Alla inlägg den 5 december 2018

Av Anita - Onsdag 5 dec 15:56

 

Så sitter han där, ensam framför sin eld mitt i skogen.

Sitter där och suckar och minns.

Han är inte särskilt gammal, bara så där 100 år så minnet är det inget fel på.


Han minns när han var en viktig kraft på gården. Hur han gick runt och tittade till att kor och hästar fått sitt hö och sitt vatten och sin omvårdnad. 

 

Han såg till att katten fått mjölk. Han var ganska nöjd för den gamle harmyte mannen skötte djuren med ett gott hjärta och med kär omsorg. Tomten och Den harmynte var goda vänner. Kanske för att dom förstod varandra utan prat.


Tomten sitter och ser in i elden. Minns att det var han som såg till att alla ljus och fotogenlampor var släckta för natten.

Att han visade gårdsfolket var de bästa bärställena var och visade husbonden var han kunde hitta bästa kådan för att göra salva av. Att han såg till barnen så dom inte ramlade i sjön eller klättrade för högt i träden.


Han småler lite när han tänker på ungstårsorna som satt och mjölkade och sjöng så fint och när han minns barnen skratta och leka.

 

Julen minns han särskilt. Han såg till att lutfisken låg lagom mycket i vatten och att skinkan låg i saltlag så den blev precis lagom salt.


Julaftonnsmorgon ryktade han djuren och gav dom extra hö och flätade manen på hästen så han skulle bli helgfin. Såg till att småfåglarna fick en kärve med havre.


Han såg hur ivriga barnen var inför julaftonen. Han såg till att julgransljusen och tomteblossen inte tände på granen när barnen sprang omkring. 

Tomten ler när han minns barnens glada min för julklapparna. Kanske inte för yllesockarna men för släden och dockvagnen och jultidnnigen.


Tomten tänker på att man aldrig glömde att ge honom gröt. Det vattnas i munnen på honom när han minns den söta goda risgrynsgröten med grädde i och god mjölk till. Nu får han inte längre någon gröt för man tror inte att han finns.


Tomten ser in i elden och en tår trillar ner i skägget och tomten känner sig ensam och obehövd.

Han saknar djuren och människorna.

 

Ladugården står öde och bara en bit av den är kvar. Byn och människorna nästan borta.


Månen lyser starkt och kastar skuggor på snön.Himlens alla stjärnor lyser för den ensamme tomten vid elden och en gammal uggla kommer och gör honom sällskap i vinternatten.

 

Den gamla tomten tänker att det inte är lätt att leva i denna tid och det enda som är sig likt är månen och stjärnorna och igen är så ensam som en tomte som ingen tror finns längre.

ANNONS
Tidigare månad - Senare månad

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

51 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3
4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se