får hjälp med saker och ting utan att man behöver be om hjälp.


Igår var det minsann en lång dag. Först negativa att åka till tandläkaren och sedan på eftermiddagen positiva julbordet hos PRO Tänk så gott det var och dom som lagat maten och bakat ska ha allt beröm. Det kunde inte vara bättre. Dessutom var det underhållning och lotter. Till kaffet var det gammeldags kakor som jag nästan glömt. Det var struvor, havrekex gorån och rullrån. Sådana som farmor och mamma bakade. En helt fantastisk dag och billigt minsann 200 kr och hemlagad och jättegod mat.


 

Så kom en ny dag och den har varit bara positiv. Jag tog fram min burk med pepparkakor och jag och min fd jobbarkompis drack kaffe innan vi började stöpa ljus.

 

Rara hunden Jansson var med och det var så trevligt att träffa honom. Han kom bra överens med katten i motsats till vad hunden Jack gjorde. Konstigt att det kan vara så olika.

Utanför snöade det men inte så mycket att jag fick något bryt utan jag tittade bara på fåglarna utanför och struntade i snön.

 

Nu är det massor av domherrar och dom är ju snöfåglar minsann.


Så ljusstöpning och det gick bra som vanligt. 

 

Det gäller bara att vara försiktig och ta det stilla när man stöper ljus.

 

Man får doppa bra många gånger innan man får dom tjocka nog men vi lyckades bra med det.

Sedan satt vi igång med att göra blockljus av gammal stearin och även dom blev bra . En helt igenom positiv dag.

 

Så var den dagen slut och vi var nöjda, dels med ljusen men främst för att vi fick träffas. Det är inte så ofta men en gång om året i 9 års tid har vi stöpt ljus och haft trevligt och det hoppas jag att vi kommer att fortsätta med.


Dagens ord: Det hade kunnat vara värre. Egentligen var det positiva mest framträdande den här veckan. 

ANNONS
Av Anita - Onsdag 5 dec 15:56

 

Så sitter han där, ensam framför sin eld mitt i skogen.

Sitter där och suckar och minns.

Han är inte särskilt gammal, bara så där 100 år så minnet är det inget fel på.


Han minns när han var en viktig kraft på gården. Hur han gick runt och tittade till att kor och hästar fått sitt hö och sitt vatten och sin omvårdnad. 

 

Han såg till att katten fått mjölk. Han var ganska nöjd för den gamle harmyte mannen skötte djuren med ett gott hjärta och med kär omsorg. Tomten och Den harmynte var goda vänner. Kanske för att dom förstod varandra utan prat.


Tomten sitter och ser in i elden. Minns att det var han som såg till att alla ljus och fotogenlampor var släckta för natten.

Att han visade gårdsfolket var de bästa bärställena var och visade husbonden var han kunde hitta bästa kådan för att göra salva av. Att han såg till barnen så dom inte ramlade i sjön eller klättrade för högt i träden.


Han småler lite när han tänker på ungstårsorna som satt och mjölkade och sjöng så fint och när han minns barnen skratta och leka.

 

Julen minns han särskilt. Han såg till att lutfisken låg lagom mycket i vatten och att skinkan låg i saltlag så den blev precis lagom salt.


Julaftonnsmorgon ryktade han djuren och gav dom extra hö och flätade manen på hästen så han skulle bli helgfin. Såg till att småfåglarna fick en kärve med havre.


Han såg hur ivriga barnen var inför julaftonen. Han såg till att julgransljusen och tomteblossen inte tände på granen när barnen sprang omkring. 

Tomten ler när han minns barnens glada min för julklapparna. Kanske inte för yllesockarna men för släden och dockvagnen och jultidnnigen.


Tomten tänker på att man aldrig glömde att ge honom gröt. Det vattnas i munnen på honom när han minns den söta goda risgrynsgröten med grädde i och god mjölk till. Nu får han inte längre någon gröt för man tror inte att han finns.


Tomten ser in i elden och en tår trillar ner i skägget och tomten känner sig ensam och obehövd.

Han saknar djuren och människorna.

 

Ladugården står öde och bara en bit av den är kvar. Byn och människorna nästan borta.


Månen lyser starkt och kastar skuggor på snön.Himlens alla stjärnor lyser för den ensamme tomten vid elden och en gammal uggla kommer och gör honom sällskap i vinternatten.

 

Den gamla tomten tänker att det inte är lätt att leva i denna tid och det enda som är sig likt är månen och stjärnorna och igen är så ensam som en tomte som ingen tror finns längre.

Av Anita - Tisdag 4 dec 09:22

Jag bakar inte. Jag städar inte, men oj vad jag gillar att pynta och gräva i alla mina oändliga lådor med julsaker, en del så gamla så dom nästan ramlar sönder.

Visst fanns det tider då jag gjorde hela land med pepparkakshus och bakade pepparkakor i alla former med kristyr på. Jag bakade rullrån och lussekatter som var stenhårda och näst intill oätliga. Det har jag slutat med.


Jag och min fd jobbarkompis skulle stöpa ljus i helgen men hon fick magsjuka så det blev ingenting av.


Snön hade smält bort och då bestämde jag mig för en riktig långpromenad för jag hade inte sett några jägare så nu blev det skogen som gällde.

 

Jag gick gamla Fisksjövägen till att börja med. Så fint med de mörka granarna och vägen med det gula gräset. Tog en tur upp till myren och plockade lite tranbär. Jag lade dom i mössan för jag hade inte annat. Det gick ju bra.Man får inte var bet. 


Fick besök av Gamle A och vi åt paj och fikade och såg på  tv. Tur att någon kom för jag gillar att få besök och inte sitta här ensam med katten.


Så igår morse hade jag mobilen på laddning i rummet och jag satt i köket och tittade ut på fåglarna. Det har till och med kommit en ny fågel en svartmes som jag inte sett förut.

 

Då kom ett oväntat besök men inte hann jag hämta mobilen inte förrän för sent.

Det var en stor fin räv och han norpade talgbollarna. Jag har funderat hur dom kunde ta slut så fort men nu fick jag lösningen. Han passar på att komma på gården nu när inte hunden Jack är hemma.

 

Idag snöar det lite grann men bara lite och jag hoppas det går bort . Det är bara nollgrader så troligen blir det så frampå dagen. 

Igår tog jag fram mitt tomteland.

 

Jag älskar att plocka med alla mina småtomtar. En del har jag glömt bort för att dom är så gamla.

 

Julkrubban fick ny sand och ny mossa på taket.


Satt mig vid köksbordet med en termos kaffe, lyssnade till julmusik och lyssnade på spraket från vedspisen.

Dags att skriva julkort och det tar minsann sin tid för jag skriver minst 20 stycken Jag tycker om att skriva julkort och få sådana. Det blir inte riktigt samma med dom man skriver via datorn.

 

Jag gör mitt bästa för att få till lite julkänsla men bara lagom. Jag har andra bekymmer att grunna på.Jul blir det nog ändå utan alltför mycket stök. 


Så ni som gillar det. Baka och städa och stöka men gör inte som min mamma. Jobba så man blir gråtfärdig av trötthet på julafton.


Dagens ord: Tomten skiter i om du städat. pyntat och bakat, bara du har ett varmt och kärleksfullt sinne.

Av Anita - Lördag 1 dec 11:39

Ibland hör jag saker på radio och ser på tv och på datorn som får mig att undra hur det står till och hur det har blivit.

Det var en kvinna som bredde ut sig över oskicket att inte stänga toalocket efter sig. Menade att om man spolade innan man stängde locket kom det ut bakterier i luften som man kunde bli sjuk av. Jag tror jag får något fel. Jag har då aldrig tänkt på om någon stängt locket på toan. Tala om att reta sig på fåniga bagateller. Har man inte större bekymmer att oroa sig för än det så lever man väl i en väldigt begränsad värld. Sjuk kunde man kanske bli när man gick ut på skithuset och det var 30 grader kallt och man frös på sig blåskatarr. Då kunde man klaga.


Så ett annat program där ett ungt par klagade på att dom inte hade råd med mat till barnen. Samtidigt som dom sitter där och röker och har armar och ansikte fullt med tatueringar. Undrar vad sånt kostar då? Inte gratis skulle jag tro. Det handlar om prioriteringar. 


Nåja skit samma. Jag ska inte bry mig eller reta upp mig på politiker som bara skäller på varandra och ökar sina löner till summor som är helt galna. Inte heller ska jag reta mig på indragningar av banker, affärer, tandläkare och läkare ute på landet. Inte heller på att vi har sveriges dyraste skatt och inte alls lever på bidrag som en del storstadsmänniskor tror.


 

Jag ska bara sitta här och vara tacksam för att snön har gått bort. Ser i slutet av november ifjol då det snöade varje dag och jag skottade som en tok i flera dagar.

 

Fy sjutton vad jag slet i dagar efter dagar.

 

Inte sa jag oroa mig på att bilen blir sämre och sämre och meken inte hör av sig eller på att min risiga kropp blir sämre och sämre och plomberna ramlar ur och det är mörkt och dystert både ute och inne i huvudet.

 

Nu ska vi vara glada. Glad för att det var jättegod mat på hotellet igår och att DansBritt och jag tog en promenad (visserligen på kyrkogården) men i alla fall. Det var inte ens halt att gå.


 

Glad för att jag lagat fågelhuset och satt upp det igen.

Glad för att jag fixat dörrkransen.

 

och att jag tagit fram mjukistomtarna och satt dom i sängen.

 

Glad att min gamla jobbarkompis kommer imorgon och att vi ska stöpa ljus och dricka glögg och äta pepparkakor och prata och prata och prata. Årets adventskalender verkar bli rolig och julig. Tomtar börjar tassa omkring lite överallt.


Dagens ord: Det hade kunnat vara värre tamme sjutton.

Tidigare månad - Senare månad

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

51 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3
4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se